»Avtalen hålls inte«

Var utfallet väntat?
– Nej, mycket oväntat. Frågan har varit prövad en gång tidigare av Arbetsdomstolen och det interimistiska beslutet man tog då var att det var okej att fullfölja blockaden och kräva svenskt kollektivavtal. Men nu har man kommit till en helt annan slutsats, det är märkligt. De hänvisar till EG-rätten, men det borde de ju ha vetat redan då. För om inte domstolen vet det, vem ska veta det då?

Tre av de sju ledamöterna var skiljaktiga. Vad betyder det att domstolen inte var enig?
– Det visar att det här är en svår fråga, och kanske mer av ett politiskt ställningstagande än att hävda rätten till det vi har i Sverige och det vi blev lovade när vi gick in i EU. Där ser vi en stor frustration bland dem som röstade för ett medlemskap, för det vägde tungt att vi hade garantier för att våra avtal och vår arbetsmarknadsmodell skulle få fortsätta gälla.

Du har sagt att den här domen öppnar för lönedumpning?
– Ja, nu kommer vi ha svårare att bevaka att kollektivavtal tecknas och följs. Det ska vara bra villkor i Sverige oavsett varifrån i världen man kommer för att jobba.

Efter hur det här målet utvecklats, har det funnits nya situationer där ni tvekat att agera?
– Nej, däremot har det blivit lättare att teckna kollektivavtal. Men sen har vi upptäckt att avtalen inte hålls.

Hur då, menar du?
– Löneöverenskommelser efterlevs inte. När vi från facket frågar är många tvingade att säga att de har en annan lön än de egentligen har. Skulle de säga vad de verkligen har skulle de få sparken dagen efter. Det här beteendet är vanligast i södra Sverige och i storstäder, det är där jobben finns.

Företaget där de lettiska byggjobbarna var anställda gick i konkurs. Hur känns det i dag när du tittar tillbaka?
– De gick inte i konkurs på grund av blockaden. Hade de skrivit på ett avtal hade de kunnat fortsätta jobbet, så här blev det för att de valde att inte följa de spelregler som fanns. När vi senare tittade på anbudssummor hade de egentligen räknat på svenska löner, men sen betalde de bara en timlön på 30–35 kronor, när de hade sagt att de skulle betala 109 kronor.

2007 kritiserade EG-domstolen Sverige för att kollektivavtalen är luddiga när det gäller bland annat minimilöner. Har det blivit någon förändring där?
– Just Byggnads har aldrig haft några minimilöner, vi utgår i stället från att man ska förhandla om lönen och vi anmäler genomsnittliga löner till Arbetsmiljöverket varje kvartal. Så när man kommer till Sverige kan man bara ringa och ta reda på vilka lönenivåer som gäller här.

Hur har situationen på arbetsmarknaden förändrats generellt under de fem år som gått sedan händelserna i Vaxholm?
– Det är ännu mer oseriösa villkor på många byggarbetsplatser, ju mindre desto mindre seriösa. Både för dem som jobbar och mellan företag. Lönen har framstått som central i den här diskussionen, och den är viktig, men det handlar också om arbetsvillkor för övrigt, arbetsmiljö och säkerhet.

Hur har svenska regeringen hanterat Lavalmålet?
– Båda regeringskonstellationerna har varit för svaga. Man pratar gärna om svenska modellen med kollektivavtal men man har inte kraftfullt verkat för det, Littorin pratar fortfarande om det. När det är en politiskt svår fråga i Sverige så är det det också i Europa. Till exempel finns en möjlighet att öppna utstationeringsdirektivet och göra justeringar som gör att domstolen inte kan ta sådana här beslut som inte var meningen när direktivet skrevs.

Nu måste Sverige anpassa sin lagstiftning, förslag presenteras i vår. Vad vill du att det ska innehålla?
– Inte det den innehåller i dag. Dessutom tar den bort kravet på att utländska företag ska ha en representant i Sverige som kan förhandla och har mandat att teckna kollektivavtal. Det måste tydliggöras.

Detta har hänt
Följetongen om det så kallade Lavalmålet, skolbygget i Vaxholm, började i november 2004.
Ett dotterbolag till lettiska Laval sattes i blockad av Byggnads när förhandlingar om kollektivavtal för de lettiska byggjobbarna strandat. Laval svarade med att stämma facken.

Arbetsdomstolen (AD) sa nej till att häva blockaden och bolaget tvingades ge upp bygget.

2007 slog EG-domstolen fast att blockaden stred mot reglerna.

I onsdags kom så domen från AD att facken döms att betala 550 000 kronor i skadestånd för »olagliga stridsåtgärder«. De ska också betala rättegångskostnader på två miljoner.