»Det är lätt att få ångest«

Det har varit två ovanligt kalla vintrar och en varm sommar de senaste två åren. Vad kan vi förvänta oss för sommarväder i år?

– De två senaste vintrarna hör verkligen till undantagen. Vi har haft en period med svagare atlantvindar än i genomsnitt. De senaste somrarna har varit betydligt varmare och nederbördsrikare än vad de brukade vara på 1900-talet, så vi kan nog räkna med mycket värme. Men sådana slutsatser kan man bara dra i efterhand.

I USA såg vi nyligen den dödligaste virvelstormen sedan 1920-talet. Vad beror den typen av virvelvindar på?

– De är vanliga för den här årstiden. Det är precis när den här första försommarvärmen börjar komma som dessa stormar bildas. De beror på motsättningarna mellan varma och kalla vindar. Just i sydöstra USA är förutsättningarna för tornados optimala.

Har det varit en ovanligt intensiv tornadosäsong i år?

– Den här sortens dödliga orkaner är fortfarande ovanliga. Men man skulle kunna säga att det som brukade inträffa kanske en till tre gånger under 1900-talet nu kanske kommer att hända fem till tio gånger under 2000-talet.

Vad är det för väderfenomen vi bevittnar i Chile nu?

– Det handlar hela tiden om en övergripande tendens, som långsamt framträder. I takt med att klimatförändringarna rullar på så blir den här typen av väder vanligare.

Vad är det för tromber som drabbade Örebro i helgen?

– Det är vindar liknande de virvelstormar som vi sett i USA. Fast vindarna i USA är kraftfullare och har mycket mer energi. Just sydöstra delen av USA är det värst drabbade området i hela världen.

Varför kallas hetluft ibland för »ryssvärme« och kallluft ibland för »rysskylan« ? Hör dessa utryck verkligen till metereologins vokabulär?

– Jo, det gör de nog. Det är luftmassor som kommer från Ryssland som brukar kallas så. I Ryssland är ju klimatet väldigt mycket mer utpräglat inlandsklimat. De senaste två vintrarna har kalluften kommit från öst, men det hör inte till det vanliga. Grundläget är att vindarna kommer från Atlanten.

Enligt siffror från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån slog den svenska köttkonsumtionen rekord förra året. Hur tror du att det kommer påverka vädret?

– Köttätandet bidrar enormt till uppvärmningen. Det är det billiga köttet som är boven. Vilt kött kan man se som klimatneutralt. Att dra ner på köttätandet är en av de viktigaste saker vi kan göra.

Kan du säga vad det blir för väder till midsommarafton redan nu?

– När jag tittar upp på himlen kan jag bara se några timmar framåt. Men om man vet hur det ser ut i närliggande områden kan man leta efter tecken som tyder på vilket väder som är på ingång från andra håll. På det viset kan man kanske se ett halvt dygn eller en dag fram i tiden.

Sedan du slutade som chefsmetereolog på SVT 2007 har du arbetat som föreläsare, startat bokförlag och släppt en barnbok. Är dina folkbildande ambitioner politiska?

– I grund och botten känner jag mig väldigt mycket som en nyfiken naturvetare som älskar att förklara för folk hur saker och ting fungerar. Med tiden har jag tvingats inse att dessa frågor är starkt knutna till politik och ekonomi, men jag ser mig själv hellre i den mer pedagogiska rollen.

Du har sagt att du vill göra en medveten satsning på att föra samman vetenskap med konst, kultur och humor. Vad har kultur med klimat att göra?

– Vi behandlar ju rätt tunga och svåra frågor när vi pratar om klimatförändringarna. Då är det lätt att få en ångestklump i magen. Men om jag kan få folk att skratta åt våra beteenden samtidigt som de lär sig något kan jag förhoppningsvis sprida lite energi till mer engagemang.

Detta har hänt

Pär Holmgren är känd som tidigare chefsmeteorolog på SVT, men arbetar nu sedan fyra år med att föreläsa om globala klimatförändringar. Just nu är han ute på elmopedsturné genom Sverige med framträdanden som på ett eller annat sätt ämnar bidra till ökad medvetenhet kring klimatförändringarna.