»Mer järnväg för pengarna«

Från den första april är det alltså du som har ansvar för att tågen ska kunna rulla?

– Det stämmer, haha.

Hur känns det?

– Jo, det känns som en utmaning. Det är ett komplicerat logistiskt nätverk och man ska ha respekt för det. När det inte fungerar drabbar det hela samhället.

När det var som värst i snökaoset tog det ändå bara ett par timmar att få vägarna farbara, flyget fungerade nästan helt utan störningar men tågtrafiken var lamslagen i en vecka. Vad måste göras åt det rälsbundna sorgebarnet?

– Eftersom jag inte tillträtt som generaldirektör än vill jag inte förekomma det, även om vi så klart har tankar. Jag lovar att komma tillbaka med vad jag tänker göra när jag väl har börjat. Men jag kan ju säga så mycket att det handlar om tillförlitligheten i hela transportsystemet.

Du har lika stor budget som Sveriges försvarsminister. Vad är det för jobb du fått egentligen?

– Banverket och Vägverket läggs ner sista mars och i stället bildas Trafikverket. Vi ska jobba med trafikslagsövergripande lösningar, det vill säga inte tänka transportslag utan hur vi kan lösa det för trafikanten på bästa möjliga sätt.

Hur ska det funka, tåg och bil är ju två vitt skilda färdmedel?

– Ja, när du och jag är ute och reser så vill vi ju ha en bra totalresa. Vi vill att vägar ska klicka i där järnvägen slutar och vice versa. Det är det synsättet som speglar det vi gör. Få en bättre lösning för oss resenärer.

Hur kommer vi trafikanter att märka av förändringen i praktiken?

– För det första hoppas vi att det blir ett tydligare kundperspektiv, att vi stärker upp den lokala dialogen och förankringen genom att skapa fler lokalkontor som gör det lättare att komma i kontakt med oss för kommuner och regioner. Det är viktigt särskilt för planeringen av infrastrukturen.

– Det ska också bli mer väg och järnväg för pengarna, vi vill effektivisera framförallt anläggningsbranschen. Vi investerar för ungefär 35 miljarder om året, kan vi effektivisera en procent är det 350 miljoner. Det vill vi använda till mer väg och järnväg. Vi ska också fortsätta att jobba med trafiksäkerheten, det är väldigt viktigt, det arbete som Vägverket redan har börjat.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson skyller på att Banverket fått för lite pengar till underhåll under förra regeringen. Hur ska du locka mer pengar till ditt superverk?

– Vi på Trafikverket måste sätta oss in i vilka förutsättningar och behov det finns för att kunna göra ett bra jobb, och inte minst vilken beredskapsnivå vi ska ha. Det är en ekonomisk fråga i grunden.

Men pengar tycks inte vara någon bristvara på just ditt verk?

– Man ska ha respekt för att det handlar om alla statliga vägar och hela järnvägsnätet som ska underhållas. Det är väldigt många mil. Det är också mycket teknikintensivt, framför allt på järnvägssidan.

Du utredde i höstas möjligheten att bygga höghastighetsbanor Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. 125 miljarder skulle det kosta. Är det en bra idé att genomföra bygget?

– Jag har lämnat ifrån mig ut­redningen och nu är det en fråga för politikerna. ­Regeringen ska fatta beslut nu i mars.

Tunneln genom Hallandsåsen. På 18 år har man fortfarande inte kommit de 8,7 kilometrar som krävs för att korta restiden med åtta minuter. Står den klar under din tid som generaldirektör?

– Det vill jag inte spekulera i, men det är en intressant fråga. Tunneln är ett projekt som pågått under lång tid, men jag har inte tillräcklig kunskap än för att uttala mig. Men första april hamnar den i mitt knä.

Detta har hänt

Den 1 april 2010 invigs Trafikverket, en ny myndighet med 6 200 anställda som tar över verksamheten vid nuvarande Banverket, Vägverket samt vissa delar vid SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Huvudkontoret kommer ligga i Borlänge, Gunnar Malm blir verkets generaldirektör.