»Säkerheten är god på tågen«

Hur står det till med säkerheten i det svenska järnvägsnätet egentligen?

– Säkerheten är god, den här typen av olycka är mycket ovanlig. Arbetsmiljön på det här området är ständigt utsatt för diskussion, utbildning och träning. För det är klart att det här är en farlig miljö att vistas i. Det vet alla inblandade.

Men vad gör ni då för att hindra liknande händelser?

– Vi avvaktar just nu de utredningar som vi och haverikommissionen gör. Generellt sett, när vi går ut i en upphandling för den här typen av arbeten så beskriver vi vad som behöver göras. Sedan är det entreprenören som får beskriva under vilka förutsättningar de kan tänkas genomföra jobbet. Där ingår även säkerhetsfrågor och arbetsmiljö.

Allt fler tåg, från allt fler aktörer, trafikerar numera de svenska järnvägarna. Och den 1 oktober öppnar sista steget av avregleringen marknaden för persontrafik fullt ut. Har det blivit för trångt på spåren?

– Vi har ett väldigt högt kapacitetsutnyttjande på södra och västra stambanan, och på vissa godsstråk. Under en längre tid har vi fått mer trafik, längre tåg och tyngre tåg. På vissa ställen är det för trångt. Ibland har vi fått avvisa tåg när det inte finns utrymme för att öka i den takt som operatörerna vill.

När X2000 för någon vecka sen firade 20 år pratade SJ:s styrelseordförande Ulf Adelsson om de »stora problemen med järnvägsdriften« och den »nedslitna infrastrukturen«. Håller du med honom?

– Det har ändå skett en kraftig utveckling av underhållet, sedan 2005 har det ökat med fyrtio procent och sedan 2000 har det fördubblats. Men under samma tid så har också trafiken ökat väldigt kraftigt. Vi behöver gå från att avhjälpa fel, det vill säga laga när något är sönder, till att jobba förebyggande så att inget kan inträffa.

Banavgifterna höjs, Trafikverket får ytterligare 8,5 miljarder fram till 2021. Hur stor del lägger ni på underhåll?

– Ungefär hälften. Vi kommer satsa på uppgradering av elförsörjningssystemet, och till införandet av ett mer driftsäkert internationellt signalsystem som bygger på radiovågor i stället för de blinkande signaler man använder i dag.

Trots de höjda banavgifterna minskar anslagen till Trafikverket sammantaget. Strategi för att få regeringen att öppna plånboken?

– Vi för en kontinuerlig dialog. Minskningen beror på att regeringen de senaste åren gjort en så kallad närtidssatsning, det finns inte i planen framöver.

Frågan om höghastighetsbanor är åter aktuell, det var du som utredde förutsättningarna. Är höghastighetståg en bra idé?

– Det vill jag inte kommentera. Frågan ligger på regeringens bord. Oaktat höghastighetståg eller inte, vi behöver mer kapacitet i järnvägssystemet och mer resurser till drift och underhåll.

För två veckor sedan blev det tvärstopp för alldeles nyöppnade Botniabanan. Kommentar?

– Det är inte speciellt konstigt. Det tar tid att få i gång driften, och det kommer hända fler gånger under en inkörningsperiod.

För att förhindra en upprepning av vinterns tågkaos har ni öronmärkt 400 miljoner kronor och tillsatt en snögeneral. Kan du lova att vi sett rubriker om »Snökaos i tågtrafiken« för sista gången?

– Det kan jag inte lova men vi har gått igenom bangårdar och sett vilka resurser som finns, hur de ska samordnas. Vi kommer köpa ökad beredskap där vi betalar vare sig vi utnyttjar det eller inte. Personal har fått utbildning och det kommer vara en nationell koordinering på ett nytt sätt. Allt är planerat i samverkan med operatörerna och vi ska dessutom träna ihop oss före vintern.

För ett par veckor sedan bröt äntligen borren genom i tunnelbygget i Hallandsås – efter 18 år och 10,5 miljarder. Var det värt pengarna?

– Det är ett beslut som är taget att man ska bygga tunneln, jag kan inte ifrågasätta beslutet.