Vad säger andarna om Hilma af Klint-industrin?
En dryg tusenlapp kostar en sidenscarf med ett Hilma af Klint-motiv på. Det är hisnande vilken stor affär det blivit kring det postuma konstfenomenet.
Hilma af Klints inredningsvänliga motiv kan inte bara ses på väggen i var ung kvinnas hem, de pryder också allt från kortlekar och anteckningsböcker till mattor. Det går att tjäna stora pengar på andlig konst.
Hilma af Klint var verksam som målare från 1880-talet fram till sin död 1944. Först var hennes konstnärskap "ordinärt", men från början av 1900-talet tog hennes skapande en andlig vändning och af Klint började skapa färgstarka och symboltung abstrakta verk inspirerade av teosofi, rosenkreutzare och spiritism .
Under sin livstid var hon inte en allmänt uppmärksammad konstnär och Moderna museet tackade nej till att förvalta hennes verk 1970. Det skulle dröja fram till 1984 innan målningarna visades som andlig konst för världen i utställningar i Helsingfors och sedan i Los Angeles ett par år senare. Först 2013 ställdes af Klints verk ut i en stor utställning på Moderna Museet som gjorde hennes namn känt världen över och hon blev en konstsensation.
Sedan dess strider de lärde om af Klints målningars konstnärliga värde. Hon har i den nya berättelsen paketerats som ett missförstått kvinnligt geni och pionjär för den abstrakta konsten, trots att Vasilij Kandinskij och grabbarna inte alls verkar ha känt till henne. Samtidigt har andra pekat på att hennes typen av diagram och symboler ingår i en lång esoterisk bildtradition med exempel från åtminstone 1600- och 1700-talet.
Men människor världen över älskar af Klints målningar och det har andra inte varit sena med att profitera på. Bara ett år efter den stora utställningen på Moderna Museet lanserade det svenska modeföretaget Acne Studios en hel kollektion baserad på hennes målningar och sedan har det bara fortsatt.
Nu pågår en strid inom Stiftelsen Hilma af Klints verk som sedan 1972 äger och förvaltar hennes 1 300 målningar, där Erik af Klint, ordföranden sedan två år, tolkar stadgarna som att målningarna aldrig var avsedda att visas för den breda allmänheten utan bara visas för de som är andligt sökande.
Hilma af Klint är knappast den enda bildkonstnären som efter, eller till och med före sin död fått se sina motiv pryda allsköns ting, men frågan är vad af Klint själv säger där hon befinner sig på andra sidan?
När Lasse Hallström spelade in filmen Hilma (2022) om hennes liv var han i kontakt med af Klint genom ett medium. Hon hjälpte honom bland annat skriva dialog till manuset, så i bästa fall är hon tillfreds med den stora och breda uppmärksamhet som hennes andliga konstnärsskap nu fått.
Toppbild. Sidenscarf med Hilma af Klint-mönster och konstnären själv 1901. Foto: Ars Mundi/Wikimedia Commons
Hilma af Klints inredningsvänliga motiv kan inte bara ses på väggen i var ung kvinnas hem, de pryder också allt från kortlekar och anteckningsböcker till mattor. Det går att tjäna stora pengar på andlig konst.
Hilma af Klint var verksam som målare från 1880-talet fram till sin död 1944. Först var hennes konstnärskap ”ordinärt”, men från början av 1900-talet tog hennes skapande en andlig vändning och af Klint började skapa färgstarka och symboltung abstrakta verk inspirerade av teosofi, rosenkreutzare och spiritism .
Under sin livstid var hon inte en allmänt uppmärksammad konstnär och Moderna museet tackade nej till att förvalta hennes verk 1970. Det skulle dröja fram till 1984 innan målningarna visades som andlig konst för världen i utställningar i Helsingfors och sedan i Los Angeles ett par år senare. Först 2013 ställdes af Klints verk ut i en stor utställning på Moderna Museet som gjorde hennes namn känt världen över och hon blev en konstsensation.
Sedan dess strider de lärde om af Klints målningars konstnärliga värde. Hon har i den nya berättelsen paketerats som ett missförstått kvinnligt geni och pionjär för den abstrakta konsten, trots att Vasilij Kandinskij och grabbarna inte alls verkar ha känt till henne. Samtidigt har andra pekat på att hennes typen av diagram och symboler ingår i en lång esoterisk bildtradition med exempel från åtminstone 1600- och 1700-talet.
Men människor världen över älskar af Klints målningar och det har andra inte varit sena med att profitera på. Bara ett år efter den stora utställningen på Moderna Museet lanserade det svenska modeföretaget Acne Studios en hel kollektion baserad på hennes målningar och sedan har det bara fortsatt.
Nu pågår en strid inom Stiftelsen Hilma af Klints verk som sedan 1972 äger och förvaltar hennes 1 300 målningar, där Erik af Klint, ordföranden sedan två år, tolkar stadgarna som att målningarna aldrig var avsedda att visas för den breda allmänheten utan bara visas för de som är andligt sökande.
Hilma af Klint är knappast den enda bildkonstnären som efter, eller till och med före sin död fått se sina motiv pryda allsköns ting, men frågan är vad af Klint själv säger där hon befinner sig på andra sidan?
När Lasse Hallström spelade in filmen Hilma (2022) om hennes liv var han i kontakt med af Klint genom ett medium. Hon hjälpte honom bland annat skriva dialog till manuset, så i bästa fall är hon tillfreds med den stora och breda uppmärksamhet som hennes andliga konstnärsskap nu fått.
Toppbild. Sidenscarf med Hilma af Klint-mönster och konstnären själv 1901. Foto: Ars Mundi/Wikimedia Commons