Anna-Lena Lodenius, författare

I senaste nyvalet fick Jörg Haiders BZÖ 10,7 procent och för tio år sedan skakade han om hela Europa när hans förra parti FPÖ blev näst störst i landet. Vad var hans framgångsrecept?

– Han var en väldigt karismatisk person. En dynamisk ledare som speciellt den här typen av partier är beroende av.

Vilket politiskt arv lämnar han efter sig?

– Han ställde sig utanför sin egen rörelse och var mån om att odla sin populistiska profil och häckla systemet. På det sättet var han typisk för den här typen av ledare, men samtidigt spelade han nu på slutet inte längre samma inrikespolitiska roll, han var mer en politisk profil.

Vilken roll spelar de populistiska partierna i dagens Europa?

– Sverige och England är de länder där vi sett minst av dem, annars har de platser i de flesta andra länderna, Danmark, Norge, Holland, Österrike, Schweiz, Frankrike och inte minst Belgien.

Varför har de inte slagit igenom här?

– Vi har haft ganska få nya partier genom åren, även kd och mp hade en lång väg in. Undantaget är Ny demokrati, men de åkte ju ut på en gång. Vi verkar ha en stark tillit till ett stabilt partiväsende, folk röstar traditionellt. Men det är nog inte så att folk är mindre främlingsfientliga i Sverige. De här partierna har haft för dåliga ledare, varit för dåligt organiserade och haft för lite ekonomiskt stöd. Men det börjar ändra sig nu, bland annat har Sverigedemokraterna lyckats gå ihop med mer etablerade aktörer i Skåne.

Hur populistiskt är Sverigedemokraterna numera?

– Mer och mer. De är en hybrid mellan ett klassiskt nationalistparti och ett populistparti. Tidigare inspirerades de av franska Front National, numera är det Danskt Folkeparti som är den främsta och egentligen enda förebilden. En viktig anledning till förvandlingen är att partiet numera har sin bas i Skåne och där har fått med sig småpartier som redan tidigare var influerade av dansk politik.

Hur bedömer du möjligheterna att de verkligen gör entré i riksdagen 2010?

– De är väldigt goda. Sedan beror det på hur andra partier klarar debatten med dem.

Nu kommer lågkonjunkturen, vilken betydelse har det för populistvindarna i västvärlden?

– Det borde rimligen gynna dem. Det spär på misstron till de vanliga politikerna och deras möjligheter att klara upp de magra åren med bland annat ökad arbetslöshet.

Snart är det dags för den årliga Salemdemonstrationen, nynazisternas återkommande arrangemang. Hur ser den nynazistiska kartan ut just nu?

– Där går meningarna isär. Men jag har en känsla av att det inte händer så mycket. Det är möjligtvis en tillväxt av vissa autonoma smågrupper ute i Sverige. Ibland har de varit enade och legat under samma paraply, då kan det se ut som att det är en stor tillväxt. Men man vet ju inte riktigt vad som gömmer sig bakom, om det är tre aktiva killar i femtonårsåldern som gör snygga hemsidor.

Och hur ser det ut bland vänsterextremisterna?

– Jag har känslan av att den miljön inte växer, men det är svårt, det finns inga organisationer på samma sätt. De skapar nätverk som engagerar sig tillfälligt, mer kampanjbetonat, som nu senast vid Social Forum. De har en väldigt ung aktivistkår som byts ut fort, arga nittonåringar blir tjugotreåringar som läser på universitetet.

Hur bör media agera gentemot populistiska och extremistiska rörelser – publicera eller tiga ihjäl dem?

– Det är lite sent att tiga ihjäl. Det går inte längre. 2002 skulle man hänga ut det mesta de gjorde och 2006 valde man i stället att tiga. Det blev ingen större skillnad, de klättrade uppåt i båda valen. Det de själva säger är att de så länge levt i medieskugga att de är vana att nå ut i alla fall. De har massor av kanaler för att få ut sitt budskap, fotfolk ute på gator och torg, på arbetsplatser och de producerar egna skrifter och hemsidor.

Detta har hänt

Jörg Haider, 58 år, hade 1,8 promille i blodet när han omkom i en bilolycka i lördags. Som ledare för FPÖ (Österrikiska frihetspartiet) lockade han 27 procent av väljarna i valet 1999 och partiet blev därmed näst störst i Österrike. Omvärlden reagerade kraftigt, EU införde till och med sanktioner mot landet.

2005 lämnade Haider FPÖ på grund av inre strider och grundade BZÖ (Alliansen för Österrikes framtid), som i senaste valet fick 10,7 procent.