Cecilia Malmström, EU-minister

På torsdagen undertecknades det nya EU-fördraget av stats- och regeringschefer i ordförandelandet Portugals huvudstad Lissabon. Utöver statsministern signerade även EU-minister Cecilia Malmström dokumentet.

Hur känns det?

– Det är ganska stort! Efter många års diskussioner har vi kommit så här långt. Vi har kommit överens om en väldigt bra text som kommer att tjäna som ett bra verktyg för EU-samarbetet i framtiden.

Hur stora är chanserna att förslaget kommer att kunna träda i kraft som planerat den 1 januari 2009?

– Osvuret är alltid bäst, men jag tror att chansen är väldigt stor. Debatten som föregått förhandlingarna har ökat medvetenheten om att bättre effektivitet och större öppenhet fordras för att samarbetet ska fungera och att vissa uppgifter måste lösas gemensamt.

Tror du att fler än Irland kommer att hålla folkomröstning om fördraget?

– Som det ser ut i dag är det bara Irland. Danmark, Frankrike, Nederländerna och Spanien har deklarerat att de inte ska ha det. Vissa diskussioner förs i Storbritannien och jag tror att det är flera länder som ännu inte har bestämt sig.

Varför folkomröstar inte Sverige om fördraget?

– Vi har folkomröstning om väldigt få saker i Sverige. I regel lämpar sig folkomröstning för frågor som är tydligt polariserande mellan ja och nej. I det här fallet skulle vi rösta mellan hundratals paragrafer i Nicefördraget och lika många i Lissabonfördraget, och hittills har jag inte träffat någon folkomröstningsentusiast som förespråkar Nicefördraget, för det är ett uselt fördrag – det är mindre demokratiskt, mindre effektivt, mindre öppet och tillåter inte några nya medlemsländer.

Enligt fördraget blir det ända fram till 2017 möjligt att åberopa nationella intressen för att hindra majoritetsbeslut – hur påverkar det effektiviteten i beslutsfattandet?

– Egentligen inte alls. Det var en paragraf som den förra polska regeringen insisterade på att behålla, men den kan bara utnyttjas i yttersta nödfall.

Vad är det viktigaste i det nya fördraget?

– Främst övergången till majoritetsbeslut. Det kommer effektivisera beslutsfattandet väsentligt. Sedan välkomnar jag att man äntligen ska få ordentlig insyn i EU:s lagstiftningsprocess – öppenheten inom EU har varit skandalöst dålig ur ett demokratiskt perspektiv. Att EU får en gemensam utrikesminister innebär att vi kan tala med en röst i globala sammanhang, en förutsättning för att EU ska ha något inflytande i världspolitiken. Och så är det förstås viktigt att det möjliggör ytterligare utvidgning – för länderna på Balkan och för Turkiet på sikt.

När kommer Turkiet att bli medlem i EU?

– De har en lång väg kvar, det ligger nog femton år framåt i tiden. Det hänger på omfattande demokratireformer i Turkiet men också på att vända opinionen i en del EU-länder.

Sverige har länge drivit linjen att flytta fokus från gränskontroll mot gemensam migrationspolitik – hur tycker du att ni har lyckats där?

– Det har varit väldigt svårt att komma framåt när det gäller gemensamt ansvar för flyktingar, men frågan ligger högt upp på dagordningen. Vi måste öka möjligheten för folk att ta sig till Europa på legal väg – att folk försöker ta sig hit illegalt beror ju på att vi har en restriktiv viseringspolitik. Ambitionen är att vi ska ha en gemensam – och mer generös – migrationspolitik till år 2010.

Hur klarar EU att gå i täten för minskade växthusgaser?

– EU driver en gemensam politik på det här området – på Bali förhandlar vi med samma röst till exempel. Nästa år presenterar kommissionen förslag på bördefördelning om hur mycket varje land ska minska sina utsläpp och ambitionen är att vi ska ha ett nytt Kyotoprotokoll klart till toppmötet i Köpenhamn 2009.

Vilken är den främsta målsättningen för det svenska ordförandeskapet år 2009?

– Klimat- och energipolitiken är en ödesfråga som vi måste ha kommit väldigt långt med fram till december 2009. Andra prioriterade frågor är brottsbekämpning, migrationspolitik, tillväxt och konkurrenskraft, och framtida utvidgning av EU.

Detta har hänt

Det så kallade Lissabonfördraget är en beskedlig variant av det konstitutionsförslag som föll 2005 efter att både Frankrikes och Nederländernas folk röstade nej. Det nya fördraget har tvättats på störande inslag om EU-symboler och statsliknande terminologi. Grunderna i fördraget presenterades av Angela Merkel före toppmötet i Berlin i somras. Ett mer detaljerat innehåll har förhandlats fram under hösten. Sverige kommer inte att hålla folkomröstning om fördraget.

Läs och redigera Cecilia Malmström på makthavare.se