»Rampljuset hjälper mig«

Är det viktigt att vara ung när man vill göra karriär i friidrott?

– Jo, då blir ju karriären längre. Man får mer tid att utvecklas och hinner slå fler rekord. En friidrottskarriär kan ju hålla på till trettioårsåldern, med den utsikten har jag ju mer än tio år på mig att bli världsmästare.

När kommer du att göra tonårsrevolt?

– Hur menar du då? Nej, jag kommer nog inte ha någon tonårsrevolt. Jag känner inte att jag missar något. Det här är det roligaste jag vet.

Du tränar gymnastik två gånger i veckan och löptränar varje lördag och måndag. Vad motiverar dig?

– Den största drivkraften är att få vara med på de stora tävlingarna och se sitt namn på listor över internationella rekord. Sedan finns det hela tiden en vilja att hoppa högre. Men jag vilar också, varje fredag och söndag.

Hur kom det sig att du började med just stavhopp?

– Från början var det min äldre syster som höll på med stavhopp, medan jag kastade spjut. Efter en tid kändes det inte som att jag kunde kasta längre och då prövade jag stavhopp i stället. Jag var elva år när jag började och sedan dess har jag bara hoppat högre och högre. Min syster var länge min träningskompis.

Hur är relationen mellan dig och dina systrar? Råder det någon konkurrens er emellan?

– Nej, vi tävlar inte mot varandra. Min ena syster kastar ju kula. Mina två äldsta systrar har flyttat hemifrån och min yngsta syster är bara 12 år. Min fjärde syster har problem med ryggen och har slutat träna friidrott nu. Vi försöker bara stötta varandra.

Hur är det att ha sin pappa som tränare?

– Det är bra, tycker jag. Det bidrar bara till fokuseringen. Han är nästan mest tränare. Rollerna smälter lätt ihop. På så sätt behöver jag inte göra skillnad på familjelivet och träningen. I stället blir friidrotten ett med resten av livet. Min pojkvän håller också på med friidrott, så han har förståelse för hur det är. Just nu hinner vi inte ses så mycket, utan nästan all tid läggs på stavhopp och skola.

Du är het i media just nu. Hur påverkas du av uppmärksamheten?

– Jag blir inte särskilt nervös av rampljuset. Den hjälper nog bara självförtroendet på traven. Det är roligt att jag uppmärksammas som svensk friidrotts framtid. Det hjälper mig att känna att jag är seriös i min satsning. Jag har ju bara tävlat med seniorer i ett år, men att se mitt namn tillsammans med de äldre stavhopparna sporrar mig.

Det har sagts att du har en mental styrka av världsklass. Hur tränar du den?

– Jag tränar den inte alls faktiskt. Det är bara något jag har haft med mig från start. Min syster är intresserad av psykologi och har tänkt mer kring det där. Men jag tänker inte så mycket på hur det fungerar. Jag har haft tur med mycket flyt från början. Det har gett mig bra självförtroende. Nu hoppar jag bara så högt jag kan.

Hittills har du ökat din höjd med en halv meter per år. Hur länge kommer du lyckas hålla den utvecklingen?

– Egentligen trodde jag att det skulle börja dala redan nu, men det har det inte gjort. Nu hoppas jag bara på att lyckas ligga kvar på de höga höjderna. Men till sommaren kanske jag kan hoppa lite högre utomhus med hjälp av medvinden.

Vad vill du göra efter din friidrottskarriär?

– Jag vill ha något vanligt jobb i framtiden, kanske civilingenjör faktiskt. Just nu läser jag naturvetarprogrammet på gymnasiet på fyra år. Sedan vill jag ha en familj också. Jag vill gärna leva med någon som håller på med friidrott i framtiden också.

Detta har hänt

Angelica Bengtsson fick sitt genombrott i fjol när hon slog Carolina Klüfts rekord genom att bli Sveriges yngsta guldmedaljör i junior-VM. Sedan dess har hon vunnit både junior-SM och senior-SM. Hon finns även med i Sveriges Olympiska Kommittés satsning inför OS i London 2012. I tisdags mötte hon världseliten i friidrottstävlingen XL-galan i Globen och höjde det svenska rekordet tre gånger.