»Biståndet blev krisens offer«

Hur känner du i dag när du ser hur mycket som återstår av det arbetet för att målen ska uppfyllas?

– Jo, det började ganska bra med en biståndskonferens i Monterey 2002 där till och med George W Bush utlovade fem miljarder dollar på ett bräde. Miljömötet i Johannesburg blev en något mer strävsam upplevelse. Sedan kom finanskrisen och biståndet blev ett av krisens offer.

Vad kunde du och andra svenska biståndspolitiker ha gjort bättre?

– Såhär i efterhand kan jag konstatera att i princip allt kunde ha gjorts bättre. Men samtidigt kan man inte fokusera på misstag. Jag tycker att [[Gunilla Carlsson]] har varit en kraftfull biståndsminister men hon har uppehållit sig väldigt mycket vid biståndets problem och brister.

Sverige har belönats vid konferensen för att inget annat land har större andel av sin BNP i bistånd. Vad tycker du om det?

– Glädjande men sorgligt att inte konkurrensen är hårdare. Sverige borde ligga i framkant för att slippa få det här priset i framtiden.

Vilket av millenniemålen tycker du är viktigast att uppnå?

– Att halvera världsfattigdomen är något vi måste hålla fast vid. Annars tycker jag att kvinnohälsa och tillgången till reproduktiv hälsa är centralt.

Vad är det mest effektiva sättet att angripa fattigdomen?

– Återigen, cherchez la femme! För mig handlar det i grunden om kvinnors mänskliga rätt till sig själva. Det är också den mest politiskt potenta prioriteringen av alla. Alla andra utvecklingsområden får en skjuts framåt och det handlar inte om komplicerad forskning. Alla vet vad det handlar om: ut med en klinik på landsbygden, utbilda en barnmorska och ge henne lön. Här behöver man inte vara rädd för brister i biståndets effektivitet.

Du har under senare år sysslat med begreppet cirkulär migration – hur hänger migrationsfrågorna ihop med millenniemålen?

– Som bistånds- och migrationsminister kunde jag se sambanden däremellan och sedan har jag fördjupat mig i ämnet. Det finns till exempel 200 miljoner migranter i världen som tillsammans skickar hem stora summor pengar, det handlar om tre gånger mer än världens samlade bistånd. Det är en fantastisk resurs och vi skulle kunna göra det mycket lättare och billigare att få fram de här pengarna. I dag kostar bara transaktionen i snitt 17 procent av varje krona.

Biståndspolitik är inte så hett i Sverige – varför det?

– Fråga SVT. De hade två timmar på bästa sändningstid i fredags utan att biståndet togs upp överhuvudtaget. Det har inte handlat om utrikespolitik alls under valrörelsen. Varför det är så får du fråga dig själv och dina kollegor om.

Socialdemokraterna gjorde ett historiskt dåligt val i söndags. Varför?

– Att det skulle handla [[Mona Sahlin]] tror jag inte ett dugg på. Det är partiet det handlar om.

Hur då?

– Vi kan lika gärna fråga oss varför det gick så himla bra 1994. Om man säger att det handlar om det rödgröna samarbetet måste man fråga sig hur det hade sett ut annars – jag tvivlar på att det hade gått bättre utan v och mp. Jag tror det handlar mer om att motståndarna har inlett ett samarbete och lyckats hålla ihop regeringen under en hel mandatperiod, vilket är historiskt. Dessutom har Fredrik Reinfeldt genomfört en djärv operation och ställt moderaterna i mitten. Det han gjort är oerhört intressant – han har fört sitt parti från en lägsta-nivå i valet 2002 till ett parti jämnstort med socialdemokraterna.

Vilken är vägen framåt för socialdemo­kraterna skulle du säga?

– Först måste man ta reda på vad nederlaget berodde på. Om jag ser framåt tror jag det rödgröna samarbetet kommer fortsätta och Mona Sahlin kommer sitta kvar. Jag vet vilket virke hon är av, hon är stark. Det finns ingen socialdemo­kratisk partiledare som har haft det lätt i början – Tage Erlander, Olof Palme, [[Göran Persson]], alla har varit utskällda. Mosa Mona-kampanjen är det värsta jag har sett.

Detta har hänt

År 2000 satte FN upp åtta mål som skulle uppnås till år 2015. De så kallade millenniemålen handlar om att halvera fattigdom och svält, grundskola åt alla barn, öka jämställdhet, minska barna- och mödradödlighet, hejda smittsamma sjukdomar, säkra hållbar utveckling och öka handelsutbyte och bistånd. Jan O Karlsson var svensk bistånds- och migrationsminister 2002–2003 och har sedan dess fortsatt att arbeta med migrationsfrågor.