Jan Björklund, skolminister och folkpartist

Iraks förre diktator hade kunnat berätta om USA:s tidigare oreserverade stöd för kriget mot Iran.

Du har som målsättning att alla lärare i skolan ska vara behöriga – men vilka krav ska ställas på dem som blir lärare?

– Högre än i dag. Tempot på lärarhög­skolan är för slappt. Det är för lätt att komma in för det är så få sökande att det inte blir något urval, alla kommer in.

Hur ska du ändra på det då?

– Det kan man bara ändra på genom att göra yrket mer attraktivt så att fler söker sig dit. Statusen på läraryrket kan vi höja genom en lång rad åtgärder; ny bättre lärarutbildning med högre status, skärpta behörighetsregler, ökade befogenheter för lärare att ingripa mot oordning på skolan och återupprättande av lärarens auktoritet. Men det viktigaste är kanske att skolan ska fokusera mer på kunskapsförmedling än social omsorg.

Vad kan man göra åt att det finns stora skillnader mellan utbildningskvaliteten på olika skolor?

– Folkpartiet röstade emot kommunaliseringen av skolan för sjutton år sedan, vilket i grunden är anledningen till de rådande skillnaderna och till att kunskapsförmedlingen kommit i bakgrunden. Jag är för ökad likvärdighet, men det kräver att staten går in och styr mer över skolan. Vi ska ha tydligare läroplaner för vad eleverna ska lära sig och bättre utvärderingsformer.

Tror du att du lyckas få bättre ordning i skolan fram till nästa val?

– Nja, jag tror att det kommer att dröja till nästa generation innan vi ser bättre resultat. Beträffande själva ordningen kanske det går något snabbare, i alla fall i en del avseenden, som till exempel genom att man kan flytta mobbare eller splittra gäng.

Du har pekat ut svenska, historia och religion som ämnen som bör ta större utrymme i läroplanerna – varför är religionsundervisningen så viktig?

– Historia och religion har rustats ned kraftigt under efterkrigstiden på grund av att det ansågs omodernt. Men en stor del av nyhetsflödet i dag har religiösa bottnar och på 2000-talet kommer det att vara viktigare än någonsin att förstå sig på inte bara vår egen utan även andra religioner.

Vad tycker du om religiösa friskolor?

– Där är jag mer tveksam. Konfessionella friskolor ska få finnas men jag tycker inte att vi har tillräckliga kontrollinstrument i dag för att se till att de håller sig inom ramarna.

Hur då »inom ramarna«?

– Ja, till exempel fanns det en muslimsk friskola i Mellansverige som fick mångmiljonbelopp i bidrag från en shiamuslimsk fond i Saudiarabien utan att det gick att kontrollera vad det innebar för undervisningen i skolan. Jag kan verkligen inte påstå att den skolan har begått några fel, men att vi inte har system för att granska saken är otillfredsställande.

Vad var du själv för typ i skolan?

– Det fanns väl ingen bildningstradition vare sig i min trakt eller min familj men jag hade ganska lätt för mig och trivdes bra i skolan. Jag var rätt lat och utnytt­jade alla möjligheter att välja lätt i stället för svårt, till exempel i gymnasiet. Och jag är präglad av detta – om man vill att skolan ska åstadkomma social utjämning, vilket jag tycker är viktigt, så kan man inte överlåta åt fjortonåringar att välja fritt för då kommer man väldigt snabbt att fortplanta ett socialt arv.

Varför har inte folkpartiet återfått väljarnas förtroende efter valet?

– Nu började regeringen med att fatta en del obehagliga beslut som vi så småningom kommer att kunna skörda frukterna av. Sedan tycker inte jag att den inbördes ordningen mellan de borgerliga partierna är så viktig.

Skulle du kunna tänka dig att bli partiledare för folkpartiet?

– Den frågan känns väldigt avlägsen. Lars Leijonborg ifrågasätts av en del debattörer utifrån mot bakgrund av att vi förlorade röster i valet och att han har suttit på posten i tio år. Men jag tror att han kommer att sitta kvar under mycket lång tid.

Detta har hänt

Sedan folkpartisten Jan Björklund tillträdde som ny skolminister har han planerat betydande reformer på skolområdet. Till våren 2008 har han lovat att komma med en ny skollag som bland annat ska innehålla ökade disciplinära befogenheter för lärarna, uppstramade behörighetsregler för lärare och någon sorts lärarauktorisation. I höstas gjorde folkpartiet sitt sämsta val sedan 1998.