»Farlig Bush-terminologi«

Väst stöder oppositionen i Iran, främst i förhoppningen att ett regimskifte skulle sätta stopp för eventuella planer på kärnvapen. En av de mest uppmärksammade regimkritikerna är iransk-svenske Trita Parsi, doktor i internationella relationer vid det amerikanska Johns Hopkins-universitetet.

Hur stark är den sittande regimens ställning i dag?

– Det faktum att regimens brutalitet har ökat visar att den inte är särskilt stark, legitimiteten har minskat. Och det är inte långsiktigt hållbart för ledningen att fortsätta satsa så stora resurser som den gör nu på att hålla tillbaka oppositionen med våld.

USA:s utrikesminister Hillary Clinton talade nyligen om att Iran är på väg mot en militärdiktatur. När har landet gått över gränsen och faktiskt blivit det?

– Om regimen fortsätter på den inslagna vägen blir det snart en militärdiktatur. Det är när den inte längre har någon legitimitet, utan enbart styr med våld. Regimen insisterar fortfarande på att den har legitimitet, den använder kärnkraftsfrågan, som har starkt folkligt stöd, för att stärka sin ställning. Ahmadinejad använder sig också av prästerskapet för att visa att regimen har förankring hos folket.

Varför säger Hillary Clinton detta just nu?

– Det är en bra fråga. Det är stor skillnad på om det är analytiker eller USA:s utrikesminister som säger så. Men Obama-administrationen är hårt pressad från alla håll. Republikanerna såväl som kongressen och allierade som Israel anklagar Obama för att vara för »mjuk«. Därför har retoriken nu ändrats markant, och USA:s hållning är att sanktioner mot Iran syftar till ett regimbyte. Det är Bush-terminologi, och det är farligt.

Är president Ahmadinejad försvagad och på väg ut som det ryktats?

– Han har aldrig varit populär hos prästerskapet. I någon slags kompromiss mellan revolutionsgardet och prästerna är han sannolikt den största förloraren. Men just nu verkar det inte som hans ställning påverkas.

Har oppositionen, som går under den gemensamma beteckningen »De gröna«, någon gemensam agenda?

– Det är svårt för dem att ena sig eftersom de främsta ledarna är fängslade eller sitter i husarrest. Folk utomlands har försökt att agera ledare men det har inte fungerat.

De gröna är en spretig grupp, är de något alternativ till den sittande regimen?

– De har utmaningar, men regimens utmaningar är minst lika stora.

Är De grönas mål att störta regimen?

– De mer hårdföra vill störta regimen, och de är de mest högljudda. Men majoriteten vill hellre förändra systemet konstitutionellt, inifrån. Delar av oppositionen anklagas visserligen själva för att ha brutit mot mänskliga rättigheter, men jag har svårt att se att de inte skulle försöka att demokratisera landet om de får makt.

Många amerikanska analytiker säger att ett regimskifte inte skulle ha någon betydelse för Irans utveckling av kärnteknik – vilken är din syn?

– Jag tror inte att det finns något starkt stöd hos befolkningen för kärnvapen, däremot kärnkraft. Men även här finns olika synsätt hos regimen och oppositionen om hur en utveckling ska gå till. Oppositionen vill ha ett transparent system, de vill riva murar av misstroende och ser ett värde i att samarbeta internationellt. Ahmadinejad har en annan syn, han anser att världen är emot Iran.

Vilken roll vill Iran spela i Mellanöstern/världen?

– Iran har alltid haft ambitionen att vara en regional supermakt. Det är inte regimspecifikt. Shahen hade ibland ännu större ambitioner. De mer pragmatiska krafterna i oppositionen vill samarbeta med USA, andra är rädda att det ska försvaga Iran, och pekar på Egypten som tidigare var mäktigt, som varnande exempel.

När var du senast i Iran?

– 2004. Jag kan inte åka dit efter min regimkritiska bok »Treacherous Alliance: The Secret Dealings of Israel, Iran, and the United State« (2007), särskilt inte nu när de arresterar vem som helst.

Detta har hänt

Torsdagen den 11 februari firades årsdagen för Irans islamistiska revolution, som inföll för 31 år sedan. Demonstrationer ledda av oppositionen slogs kraftigt tillbaka, och i veckan sa USA:s utrikesminister Hillary Clinton att »Iran är på väg mot en militärdiktatur«. Iransk-svenska Trita Parsi, bosatt i USA och expert på Iran och säkerhetspolitik, ger här sin syn på utvecklingen. Parsis far har suttit fängslad, både under shahen och den nya regimen.