Pär Nuder

I måndags presenterade Anders Borg en vårbudget som kritiserades hårt av förre finansministern Pär Nuder.

Du påstår att regeringen offrar rätt­visan på ekonomins altare med den här vårbudgeten. På vilket sätt var det mer rättvist förra året när en miljon personer saknade arbete, var förtidspensionerade eller sjukskrivna?

– Det jag vänder mig emot är att man försämrar för dem som redan har det sämst – arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade, och samtidigt förbättrar för dem som har det allra bäst – de förmögna som bor i exklusiva villor.

Men klassklyftorna minskade väl inte under er regeringstid?

– Det beror på var man startar diskussionen. Vi ärvde en ekonomi som var totalt underminerad och fick göra betydande ingrepp i välfärdssamhället. Många av dem som slogs ut i början av 1990-talet finns fortfarande utanför arbetsmarknaden. Men vägen tillbaka för dessa arbetslösa går inte via sänkta skatter för dem som har det bäst. De måste rustas med utbildning, subventionerade anställningar, lönebidrag – allt det som den nuvarande regeringen inte prioriterar.

Men det prioriterade ju ni – hur tycker du att ni lyckades med det?

– Inte tillräckligt bra. Vi började för sent med att bekämpa den öppna arbetslösheten. När vi lade om arbetsmarknadspolitiken för ett par år sedan gav det effekt – men det kom för sent. Jag känner själv ett betydande ansvar för att vi förlorade valet eftersom jag var finansminister och inte inledde insatserna i tid. Samtidigt gläds jag över att vi nu ser resultaten i form av sjunkande arbetslöshet.

Du säger också att man eldar på ekonomin med risk för högre räntor – men inflationen är ju inte högre nu än när ni hade makten?

– Det är regeringen själv som skriver det i sin finansplan. I ett läge där ekonomin går på högvarv spär man på efterfrågan genom ofinansierade skattesänkningar för dem som minst av allt behöver det.

Varför är det så viktigt att finansiera skattesänkningar när statsbudgeten ändå har ett stort överskott?

– Därför att Anders Borg har lovat det. Det gjorde han för att han vet vilka dåliga erfarenheter svenska folket har av borgerliga finansministrar där man vid tidigare tillfällen genomfört ofinansierade skattesänkningar – och när konjunkturen dök var man tvungen att göra nedskärningar i välfärden. Därmed har han undergrävt sin ställning – i själva verket tror jag att han är överkörd av de fyra partiledarna.

Vilken är Anders Borgs främst styrka som finansminister tycker du?

– Han är påläst och kan sina läroböcker men som finansminister behöver man också ha lite känsla för feeling som vi brukar säga. Min egen känsla för feeling får andra värdera.

Hur ser du på din egen roll i partiet framöver?

– Tack bra. Jag ska i alla fall lägga fram skuggbudgeten den 2 maj.

I Persson-dokumentären driver Erik Fichtelius tesen att det egentligen var du som drev landet genom din nära relation till Göran Persson. Vad säger du om det?

– Jag har varit i USA och varken sett eller läst den. Men det var varken jag eller Göran Persson som drev landet – det var en socialdemokratisk regering. Personliga insatser övervärderas alltid och en statsminister kan inte luta sig mot en enskild rådgivare.

Men nu försvinner en partiledare som haft dig som nära förtrogen ut i kulisserna – hur känns det?

– Jag har följt Göran Perssons liv som partiledare och statsminister och jag unnar honom verkligen att göra något annat nu efter ett tungt dagsverke. För övrigt är mitt och Mona Sahlins förhållande betydligt närmare än mitt och Göran Perssons. Mona och jag har känt varand­ra sedan tonåren, vi har gått på varandras högtidsdagar och har umgåtts privat under alla år.

Hur blir Mona Sahlin som partiledare?

– Hon blir jättebra. Hon kommer att injicera nytt hopp inför valet 2010. Vi leder redan opinionsmätningarna. Även om det är långt kvar är det intressanta att opinionen har svängt på så kort tid – svenskarna vill inte ha en orättvis politik.