Slut på flummiga läroplaner
Skolans viktigaste styrdokument ska hädanefter bygga på vetenskap. Det är hög tid, skriver rektor Linnea Lindquist om läroplansutredningen som lades fram idag.
Toppbild: Gorm Kallestad / TT
Under min lärarutbildning i början av 00-talet drillades vi i sociokulturellt lärande, case-metodik och elevinflytande. När kurserna i didaktik äntligen kom var jag förväntansfull. Nu skulle vi lära oss hur barn lär sig och vilka metoder vi skulle använda i undervisningen. Men det kom aldrig några metoder. Jag fick svaret att vi får testa oss fram eftersom alla elever lär sig på olika sätt.
Jag slog upp läroplanen där jag kunde läsa fina ord om att eleverna skulle söka kunskap själva, reflektera och analysera. Som lärare skulle jag bara vara ett stöd. Någon vägledning till hur man undervisar fanns inte
Det är så långt ifrån ett vetenskapligt sätt att se på lärande som man kan komma.
En av anledningarna till elevernas sjunkande resultat och att resultatskillnaderna mellan skolor ökar stavas just läroplaner, där man bland annat slår fast en kunskapssyn. Regeringen har insett att det finns stora problem med detta i nuvarande läroplaner och därför tillsatte man en utredning i december 2023. Jag har ingått i expertgruppen, och under utredningens gång har jag brottats med hur en ny kunskapssyn ska skrivas fram för att göra skillnad på riktigt. Nu kan jag konstatera att förslagen som utredningen lägger verkligen kommer att göra skolan bättre. Utredaren har lyssnat på professionen denna gång.
I den nu gällande läroplanen är lärarrollen nedtonad. Det står inte något om metoder eller hur lärande går till. Därför har undervisningen i hög grad blivit individualiserad. Vilket i sin tur har skapat en anpassningshysteri där läraren förväntas anpassa undervisningen för varje elev. Det säger sig självt att en lärare som undervisar 32 elever ensam inte kan anpassa sig till alla individers olika behov.
Om utredningens förslag antas blir det tydligt att skolan har i uppgift att förmedla både kunskaper och värden som ska förankras väl hos eleverna. Undervisning definieras så att det inte ska kunna feltolkas. Det är kunskapsförmedling som ska ske och läraren är ansvarig.
Det skrivs fram att utgångspunkten är att elever ska följa den ordinarie undervisningen och att fokus ska ligga på lärarlett arbete där man tidigt tränar grundläggande färdigheter såsom koncentration och uthållighet. När eleverna inte klarar av den ordinarie undervisningen ska de få stödundervisning.
Utredningen lägger fram ett precist förslag på att läsinlärning ska bygga på phonics, alltså strukturerad ljudning. Och man nöjer sig inte där. All kunskapsförmedling ska vara grundad på de metoder som har bäst vetenskapligt stöd.
Förhoppningsvis är det snart slut med små studier där man frågar en handfull lärare eller elever vad de tycker om ett kunskapsområde, för att sedan upphöja resultatet till en sanning. Vi vet hur inlärning går till och vi vet vilka de bästa metoderna är.
I stället för att eleverna söker kunskap på egen hand kommer läraren leda lärandet i klassrummet. Läroplanerna kommer att guida lärare rätt. Fokus på analys och resonemang från eleverna kommer därmed att minska.
Om förslagen blir verklighet får vi en undervisning som vilar vetenskaplig grund. Det är på tiden.
Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver även podden Så funkar skolan.
Under min lärarutbildning i början av 00-talet drillades vi i sociokulturellt lärande, case-metodik och elevinflytande. När kurserna i didaktik äntligen kom var jag förväntansfull. Nu skulle vi lära oss hur barn lär sig och vilka metoder vi skulle använda i undervisningen. Men det kom aldrig några metoder. Jag fick svaret att vi får testa oss fram eftersom alla elever lär sig på olika sätt.
Jag slog upp läroplanen där jag kunde läsa fina ord om att eleverna skulle söka kunskap själva, reflektera och analysera. Som lärare skulle jag bara vara ett stöd. Någon vägledning till hur man undervisar fanns inte
Det är så långt ifrån ett vetenskapligt sätt att se på lärande som man kan komma.
En av anledningarna till elevernas sjunkande resultat och att resultatskillnaderna mellan skolor ökar stavas just läroplaner, där man bland annat slår fast en kunskapssyn. Regeringen har insett att det finns stora problem med detta i nuvarande läroplaner och därför tillsatte man en utredning i december 2023. Jag har ingått i expertgruppen, och under utredningens gång har jag brottats med hur en ny kunskapssyn ska skrivas fram för att göra skillnad på riktigt. Nu kan jag konstatera att förslagen som utredningen lägger verkligen kommer att göra skolan bättre. Utredaren har lyssnat på professionen denna gång.
I den nu gällande läroplanen är lärarrollen nedtonad. Det står inte något om metoder eller hur lärande går till. Därför har undervisningen i hög grad blivit individualiserad. Vilket i sin tur har skapat en anpassningshysteri där läraren förväntas anpassa undervisningen för varje elev. Det säger sig självt att en lärare som undervisar 32 elever ensam inte kan anpassa sig till alla individers olika behov.
Om utredningens förslag antas blir det tydligt att skolan har i uppgift att förmedla både kunskaper och värden som ska förankras väl hos eleverna. Undervisning definieras så att det inte ska kunna feltolkas. Det är kunskapsförmedling som ska ske och läraren är ansvarig.
Det skrivs fram att utgångspunkten är att elever ska följa den ordinarie undervisningen och att fokus ska ligga på lärarlett arbete där man tidigt tränar grundläggande färdigheter såsom koncentration och uthållighet. När eleverna inte klarar av den ordinarie undervisningen ska de få stödundervisning.
Utredningen lägger fram ett precist förslag på att läsinlärning ska bygga på phonics, alltså strukturerad ljudning. Och man nöjer sig inte där. All kunskapsförmedling ska vara grundad på de metoder som har bäst vetenskapligt stöd.
Förhoppningsvis är det snart slut med små studier där man frågar en handfull lärare eller elever vad de tycker om ett kunskapsområde, för att sedan upphöja resultatet till en sanning. Vi vet hur inlärning går till och vi vet vilka de bästa metoderna är.
I stället för att eleverna söker kunskap på egen hand kommer läraren leda lärandet i klassrummet. Läroplanerna kommer att guida lärare rätt. Fokus på analys och resonemang från eleverna kommer därmed att minska.
Om förslagen blir verklighet får vi en undervisning som vilar vetenskaplig grund. Det är på tiden.
Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver även podden Så funkar skolan.