Svårare att komma in på lärarutbildningen – bra

Jag kommer aldrig glömma när jag fick mitt första schema på lärarutbildningen. På måndagar, tisdagar och fredagar hade vi självstudier. På onsdagarna hade vi ett seminarium och en föreläsning och på torsdagarna tid för grupparbeten. Totalt hade vi cirka sex timmar lärarledd undervisning per vecka. Perfekt tänkte jag, då hinner jag jobba för att slippa studielån. Under de fem år jag studerade till lärare så varierade den lärarledda undervisningen men det var aldrig ens i närheten av heltidsstudier. Trots brister i lärarutbildningen blev jag en helt okej lärare. 

Det är inte bara den lärarledda lektionstiden som är ett problem. Lärarstudenter vittnar om att de inte får med sig rätt kunskaper från lärarutbildningen. De får inte lära sig hur man lär eleverna att läsa på lågstadiet. De får lära sig om läsinlärning och att det är viktigt, men inte wiki-how to, alltså hur man går tillväga. När en nyexaminerad lärare står inför sin första klass och ska lära eleverna att läsa måste de veta vad som är steg ett, två, tre och så vidare. Det är ett problem att blivande lärare får olika metoder för läsinlärning presenterade för sig, för att sedan välja den de vill använda. Vi vet från den samlade vetenskapen att phonics, alltså strukturerad ljudning, är den bästa metoden för tidig läsinlärning. 

Regeringen har förstått att det finns problem med lärarutbildningen och de har därför tillsatt en utredning som ska komma med förslag på hur lärarutbildningen kan bli bättre. Igår överlämnade de sitt betänkande till utbildningsministern och skolministern. 

Min bedömning är att utredaren landar rätt i sina förslag. I korthet går förslagen ut på följande:
– Det ska krävas lägst betyg C i svenska 3 för tillträde till grundlärarutbildning med inriktning mot F–3, 4–6 samt till ämneslärarutbildningarna. För förskollärare ska det krävas betyg D. 
– Ökat inslag av kognitionsvetenskap.
– Mer fokus på ledarskap i klassrummet.
– Utökning med 15 högskolepoäng i ämnesdidaktik. 
– För lärare F-3 ska minst 37,5 poäng handla om tidig läsinlärning. 
Det motsvarar drygt en termins heltidsstudier.
– Färre och tydligare examensmål.

Sammantaget innebär de föreslagna förändringarna att det kommer bli svårare att komma in på lärarutbildningarna. Initialt kommer färre att examineras vilket kan förvärra lärarbristen ytterligare. Å andra sidan beskriver utredaren att det finns stora problem med studenter som inte behärskar svenska språket tillräckligt bra för att kunna läsa och förstå kurslitteraturen. Så kan vi inte ha det.

Om förslagen blir verklighet kommer det innebära att blivande lärare kommer ha bättre kunskap om hur man lär barn att läsa samt hur barns lärande går till, jämfört med i dag. Ämneslärare kommer att ha bättre ämneskunskaper och mer kunskap i hur man lär ut. Man kommer lägga mer fokus på ledarskap i klassrummet. Det kan verka vettigt med tanke på larmen om stöket i svenska skolor. Problemet är dock inte att lärarna är för dåliga ledare, utan att eleverna struntar i vad lärarna säger. 

Nu återstår det att se vad regeringen gör med utredarens förslag. Lärarutbildningarna drabbas precis som kommunens verksamheter av årliga effektiviseringskrav, men i staten kallas de för produktivitetsavdrag. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) gör bäst i att kompensera lärarutbildningarna för prisökningar så studenterna får mer än sex timmar lärarledd undervisning per vecka.

Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver podden Så funkar skolan.