»Förtrollas av ostördheten!«

Text:

Bild: scanpix

Är människan skapad för att ha semester?

– Vi är inte skapade för något av de moderna påfunden med »arbetsliv« respektive »semester«. Men vi mår väl av att använda både våra kroppar och våra hjärnor. Att inte stressa, för det blir man dum av, att så ofta man kan vara någonstans där det är vackert och att röra på sig.

Är det inte överskattat med ledighet?

– Nja. Förr när arbete bara var pina, behövdes garanterat den lilla ledighet man kunde få. Men nu när arbete inte längre är bara pina, så är inte icke-arbete bara icke-pina. För många är ledighet mer påfrestande än ett arbete med given rytm och styrfart. För andra är ledighet som ett paradis.

Vad händer om man inte tar semester?

– Inget särskilt. Det är ju så som amerikanerna har det nu i modern tid. Och som de flesta dessförinnan har haft det i alla tider före industrialismen och dess strukturering av arbetstid och fri tid.

Är svenskarna lika stressade nu som de var när du gav ut succéboken »Tio tankar om tid«?

– Nej, vi stressar mindre i dag. Det är inte längre »fint« att stressa, att vara dubbelbokad och inte ha några luckor i kalendern.

Om du var statsminister med majoritet i riksdagen – vilket beslut skulle du fatta som gav svenskarna en bättre och mindre stressig semester?

– Medverka till att människor slutar upp med att resonera om tiden för sig och livet för sig. Har du ont om »tid«, är det liv som du har ont om. Försöka få människor i beslutande ställningar att läsa Michael Endes »Momo och kampen om tiden« där »de grå« kom och tog tiden. »De grå« sitter inne i våra egna huvuden och får oss att tro att vi inte har tid med något, särskilt inte med livets väsentligheter.

Hur lång tid behöver kroppen för att ställa om till semester?

– Om du är van vid att jaga hela tiden, kan det ta lång tid, kanske hela semestern. Når man känslan att tiden kommer till en, inser man hur generös tiden är. Det går inte att värja sig från den. Den bara kommer och kommer, nästan hur mycket man än gör av med den.

Vilket är ditt bästa tips för en avslappnande semester som gör att man återvänder med förnyade krafter?

– Låt dig förtrollas av vad själva ostördheten kan göra med dig. Vad det betyder att inte ställa väckarklockan. Och dela för allt i världen inte upp semestern i för små delar – då blir den inget annat än ett antal vanliga veckoslut. Poängen med semestern är att den ska kännas lika evig som vad sommarloven gjorde förr i världen då man inte hade något särskilt för sig och ändå hade hur roligt som helst. Semestern kan vara långt utöver sin egen tid om man gläder sig åt den långt i förväg och kan hålla kvar semesterkänslan efteråt.

Hur varvar man ned om man bara har två veckors semester eller måste hålla koll på jobbmejl och telefon?

– Två veckor kan vara helt okej, men det där att hålla koll på mejl och telefon hör inte till semestern. Det är ju som att ha bakjour – en ful ovana som snarast borde utrotas. Vi vet mycket i dag om vad det tar för tid för adrenalinhalterna i kroppen att gå ner till rimliga nivåer. Och det gör de inte om man hela tiden är på vakt och beredd på att bli störd.

Ny forskning visar att storstadsbor mår sämre än landsortsbor, betyder det att man kopplar av sämre på storstadssemester?

– Nej, något sådant samband kan jag inte se. Storstadsarbetslivet och tillvaron är mer hektisk, men så behöver ju inte en storstadssemester vara. Visst, det är lite mer buller och avgaser men de som trivs kan ha fantastiska storstadssemestrar.

Vad gör du själv i sommar?

– Jag har varit på Grönland och det täcker mer än väl min äventyrskvot. I övrigt ska jag leva en svensk sommar med trädgård och barnbarn och en och annan föreläsning och kanske någon motorcykelutflykt. Det är faktiskt inte så viktigt vad jag ska göra – och det är just det som är poängen.

Detta har hänt

Semester lagstadgades i Sverige år 1938, då alla arbetare fick rätt till två veckors semester. Fyra veckors semester infördes 1963 och fem veckor 1978. Bodil Jönsson är fysiker, professor emerita och har skrivit flera böcker om vår relation till tid. Mest känd och läst är »Tio tankar om tid« från 1999, som sålts i mer än 650 000 exemplar i Sverige och publicerats i tjugo länder.