Tyvärr EU, det är bara att gilla läget
Våra trubbel med Trump är i många fall självförvållade.
Toppbild: AP
Fyra dagar in i Donald Trumps andra presidentperiod är det redan svårt att hålla räkningen på alla verkställande beslut - executive orders - han har undertecknat. En del är inrikespolitiskt skådebröd utan större intresse för Europa. Men besluten att lämna WHO, Parisavtalet och OECD:s skattepakt påverkar oss, liksom naturligtvis de kommande tullmurarna.
De är alla en del av en ekonomisk offensiv. Att exempelvis lämna skattepakten ger USA svängrum att sänka bolagsskatten under det golv på femton procent som OECD kräver.
Därmed är det även dags för Europa att vakna ur sina drömmar. Trumpismen kommer med största sannolikhet att leva vidare även efter att Trumps andra mandatperiod tar slut. Varken republikaner eller demokrater kommer att vilja använda amerikansk militär för att lösa andra kontinenters problem. Ingen av dem lär vilja liberalisera världshandeln.
Somligt av detta är begripligt, annat är enbart beklagligt. Men vad vi tycker har ingen betydelse. Det viktiga är hur vi agerar, och att vi erkänner våra egna missgrepp. De är många.
-Europa har i sextio år demonstrerat mot USA:s militära interventioner. Nu vrider vi våra händer i oro över att USA inte vill ta ledningen i ett krig på vår egen kontinent.
-EU är på många områden precis lika protektionistiskt som USA – faktum är att våra tullar mot amerikanerna ofta är högre än deras tullar mot oss. Dessutom innebär Trumps tullar en möjlighet att stärka handeln med andra kontinenter.
-Det var Europas makthavare som valde att skära ned sina försvar. Den trenden har vänts, men vi behöver fortfarande stärka vår egen militära kapacitet.
-Det var Sveriges makthavare som in i det sista gjorde en dygd av att stå utanför Nato.
-Det var Tyskland som skrotade sin kärnkraft och gjorde sig (och oss) beroende av rysk gas. De har fortfarande en chans att återstarta några av reaktorerna och därmed balansera norra Europas energiproblem.
Donald Trump har inte bara vunnit tillbaka Vita huset. Han har förändrat den amerikanska politiken i grunden. En del är ren galenskap. Men desto större anledning för oss att rusta för det förväntade ovädret. Vi väljer inte andra länders ledare, men vi väljer hur vi hanterar deras politik.
För ingen kommer kunna säga att de inte såg det komma.
Johan Ingerö Alias är seniorkonsult på "The Labyrinth" och medarbetare på Fokus.
Fyra dagar in i Donald Trumps andra presidentperiod är det redan svårt att hålla räkningen på alla verkställande beslut – executive orders – han har undertecknat. En del är inrikespolitiskt skådebröd utan större intresse för Europa. Men besluten att lämna WHO, Parisavtalet och OECD:s skattepakt påverkar oss, liksom naturligtvis de kommande tullmurarna.
De är alla en del av en ekonomisk offensiv. Att exempelvis lämna skattepakten ger USA svängrum att sänka bolagsskatten under det golv på femton procent som OECD kräver.
Därmed är det även dags för Europa att vakna ur sina drömmar. Trumpismen kommer med största sannolikhet att leva vidare även efter att Trumps andra mandatperiod tar slut. Varken republikaner eller demokrater kommer att vilja använda amerikansk militär för att lösa andra kontinenters problem. Ingen av dem lär vilja liberalisera världshandeln.
Somligt av detta är begripligt, annat är enbart beklagligt. Men vad vi tycker har ingen betydelse. Det viktiga är hur vi agerar, och att vi erkänner våra egna missgrepp. De är många.
-Europa har i sextio år demonstrerat mot USA:s militära interventioner. Nu vrider vi våra händer i oro över att USA inte vill ta ledningen i ett krig på vår egen kontinent.
-EU är på många områden precis lika protektionistiskt som USA – faktum är att våra tullar mot amerikanerna ofta är högre än deras tullar mot oss. Dessutom innebär Trumps tullar en möjlighet att stärka handeln med andra kontinenter.
-Det var Europas makthavare som valde att skära ned sina försvar. Den trenden har vänts, men vi behöver fortfarande stärka vår egen militära kapacitet.
-Det var Sveriges makthavare som in i det sista gjorde en dygd av att stå utanför Nato.
-Det var Tyskland som skrotade sin kärnkraft och gjorde sig (och oss) beroende av rysk gas. De har fortfarande en chans att återstarta några av reaktorerna och därmed balansera norra Europas energiproblem.
Donald Trump har inte bara vunnit tillbaka Vita huset. Han har förändrat den amerikanska politiken i grunden. En del är ren galenskap. Men desto större anledning för oss att rusta för det förväntade ovädret. Vi väljer inte andra länders ledare, men vi väljer hur vi hanterar deras politik.
För ingen kommer kunna säga att de inte såg det komma.
Johan Ingerö Alias är seniorkonsult på ”The Labyrinth” och medarbetare på Fokus.