Vakna Lundh – om fem år kan vi ha 5 000 barn misstänkta i mordutredningar

Antalet barn och ungdomar, 17 år eller yngre, som misstänks i mordutredningar har 25-faldigats de senaste tio åren. Från 20 misstänkta 2013 till 515 förra året, visar statistik från Åklagarmyndigheten som Fokus har begärt ut. Av förra årets misstänkta var 120 personer 14 år eller yngre. Utvecklingen är inte linjär utan exponentiell – själva ökningstakten har ökat kraftigt på sistone. I synnerhet bland de yngsta.

De misstänkta visar också en tilltagande råhet och likgiltighet inför människoliv. Som när 17-årige Mohammed Khalid sköt ihjäl 39-årige Mikael inför ögonen på sin son förra åren. Och de blir allt yngre. Som när en 13-åring med kalasjnikov blev stoppad förra året i Malmö, på väg till morduppdrag.

Petra Lundh tillträdde som rikspolischef december 2023. Under hennes vakt har antalet misstänkta barn och ungdomar i mordutredningar ökat med ytterligare 65 procent. Inget tyder på en minskning. Fallet i januari där en 15-åring från Karlskoga greps med vapen i Botkyrka, misstänkt för mordförsök, är bara ett av många under innevarande år.

Om utvecklingen skulle fortsätta på samma sätt har vi mellan 3 000 och 5 000 barn och ungdomar misstänkta i mordutredningar om fem år. Det är en utveckling som rimligen borde försätta polisen i konstant stabsläge tills siffrorna vänder neråt. Men rikspolischefen har idkat besvärande lite självkritik de gånger hon tillfrågats. I stället lägger hon ansvaret på allmänheten.

Så var det till exempel till när SVT:s Anders Holmberg konfronterade henne om det växande antalet mordmisstänkta barn i 30 minuter i SVT i höstas. ”Det är inte polisens misslyckande – det är hela samhällets”, sa hon och krävde bland annat att föräldrar och skolpersonal skulle ta större ansvar. När hon blev pressad om vad de konkret skulle göra var den enda riktigt konkreta åtgärden: ”Man kan bekosta ett barns fotbollsskor”.

När Titti Schultz i P4 ställde liknande frågor (bruten länk, se fotnot) till rikspolischefen i februari löd svaret att polisen redan gör vad de kan. Nu är det skolan, näringslivet, föreningar, kommuner banker och – inte minst – privatpersoner som måste göra sitt. Schultz frågade om man kan begära detta av människor som riskerar att få sin port sprängd. Svaret löd: ”Försök att inte vara rädda”.

I DN kunde man nyligen läsa Lundhs hittills enda debattartikel som rikspolischef. Adresserade hon frågan att allt fler barn medverkar till mord? Nej, den handlade om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Nog för att frågan är viktig, men även där uteblev konkreta åtgärdsförslag. I stället återkom formuleringar som ”vi måste ha strukturer för samverkan”, ”bjuda in till dialogmöten” samt en vädjan till ”samhällets skyddsnät”.

Att lägga ansvaret på ”hela samhället” är för övrigt en stafettpinne Lundh har tagit över från sina företrädare. ”Andra samhällsaktörer, hjälp oss! Hjälp oss!”, vädjade en närmast desperat Dan Eliasson på en presskonferens om våldsutvecklingen 2017. ”Andra delar av samhället behöver kliva fram”, sa Anders Thornberg i Aktuellt-studion i december 2018.

När Tidö-regeringen utsåg den nya rikspolischefen var det nog många som förväntade sig konkreta åtgärder och ett fjärmande från ”det är samhällets fel”-retoriken. Men den tycks bara ha tilltagit.

Fotnot: Sveriges Radio har avpublicerat det inslag där Titti Schultz intervjuar Petra Lundh som länkas till i texten. Men Fokus har en ljudfil som kan erhållas via mejlförfrågan till [email protected].