Jan Häggström: »Matpriserna stiger inte mer«

Vad tycker du om att räntan lämnades orörd i onsdags?

– Det var ett rimligt beslut, 4,25 känns lagom. Å ena sidan har vi höga inflationsförväntningar på grund av höga mat- och energipriser. Men å andra sidan har vi en global situation där den amerikanska ekonomin bromsar kraftigt och dollarn sjunker, vilket slår på konkurrenskraften och lönsamheten för en hel del exportföretag.

Hur resonerar man när man sätter räntan?

– För Riksbanken är det bara en sak som är viktig: att inflationen håller sig inom intervallet en till tre procent. Och då tittar man på hur omvärldens konjunkturförutsättningar ser ut, och vad det är för inhemska krafter som drar i konjunkturen och inflationen. Men det är inte bara konjunkturen som påverkar inflationen, utan även vad som händer på internationella marknader. Oljepriset slår ju på svenska energipriser, vilket är viktigt för de svenska hushållen.

Många räntebedömare väntar sig att Riksbanken ska sänka sin styrande reporänta under hösten. Varför då?

–Vi har en inbromsning i världsekonomin, som kommer att slå mot oss det närmaste året. Från det perspektivet är det berättigat att räkna med att till exempel arbetsmarknaden blir betydligt lugnare i år, vilket lättar på inflationstrycket. Den faktor som är kvar är de höga priserna på mat och energi. Men där tror vi att det inte blir så mycket högre priser än i nuläget, vilket betyder att inflationen kan gå ner nästa år igen.

Är Riksbankens makt för stor?

– Det är bra att vi har en självständig bank med ett starkt mandat. Att låta regeringen ha stor makt över penningpolitiken kan gå bra under vissa perioder, men det kan också sluta i fullkomlig katastrof. I Zimbabwe har man så hög inflation att den knappt ens är mätbar längre, vilket beror på att regeringen har makt över centralbanken och trycker upp så mycket pengar de behöver. Det är ett extremt exempel, men det har funnits gott om sådana i världshistorien.

Ger medierna en rättvis bild av konjunkturläget?

– Medierna tenderar att ge en för dålig bild. När den amerikanska ekonomin mattas av brukar det få stora effekter, men nu är det många andra ekonomier, som Kina, Indien, Latinamerika, Ryssland som vuxit sig stora och starka och fungerar som en motvikt i dag, vilket det inte rapporteras om.

Som löntagare med huslån – hur ska man agera för att inte få problem fram­över?

– Man ska aldrig försätta sig i en situation där man inte klarar av att sköta sina lån. Det som har hänt i USA är att en halv till en miljon människor har tagit lån som de inte klarat av, och det får stora följder inte bara för dem själva utan även för andra.

Man ska försöka sprida sina risker. Alla hushåll bör ha en viss del bundna räntor, på samma sätt som man inte ska ha hela sin tillgångsportfölj i aktier.

Vad tror du om utsikterna på arbetsmarknaden det närmaste året?

– Vi har fortfarande ett bra läge på arbetsmarknaden. 2006 var ett bra år, 2007 var ett fantastiskt bra år, och jag tror att 2008 kommer att hamna någonstans däremellan i termer av nya lediga arbetsplatser.

Vilket är svensk ekonomis största problem i dag?

– En kritik som brukar komma från internationella organisationer, till exempel OECD, är att vi har för högt skattetryck. Och det håller jag med om.

Vad ska man göra åt det?

– Man gjorde en radikal sänkning av bolagsskatterna på 90-talet, men nu har flera andra länder i Europa lägre eller likvärdiga bolagsskatter. Jag tror att vi hade mått bra av att bibehålla det försprånget, för då kan vi locka till oss företag. Det är en åtgärd som inte kostar så mycket, men ger mycket.

Har vi underskattat den globala finansiella oron?

– Ja. Men det är en stor del av världsekonomin som man glömmer bort i den här analysen. Det finns en rad ekonomier som inte påverkas ett dugg av oron, utan snarare växer för fort.

Detta har hänt

I onsdags lämnade Riksbanken besked om att reporäntan nu ligger kvar på 4,25 procent. I februari höjde Riksbanken överraskande reporäntan från 4,00 till 4,25 procent, och till skillnad från marknadens räntebedömare spår Riksbanken att räntan ligger still resten av året.

Mer på fokus.se: Om matpriser. om konjunkturen.