Vågat av Ardalan Shekarabi – men det krävs mer för folklig trovärdighet
Han hade kunnat erkänna invandringenspolitikens samband med massarbetslösheten, skriver Widar Andersson.
Toppbild: Riksdagen
Fredagen den 25 april fick många miljoner arbetande människor i Sverige lönen insatt på sina bankkonton. Samma dag anordnade riksdagen en särskild debatt om arbetslösheten. Det var socialdemokraternas Ardalan Shekarabi som önskat debatten. Vilket var både vågat och nödvändigt.
Arbetslösheten har under flera år växt stadigt i Sverige. Enligt statistikmyndigheten SCB hade drygt 10 procent av människorna i arbetskraften inga jobb i början av 2025. Det motsvarar ungefär 600 000 personer. Samtidigt står nästan två miljoner av invånarna mellan 15–74 år helt utanför arbetskraften.
Tillsammans utgör arbetslösheten och utanförskapet ett jätteproblem för det svenska folkhushållet. Men i politiken har problemet knappt existerat på senare år. Det enda parti som vevat runt om arbetslöshet och utanförskap är Sverigedemokraterna. Vilket inte är så konstigt.
Arbetslösheten bland svenskfödda är lite drygt fem procent. Illa nog förstås, men långtifrån några katastrofsiffror. Bland utrikesfödda är arbetslösheten mer än 16 procent och bland de utrikesfödda som kommer från Afrika över 30 procent. Arbetskraftens utanförskap är än mer markant präglat av Afrika, Mellanöstern och Asien. De sju partier som i olika konstellationer och av olika skäl stått bakom den misskötta invandringspolitiken som lagt grund för massarbetslösheten och utanförskapet har nog skämts lite och gärna talat om andra saker medan SD har fått ropa och röja i ensamt majestät.
Moderaterna och SD ingår nu i samma regeringsunderlag. Tidigt i sitt partiledarskap slog Ulf Kristersson fast att "vi har gjort fel" när det gäller invandring. "Även vi borde ha agerat tidigare, tydligare och kraftfullare. I den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt" skrev han exempelvis 2019.
Socialdemokraterna har inte gjort samma resa. I ett av riksdagsdebattens replikskiften med Magnus Persson (SD) hade Ardalan Shekarabi utan omskrivningar kunnat göra som Ulf Kristersson och tillstå den misskötta invandringens samband med den "massarbetslöshet" som han med rätta talade om. Vilket faktiskt är ett helt nödvändigt avstamp för att Socialdemokraterna ska kunna få folklig trovärdighet för sina nya förslag om arbete, utanförskap, kriminalitet och invandring.
Det här är frågor och problem som kommer att avgöra också nästa riksdagsval. Ska S och Shekarabi kunna få något vettigt gjort på riktigt efter ett eventuellt regeringsskifte så visade debatten övertydligt också att V och MP är tunga sänken för S trovärdighet.
Ska det vara märkbart fler än idag som får lön för utfört arbete den 25 april 2030 så krävs det både en rejält fyrkantig arbetslinje och en i det närmaste nedstängd invandring under många år. Så hänger det ihop.
Fredagen den 25 april fick många miljoner arbetande människor i Sverige lönen insatt på sina bankkonton. Samma dag anordnade riksdagen en särskild debatt om arbetslösheten. Det var socialdemokraternas Ardalan Shekarabi som önskat debatten. Vilket var både vågat och nödvändigt.
Arbetslösheten har under flera år växt stadigt i Sverige. Enligt statistikmyndigheten SCB hade drygt 10 procent av människorna i arbetskraften inga jobb i början av 2025. Det motsvarar ungefär 600 000 personer. Samtidigt står nästan två miljoner av invånarna mellan 15–74 år helt utanför arbetskraften.
Tillsammans utgör arbetslösheten och utanförskapet ett jätteproblem för det svenska folkhushållet. Men i politiken har problemet knappt existerat på senare år. Det enda parti som vevat runt om arbetslöshet och utanförskap är Sverigedemokraterna. Vilket inte är så konstigt.
Arbetslösheten bland svenskfödda är lite drygt fem procent. Illa nog förstås, men långtifrån några katastrofsiffror. Bland utrikesfödda är arbetslösheten mer än 16 procent och bland de utrikesfödda som kommer från Afrika över 30 procent. Arbetskraftens utanförskap är än mer markant präglat av Afrika, Mellanöstern och Asien. De sju partier som i olika konstellationer och av olika skäl stått bakom den misskötta invandringspolitiken som lagt grund för massarbetslösheten och utanförskapet har nog skämts lite och gärna talat om andra saker medan SD har fått ropa och röja i ensamt majestät.
Moderaterna och SD ingår nu i samma regeringsunderlag. Tidigt i sitt partiledarskap slog Ulf Kristersson fast att ”vi har gjort fel” när det gäller invandring. ”Även vi borde ha agerat tidigare, tydligare och kraftfullare. I den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt” skrev han exempelvis 2019.
Socialdemokraterna har inte gjort samma resa. I ett av riksdagsdebattens replikskiften med Magnus Persson (SD) hade Ardalan Shekarabi utan omskrivningar kunnat göra som Ulf Kristersson och tillstå den misskötta invandringens samband med den ”massarbetslöshet” som han med rätta talade om. Vilket faktiskt är ett helt nödvändigt avstamp för att Socialdemokraterna ska kunna få folklig trovärdighet för sina nya förslag om arbete, utanförskap, kriminalitet och invandring.
Det här är frågor och problem som kommer att avgöra också nästa riksdagsval. Ska S och Shekarabi kunna få något vettigt gjort på riktigt efter ett eventuellt regeringsskifte så visade debatten övertydligt också att V och MP är tunga sänken för S trovärdighet.
Ska det vara märkbart fler än idag som får lön för utfört arbete den 25 april 2030 så krävs det både en rejält fyrkantig arbetslinje och en i det närmaste nedstängd invandring under många år. Så hänger det ihop.