»Historiskt är sambandet mellan fattigdom och terrorism svagt«

– Det har helt enkelt varit svårt att bevisa att någon arbetat med rekrytering. Det är ganska mycket som ska till för att det ska kunna leda till åtal. Jag tycker det är positivt att man nu prövar lagstiftningen. Sedan får vi se var det landar.

Är den svenska lagstiftningen för slapp?

– Man kan säga att den faller mellan stolarna. I Sverige kan man till exempel resa till Syrien och strida, sedan komma hem och ta del av svensk sjukvård och vila upp sig för att sedan åka tillbaka och ansluta sig till IS igen. Det visar att lagstiftningen inte fungerar som den ska.

Hur ser lagstiftningen ut i andra europeiska länder?

– Vi kan ta ytterligare ett exempel. För en tid sedan åkte två somaliska bröder från Danmark för att träna med al-Shabab. När de kom tillbaka till Danmark fälldes de båda för terrorträning. Hade bröderna varit från Sverige hade de inte blivit fällda, eftersom man i Sverige är tvungen att koppla det till ett specifikt brott. Jämfört med andra europeiska länder ligger vi efter när det gäller möjligheterna att åtala personer.

Hur ser det förebyggande arbetet ut i Sverige jämfört med andra länder?

– Även där ligger vi efter. Överlag är kunskapsläget ganska lågt ute i kommunerna. Göteborg har nog kommit längst. Där har man etablerat en relation med anhöriga och kommunen har anställt en person som jobbar med frågorna.

Vad bör kommunerna göra?

– Det är svårt att peka ut en metod som fungerar i alla kommuner, det skiljer sig från fall till fall. En kommun som uppmärksammats för sin framgångsrika metod är Århus i Danmark. Där har man arbetat strukturerat med anhörigstöd, familjenätverk och mentorstöd. Samtidigt har man satt press på den lokala moskén eftersom många som hade åkt för att strida hade varit aktiva där. På så vis har kommunen lyckats lotsa personer i riskzonen tillbaka in i samhället

Och vad kan man göra på nationell nivå?

– I många länder arbetar man tillsammans med de stora muslimska församlingarna. Så har det inte riktigt sett ut i Sverige, vilket är synd. De har nämligen helt andra möjligheter att nå fram till de här personerna. Många av dem som reser iväg för att strida använder sig av religiösa argument som behöver bemötas med religiösa motargument. I Storbritannien till exempel, finns avhoppare som arbetar mot extremism. Mycket vore vunnet om Sverige också hade avhoppare som kunde hjälpa till.

Du har tidigare beskrivit det som trendigt att strida för IS. Hur menar du då?

– Det har skett en normalisering av IS retorik. Sådant som tidigare uttrycktes av de mest extrema har blivit mainstream. Som exempelvis att västvärlden för krig mot islam. Unga personer slänger sig med detta som om det vore något coolt. Det finns ett stort stöd för terrorresorna på sociala medier, i en omfattning som vi inte sett tidigare. Och åsikterna tycks sprida sig allt lägre ner i åldrarna.

Är det inte rätt långt mellan att uttrycka en åsikt till att själv åka iväg och strida?

– För de flesta kommer det givetvis stanna vid retoriken. Men det skapas en jordmån för dem som lockas till att ansluta sig till IS. För dem är det inte svårt att hitta andra som stödjer de här idéerna. Om det ses som något coolt i stället för som något avskyvärt, riskerar fler att gå från ord till handling.

Du har sagt att ingen skär halsen av någon i Syrien i sin nedlagda fritidsgårds namn. Vad menar du med det?

– En del menar att utanförskap ligger till grund för terrorresorna. Och ja, i Sverige har de som åkt i stor utsträckning varit personer med låg inkomst som misslyckats i skolan och så vidare. Men i Storbritannien är det snarare välintegrerade personer med högskoleutbildning som åker för att strida med IS. Och historiskt är sambandet mellan fattigdom och terrorism svagt. Vad jag försöker säga är att utanförskap inte kan vara hela förklaringen. Den grupp som lever i störst utanförskap i Europa – romerna – ägnar sig inte åt terrorhandlingar.

– Det krävs alltså något mer, en ideologisk övertygelse som legitimerar våldet. Sedan kan utanförskap sänka trösklarna.

Regeringen ska lägga fram sin nya strategi mot terrorism i slutet av sommaren. Hur tycker du en sådan strategi bör se ut?

– Jag vill inte föregå regeringens arbete. Men visst finns det många stenar att vända på, både när det gäller lagstiftningen och det förebyggande arbetet.

FAKTA | Forskare vid Försvarshögskolan

Peder Hyllengren är Karlstadbaserad forskare vid Försvarshögskolan och följer utvecklingen av våldsbejakande islamism och utländskt stridande. Förra veckan greps två personer, en i Örebro och en i Stockholmsområdet, som misstänks ha rekryterat och utbildat terrorister till Syrien och Irak.