Trump får vänta 50 år om Ukraina ska betala med sällsynta jordartsmetaller
Priset är för lågt, gruvor saknas och startsträckan är mycket längre än Trumps mandatperiod, skriver professor i mineralekonomi.
USA:s president har krävt sällsynta jordartsmetaller motsvarande 500 miljarder dollar från Ukraina i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd. Normalt har Trump ett extremt kort tidsperspektiv i sina utspel och förhandlingar, men i detta fall får han lov att vänta länge innan full betalning kan ske. Kanske så mycket som 50 år. Och då krävs först att Ukraina konkurrerar ut alla övriga producenter som finns på marknaden inklusive de kinesiska bolagen.
Man kan förstå hur idén uppstod. Ukraina är Europas största gruvland och producerade före kriget drygt 80 miljoner ton järnmalm, mer än dubbelt så mycket som svenska LKAB. När det kommer till de kritiska metallerna titan och mangan kommer Ukraina på femte respektive tionde plats som producentland. Man är alltså långt ifrån störst. Och efter krigsutbrottet har många gruvor tvingats dra ner på produktionen på grund av brist på el, svåra transporter och direkt ödeläggelse.
Det finns totalt 17 sällsynta jordartsmetaller och Kina dominerar världsmarknaden för dem alla. Världens totala sammanlagda produktion av dessa metaller uppgick 2022 till i runda tal 300 000 ton per år. Priset varierar naturligtvis kraftigt från metall till metall. 2011 införde Kina ett exportstopp och priserna rusade men föll kraftigt tillbaka när förbudet hävdes. Under senare år har de stigit igen, men genomsnittspriset de senaste 10-20 åren ligger ändå bara på 60 dollar per kilo.
Det motsvarar ungefär priset på hummer. De flesta förstår att det vore svårt att få lönsamhet i hummerfiske om det krävs att man anlägger gruvor och järnvägar innan man ens kan börja. Värdet av dagens totala produktion av alla de 17 sällsynta metallerna summerar till mindre än 20 miljarder dollar per år. Enligt uträkningar av mig och min kollega Olof Löf på RMG Consulting kommer det alltså att ta mellan 20 och 30 år för Ukraina att få ihop sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar.
Marknaden för de sällsynta jordartsmetallerna förväntas öka sjufalt fram till 2040 jämfört med 2020. Det kommer att krävas flera nya gruvor för att täcka efterfrågan. Hur detta kommer att påverka priserna är omöjligt att förutspå. Man skulle kunna tro att priserna skulle stiga enormt, men det finns tvärtom risk för både överproduktion och priskrig. Historiskt har detta ofta hänt i den cykliska gruvbranschen. Om priserna skulle sjunka kommer det ta ännu länge tid för Ukraina att återbetala.
Trump kanske tror att det finns gruvor i Ukraina som kan börja producera de sällsynta jordartsmetallerna direkt. Men i dagens krigsläge finns ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller igång i Ukraina över huvudtaget. I genomsnitt tar det i Europa mellan 10–15 år att få alla tillstånd på plats. Det förutsätter också att tillräckligt rika fyndigheter redan är kända, vilket det faktiskt inte gör i Ukraina. Att bygga en gruva och få alla maskiner och utrustning på plats tar ytterligare minst 2-3 år. Det är därför inte orimligt att räkna med startsträcka på 20 år innan produktionen kan komma igång. Trump kommer med andra ord få vänta runt 50 år på att Ukraina kan ge honom sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar.
När Ukrainas infrastruktur och ekonomi ska byggas upp efter kriget kommer framför allt järnmalmen vara viktig, men självklart också de kritiska metallerna mangan och titan. Men några stora tillskott till Trumps budget de närmaste fyra åren lär det inte bli.
Magnus Ericsson är professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och grundare av RMG Consulting.
USA:s president har krävt sällsynta jordartsmetaller motsvarande 500 miljarder dollar från Ukraina i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd. Normalt har Trump ett extremt kort tidsperspektiv i sina utspel och förhandlingar, men i detta fall får han lov att vänta länge innan full betalning kan ske. Kanske så mycket som 50 år. Och då krävs först att Ukraina konkurrerar ut alla övriga producenter som finns på marknaden inklusive de kinesiska bolagen.
Man kan förstå hur idén uppstod. Ukraina är Europas största gruvland och producerade före kriget drygt 80 miljoner ton järnmalm, mer än dubbelt så mycket som svenska LKAB. När det kommer till de kritiska metallerna titan och mangan kommer Ukraina på femte respektive tionde plats som producentland. Man är alltså långt ifrån störst. Och efter krigsutbrottet har många gruvor tvingats dra ner på produktionen på grund av brist på el, svåra transporter och direkt ödeläggelse.
Det finns totalt 17 sällsynta jordartsmetaller och Kina dominerar världsmarknaden för dem alla. Världens totala sammanlagda produktion av dessa metaller uppgick 2022 till i runda tal 300 000 ton per år. Priset varierar naturligtvis kraftigt från metall till metall. 2011 införde Kina ett exportstopp och priserna rusade men föll kraftigt tillbaka när förbudet hävdes. Under senare år har de stigit igen, men genomsnittspriset de senaste 10-20 åren ligger ändå bara på 60 dollar per kilo.
Det motsvarar ungefär priset på hummer. De flesta förstår att det vore svårt att få lönsamhet i hummerfiske om det krävs att man anlägger gruvor och järnvägar innan man ens kan börja. Värdet av dagens totala produktion av alla de 17 sällsynta metallerna summerar till mindre än 20 miljarder dollar per år. Enligt uträkningar av mig och min kollega Olof Löf på RMG Consulting kommer det alltså att ta mellan 20 och 30 år för Ukraina att få ihop sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar.
Marknaden för de sällsynta jordartsmetallerna förväntas öka sjufalt fram till 2040 jämfört med 2020. Det kommer att krävas flera nya gruvor för att täcka efterfrågan. Hur detta kommer att påverka priserna är omöjligt att förutspå. Man skulle kunna tro att priserna skulle stiga enormt, men det finns tvärtom risk för både överproduktion och priskrig. Historiskt har detta ofta hänt i den cykliska gruvbranschen. Om priserna skulle sjunka kommer det ta ännu länge tid för Ukraina att återbetala.
Trump kanske tror att det finns gruvor i Ukraina som kan börja producera de sällsynta jordartsmetallerna direkt. Men i dagens krigsläge finns ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller igång i Ukraina över huvudtaget. I genomsnitt tar det i Europa mellan 10–15 år att få alla tillstånd på plats. Det förutsätter också att tillräckligt rika fyndigheter redan är kända, vilket det faktiskt inte gör i Ukraina. Att bygga en gruva och få alla maskiner och utrustning på plats tar ytterligare minst 2-3 år. Det är därför inte orimligt att räkna med startsträcka på 20 år innan produktionen kan komma igång. Trump kommer med andra ord få vänta runt 50 år på att Ukraina kan ge honom sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar.
När Ukrainas infrastruktur och ekonomi ska byggas upp efter kriget kommer framför allt järnmalmen vara viktig, men självklart också de kritiska metallerna mangan och titan. Men några stora tillskott till Trumps budget de närmaste fyra åren lär det inte bli.
Magnus Ericsson är professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och grundare av RMG Consulting.