»Jan Björklunds analys räcker inte«

Vad säger du om Robert Edwards som är årets pristagare i din klass fysiologi eller medicin?

– Ytterst välförtjänt. Synd att hans hälsa inte tillåter honom att komma till Stockholm. Han kunde gott ha fått priset tidigare.

Vilka är dina favoritvinnare genom åren?

– Inom mitt eget område väljer jag nog Otto Loewi som för snart 100 år sedan visade att nerver kan styra andra vävnader genom att frisätta fysiologiskt mycket aktiva kemiska substanser. Min främste favorit är dock Charles Darwin, men Nobelpriset kom ju senare. Även dansk-svenske Jörgen Lehmann som på 1950-talet introducerade PAS för behandling av tuberkulos borde ha fått priset. Det var något helt nytt och räddade många liv.

Har du något skvaller från nobelfesten för tio år sedan?

– Lyckligtvis inte. Men mitt bästa minne är från själva ceremonin, i det ögonblick då jag mottog auditoriets applåder efter det att jag från kungens hand fått motta priset.

Vad betydde priset för dig?

– Det har varit en verklig dörröppnare! Men erkänslan jag fått från patienter och deras anhöriga är mer värd än alla mina priser tillsammans.

Vilken nobelpristagare i litteratur läser du helst?

– Det finns så många att välja på, bland annat Selma Lagerlöf, Erik Axel Karlfeldt och Pär Lagerkvist. Det finns en otroligt fin berättar- och diktartradition i Sverige som berör mig mycket.

Hur ser du på forskningens framtid i Sverige?

– Globalt har vetenskaplig forskning en fantastisk framtid. Tyvärr är det inte självklart att Sverige i fortsättningen kommer att kunna försvara sin ställning som framstående kunskaps- och forskningsnation. Det är klart dokumenterat att Sverige på sistone har halkat efter både på skol- och universitetsnivåerna. Vare sig allmänheten eller våra beslutsfattare har klart för sig att det är främst som kunskaps- och forskningsnation som Sverige har chans att hävda sig i framtiden. Svenskarnas bristande insikt framgick klart av att frågan knappast nämndes i höstens valrörelse.

Är du förvånad över de senaste siffrorna om att svenska skolelever halkar efter ytterligare?

– Nej, det är jag inte. Jag har haft anledning att sätta mig in i de nuvarande förhållandena i den svenska skolan bland annat genom mina barnbarn. Detta är ju mycket allvarligt och här behövs krafttag. Målsättningen för skolan måste ju vara att barnen överlag ska tycka det är roligt att gå i skolan och lära sig nya spännande saker. Ett problem som man nog verkar sopa under mattan är att det inte är tillräckligt tyst i klassen för att många barn ska kunna fokusera på själva inlärningen utan att distraheras. Lärarutbildningen måste förbättras och lärarnas status och löner höjas.

Vad tycker du om [[Jan Björklund]] som utbildnings­minister?

– Det är bra att han vill förbättra skolan, men det behövs en mer genomgripande analys av skolans problem än den han har gjort.

Du har varit rätt kritisk mot läkemedelsbolagen genom åren. Varför då?

– Framför allt för en bristande insikt om den levande organismens enorma komplexitet, vilket medfört en benägenhet att försöka finna snabba genvägar att sålla fram nya läkemedel i provrörsförsök. Strategin har visat sig föga framgångsrik och förklarar nog läkemedelsindustrins stora problem med torra »pipelines« för närvarande.

Forskar du fortfarande?

– Ja, om hjärnans signalsubstanser, och nya potentiella läkemedel med stabiliserande inverkan på dopaminets och serotoninets funktion. Sådana läkemedel har en enorm potential inom neurologi och psykiatri. En studie, som avser hjärntrötthet, kommer att slutföras och koden brytas i mitten av december. Den kan ge en fingervisning om vi är på rätt väg. Vi befinner oss alltså i ett mycket spännande skede.

Detta har hänt

Årets nobelpristagare samlas på nobeldagen 10 december för prisutdelning och middag i Stockholm. Arvid Carlsson är den senaste svensk som fick Nobelpriset, år 2000. Häromdagen kom den internationella studien Pisa som visar att svenska skolelever halkat efter ytterligare i sina kunskapsresultat. Nära en femtedel av eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse.