Wetterstrand: »Klimatfrågan styr inte partival«

Idag, fredag, presenteras FN:s tredje klimatrapport och om två veckor äger miljöpartiets partikongress rum i Norrköping. Språkröret Maria Wetterstrand väntas bli omvald, liksom kollegan Peter Eriksson.

Klimatdebatten har aldrig varit så livlig som det senaste halvåret – ändå har det inte påverkat era opinionssiffror så mycket. Vad tror du att det beror på?

– Vi har ökat någon procent medan alla andra, utom socialdemokraterna, har backat. Problemet är väl att det inte är så många som väljer parti utifrån klimatfrågan.

Vilka kommer att vara de viktigaste frågorna på årsstämman?

– Vi ska ha klimat som tema, och fokusera på internationell klimatpolitik. Sverige borde inta en mer aktiv roll i den internationella diskussionen. Därför ska vi diskutera vilken ståndpunkt vi borde inta i FN och andra forum och hur vi ska driva på mer ovilliga länder som USA, Kina och Indien.

Hur tycker du att Sverige har klarat den rollen tidigare?

– När Kyoto-protokollet utarbetades och Kjell Larsson var miljöminister tycker jag att Sverige gjorde väldigt bra ifrån sig. Det är tveksamt om den nuvarande regeringen skulle klara samma sak. Den har inte samma näsa för vad som är vettigt och effektivt i den internationella politiken. För att bedöma det krävs erfarenheter och kunskaper som den nuvarande regeringen saknar. De har förvisso sagt ordet »klimat« jättemånga gånger det senaste halvåret men när det är dags att lägga budgeten lever de inte upp till förväntningarna.

Vad önskar du dig av den sittande regeringen?

– Om jag skulle ta en enskild sak vore det en storsatsning på spårbunden trafik – det är nödvändigt att flytta godstransporter från vägar och flyg till järnvägen. Jag är väldigt orolig över den kraftiga ökningen av lastbilstransporter i Europa – det beror på att det är enkelt och nästan gratis.

När kommer miljöpartiet att släppa kravet på utträde ur EU?

– Nja, den frågan kommer inte ens upp på kongressen. Däremot blir det mycket diskussioner om EU:s miljöpolitik – det känns mer akut, tycker jag.

Hittills har miljöpartiet hållit fast vid språkrörslinjen – ni har inga funderingar på att överge den för att välja partiledare i stället?

– Vem av oss tycker du skulle sluta då? Nej, vi tycker att det här fungerar bra även om man inte vet vad som händer om någon av oss skulle sluta.

Nu kommer FN:s tredje klimatrapport på fredag med konkreta förslag på hur jordens länder ska agera för att komma tillrätta med växthusgaserna – vilket mottagande tror du att den kommer att få?

– Mycket uppmärksamhet, tror jag. Jag hoppas att de vågar vara tydliga. Då kanske svenska partier vågar ompröva tidigare ställningstaganden, som deras principiella motstånd ifråga om miljöskatter.

Diskussionen har präglats av ett växande allvar men tror du att förslagen kommer att genomföras i praktiken?

– Så länge frågan är aktuell gör vi framsteg men så fort klimathotet flyttar ner på nyhetsagendan så tar politiken flera steg bakåt. Jag hoppas att konkreta åtgärder kommer att vidtas – men jag tror det när jag ser det.

Kostnaderna för de här akuta åtgärderna lär uppskattas till mindre än en procent av världens BNP – låter det rimligt?

– Ja, det är den storleksordning jag har hört också. Och med tanke på hur dyrt ett varmare klimat väntas bli är det oerhört kortsiktigt ur strikt ekonomisk synvinkel att inte inleda kraftfulla åtgärder omedelbart. Dilemmat är detta: det som den enskilda människan, kommunen eller landet gör har inte så synbar effekt på det stora hela – samtidigt som det stora hela avgörs helt av vad den enskilda människan, kommunen eller landet gör.

Vattenbrist och vattenrelaterade problem som tidigare främst drabbat utvecklingsländer tycks nu bli ett allt större hot även i väst – hur tror du att det kommer påverka politiken i framtiden?

– När länderna i Sydeuropa får problem med vattenförsörjningen kommer de att bli mycket mer intresserade av att motarbeta klimatförändringarna. Problemet är bara att när det verkligen blir tydligt kan det ha gått för långt.