»Skolan har misslyckats«

Vad har du för bild av den svenska ­skolan?

– Att det finns fog för att säga att resultaten av elevers kunskaper har blivit sämre. Skolan har inte tillräckligt hög kvalitet i sin verksamhet och den har misslyckats med målet att erbjuda likvärdig undervisning till alla.

Vem bär ansvar för den här utvecklingen?

– Det är framför allt huvudmännens ansvar, alltså kommunerna och friskolorna, att se till att kvalitet och resultat ligger på en acceptabel nivå. Men även staten har en viktig roll.

Vad ska du göra åt det faktum att elevernas resultat blivit sämre?

– Skolverket har en viktig uppgift i utvärderingen, styrningen och normeringen. Jag brinner för att vi med de här verktygen ska få en skola med bättre resultat, större likvärdighet och högre kvalitet. Det är möjligt att förbättra resultaten!

Regeringen har sjösatt en rad reformer som kommer träda i kraft under året. Hur kommer det att märkas i skolan?

– Nya läroplaner, nya kursplaner, lärarlegitimation, det kommer mycket nytt. Jag är inställd på att göra mitt bästa för att se till att regeringens beslut verkställs på bästa sätt för att därigenom få bättre resultat i skolan.

I en uppmärksammad artikelserie i Dagens Nyheter har Maciej Zaremba belyst några av problemen i svensk skola. Vad tycker du om den?

– Jag tror inte att någon kan läsa artiklarna utan att bli starkt berörd. Skolverket kan inte på något sätt acceptera att elever med olika bakgrund eller förutsättningar skulle förväntas få olika resultat. För mig skulle det vara helt oacceptabelt.

Hur förklarar du de försämrade kunskaperna hos skoleleverna?

– Det finns många svar som handlar om lärarrekrytering, ledarskap, arbetssätt och metoder. Ett delsvar är att det – åtminstone i vissa ämnen – handlar om att pojkar presterar sämre än flickor. Jag tror att det handlar delvis om att man har lägre förväntningar på pojkar och utgår ifrån att de ligger lite efter flickorna i utveckling.

Lärarutbildningen har kritiserats en hel del – och lärares bristande kompetens. Hur ser du på det?

– Det är ett område som reformerats mycket. Jag har noterat att Högskoleverket på senare år har varit stränga i sin syn på vilka lärosäten som får bedriva lärarutbildning – något jag tycker är alldeles utmärkt. Man hör ofta att lärarna inte får lära sig att undervisa och det är något jag ofta hör från andra akademiska yrken – att det är så otroligt viktigt att lära sig hantverket.

Har det varit för låga inträdeskrav på utbildningen för svenska lärare?

– Det finns i alla falla tydliga tecken på att lärarutbildningen inte har varit tillräckligt attraktiv. Det är flera hundra år sedan Adam Smith lanserade sin tes om lönens betydelse, och den gäller fortfarande. Det finns absolut en koppling mellan förekomsten av kompetenta personer och en god belöning för utfört arbete.

Ska man höja kraven på svenska lärare?

– Ja, vi har inget annat val. Vi måste få en bättre utbildning och vi måste göra läraryrket mer attraktivt. Jag har svårt att förstå varför inte skolhuvudmännen satsar stort på positiv rekrytering. Det handlar inte bara om lön utan om arbetsmiljö och inflytande – men nu halkar jag in i min roll som Saco-ordförande.

Betyg är en av de återkommande frågeställningarna inom skolpolitiken. Vad tycker du i den frågan?

– Betyg är viktigt och ett bra sätt att förutspå hur det ska gå för elever längre fram i utbildningen. Jag oroas över att betygen stiger medan resultaten sjunker. Risken är att betygen tappar sitt värde och att folk väljer skola efter betyg, inte efter kvalitet och kunskap.

Detta har hänt

Debatten om skolan rasar i medierna. Är skolan på dekis – och vems är i så fall felet? Artiklarna har i sin tur orsakat en motreaktion i sociala medier, kallad »Skollyftet«. I veckans budgetdebatt hängde finansminister Anders Borg på och lovade bättre premiering av duktiga lärare. Förra veckan utsågs Saco:s ordförande Anna Ekström till Skolverkets nya generaldirektör. Hon tillträder den 23 maj.