»För hög risk i portföljerna«

När insåg du att den nuvarande ekonomiska krisen skulle bli så utdragen?

– Redan de första åren på 2000-talet fanns det tecken på att en extremt lätt penningpolitik i framför allt USA skulle kunna leda till en ohälsosamt hög skuldnivå.

Vad är det viktigaste för att få krisen att upphöra – finns det någon enskild förändring som skulle stabilisera finansmarknaderna?

– Det kan finnas snabba och enkla lösningar som löser dagens kris för tillfället, till exempel att aggressivt rekapitalisera banker med nytryckta pengar och/eller garantera deras skulder. Sådana åtgärder är knappast långsiktigt sunda, det återstår problem att hantera som dessutom kan växa. Annars anses allmänt de tre åtgärder som diskuteras efter helgens möte i Washington vara rimliga; en stor men kontrollerad nedskrivning av Greklands ohållbara skuldbörda i kombination med rekapitalisering av banker och en »säkerhetsmur« runt andra länder som är svajiga (med hjälp av en utvidgad EFSF, euro-områdets stödfond). Den stora utmaningen är att öka hushållens och företagens förtroende för framtiden.

Vad gör euroländernas regeringar fel?

– Det mest grundläggande felet har varit oviljan att se verkligheten som den är och sätta in tidiga åtgärder för att snabbt bryta accelererande negativa spiraler mellan banksystemen, den svagaste länken, statsfinanser och den reala ekonomin. Exempelvis var de första stresstesterna av de europeiska bankerna ett dåligt skämt.

Räcker de 440 miljarder euro som finns i räddningsfonden?

– Redan nu förefaller man vara överens om att 440 miljarder inte är tillräckligt eftersom man letar efter metoder att skapa hävstång på det beloppet. Problemet även i den här frågan är att man jobbar mot rörliga mål. Det är tyvärr sannolikt att analysen av de nuvarande kapitalbehoven är baserad på allt för optimistiska tillväxtantaganden vilket förmodligen gör att kapitalbehoven ökar med tiden.

Allt fler talar om en högre inflation som den enda vägen ut ur krisen. Tror du det stämmer?

– Min personliga uppfattning är att det är svårt att skapa inflation med permanent hög arbetslöshet och ökad pessimism bland hushåll och företag. Om vi i slutändan hamnar i inflation har vi förmodligen först passerat en period av allvarligt deflationistiska tendenser.

Många börsbolag utvecklas ju fortfarande bra – hur kan aktiekurserna ändå rasa?

– Hur börsbolagen mår i dag säger tyvärr ingenting om hur de kommer må om ett eller två år. Marknaden har på senare tid uppenbarligen bestämt sig för att de kommer må sämre. Livbolagen har uppenbarligen valt att fortsatt ha en hög andel aktier i sina portföljer.

Hur kan man som småsparare minska sin risk, till exempel skydda sitt pensionssparande?

– Det viktiga är att ta reda på risknivån i det totala pensionssparandet. Många har en väldigt hög andel aktier, ofta i volatila tillväxtmarknader. Se också över hur tjänstepensionen förvaltas och ta reda på vad som går att flytta.

Kommer krisen att förändra marknaden för pensionsförsäkringar, eller försäkringarnas utformning, framöver?

– Branschen har hittills varit väldigt duktig på att ta betalt för paketering och inte fokuserat på det väsentliga och svåra, att skapa avkastning och värde för kunden. Kunderna börjar genomskåda detta och blir alltmer medvetna om vad de köper. Och med lägre avkastning blir avgifterna än mer uppenbara.

Måste kunderna justera ned sina förväntningar på avkastningen framöver?

– Dagens pensionsportföljer har förmodligen fortfarande för hög risk som ett resultat av den extremt goda utvecklingen under 80- och 90-talen. Blir det en utdragen period av låg tillväxt på grund av den höga skuldnivån kommer avkastningen bli lägre.

Vilket ansvar har fondförvaltare att informera sina kunder om riskerna med deras sparande och investeringar?

– Branschen har en enorm pedagogisk utmaning att på ett enkelt sätt förklara begrepp som risk och avkastning. Vi har ett stort ansvar och kommer att anstränga oss till det yttersta för att vara föregångare och informera våra kunder på ett så begripligt sätt som möjligt.

Detta har hänt

Den senaste tidens globala börsras pressar de privata pensionsbolagen, som får svårt att klara sina åtaganden mot kunderna. Finansinspektionen gick i veckan ut och sa att de vill lätta på reglerna för att bolagen inte ska tvingas sälja aktier. Samtidigt spår allt fler att Grekland går i konkurs.