Jakten på makten krockar med jägarna
SD får stå ut med att Centern blir det nya jägarpartiet, skriver Widar Andersson.
Toppbild: Claudio Bresciani/TT
Jaktgevär med ”militärt utseende” som till exempel det halvautomatiska AR-15 har plötsligt hamnat i den politiska hetluften. Regeringen överväger förbud för sådana vapen. Regeringens stödparti Sverigedemokraterna har hamnat i turbulenta problem visavi sina jagande väljare. Centerpartiet är för stunden det enda partiet i riksdagen som är tveksamma till förbud.
Det är massmordet i Örebro som driver partierna framför sig åt olika håll. Mördaren Rickard Andersson hade licens för fyra vapen. Enligt uppgifter i SvD och Expressen var två av dessa vapen halvautomatiska gevär. Huruvida något av dessa vapen hade ”militärt utseende” är dock högst oklart. Klart är däremot att det bara är några tusen jägare i Sverige som använder sig av AR-15 idag.
Tumultet som uppkommit leder tankarna till den gamle italienske marxisten Antonio Gramsci som dog redan 1937. Han lämnade bland annat begreppet ”problemformuleringsprivilegiet” i arv till eftervärlden. För politiker i ledande ställning handlar det kort och gott om att vinna privilegiet att formulera problemets orsaker vilket också ger stor auktoritet för att komma med förslag på problemlösningar.
Här och nu gäller striden huruvida den främsta orsaken till massmordet är att mördaren var rasist eller om problemet är att en psykiskt ohälsosam person kunde beviljas vapenlicenser. Vänsterlutande opinionsbildare gör vad de kan för att beskriva morden som rasistiskt betingade. En sådan problemformulering skulle – tänker man på den kanten – rikta blicken mot det ”rasistiska” SD. Vilket skulle dra in både SD och regeringen som en del av problemet för vilket lösningen är en mer human/invandrarvänlig regering.
En person med god insyn i SD inre liv säger till mig att jägare och jaktfrågor är en viktig del av SD: s klassiska identitet. Det finns en stor irritation inom SD över att ”nervösa borgare” (och SD-ledningen) så snabbt tar till förbud mot halvautomatiska jaktvapen och eftersträvar en ordning där jägares psyken ska undersökas mer noggrant.
”Man borde låtit dammet lägga sig”, säger SD-mannen.
Samtidigt är Socialdemokraterna starkt pådrivande för olika vapenförbud i Örebromordets kölvatten. Att regeringen och SD hakar på den linjen skapar ett starkt försteg - privilegium - för bilden att problemet främst handlar om att det är alltför lätt att legalt komma över halvautomatiska vapen med militärt utseende. Vänstern kan ropa om rasism i sin öken. Medan Centerpartiet kanske kan ana en strimma av hopp som det nya jägarpartiet. Det får nog SD tåla om man menar allvar med att vilja regera vad det lider.
Jaktgevär med ”militärt utseende” som till exempel det halvautomatiska AR-15 har plötsligt hamnat i den politiska hetluften. Regeringen överväger förbud för sådana vapen. Regeringens stödparti Sverigedemokraterna har hamnat i turbulenta problem visavi sina jagande väljare. Centerpartiet är för stunden det enda partiet i riksdagen som är tveksamma till förbud.
Det är massmordet i Örebro som driver partierna framför sig åt olika håll. Mördaren Rickard Andersson hade licens för fyra vapen. Enligt uppgifter i SvD och Expressen var två av dessa vapen halvautomatiska gevär. Huruvida något av dessa vapen hade ”militärt utseende” är dock högst oklart. Klart är däremot att det bara är några tusen jägare i Sverige som använder sig av AR-15 idag.
Tumultet som uppkommit leder tankarna till den gamle italienske marxisten Antonio Gramsci som dog redan 1937. Han lämnade bland annat begreppet ”problemformuleringsprivilegiet” i arv till eftervärlden. För politiker i ledande ställning handlar det kort och gott om att vinna privilegiet att formulera problemets orsaker vilket också ger stor auktoritet för att komma med förslag på problemlösningar.
Här och nu gäller striden huruvida den främsta orsaken till massmordet är att mördaren var rasist eller om problemet är att en psykiskt ohälsosam person kunde beviljas vapenlicenser. Vänsterlutande opinionsbildare gör vad de kan för att beskriva morden som rasistiskt betingade. En sådan problemformulering skulle – tänker man på den kanten – rikta blicken mot det ”rasistiska” SD. Vilket skulle dra in både SD och regeringen som en del av problemet för vilket lösningen är en mer human/invandrarvänlig regering.
En person med god insyn i SD inre liv säger till mig att jägare och jaktfrågor är en viktig del av SD: s klassiska identitet. Det finns en stor irritation inom SD över att ”nervösa borgare” (och SD-ledningen) så snabbt tar till förbud mot halvautomatiska jaktvapen och eftersträvar en ordning där jägares psyken ska undersökas mer noggrant.
”Man borde låtit dammet lägga sig”, säger SD-mannen.
Samtidigt är Socialdemokraterna starkt pådrivande för olika vapenförbud i Örebromordets kölvatten. Att regeringen och SD hakar på den linjen skapar ett starkt försteg – privilegium – för bilden att problemet främst handlar om att det är alltför lätt att legalt komma över halvautomatiska vapen med militärt utseende. Vänstern kan ropa om rasism i sin öken. Medan Centerpartiet kanske kan ana en strimma av hopp som det nya jägarpartiet. Det får nog SD tåla om man menar allvar med att vilja regera vad det lider.