»Små effekter av askmolnet«

Vilka blir de ekonomiska följderna av askmolnet, förutsatt att problemen upphör inom kort?

– Då blir effekterna ganska små. Det mesta inom olika verksamheter går att skjuta på ett tag till även om den lilla men värdefulla del av export och import som är beroende av flyget kan leda till flaskhalsar i produktionen. Vissa branscher – flyg, resor, frakt – har förstås drabbats hårt. För flyget var läget bekymmersamt redan – de hade kommit till Plan Ö kan man säga, så det här kom väldigt olyckligt.

I vilket skede kan vulkanutbrottet få omfattande konsekvenser för Europas ekonomier?

– Skulle världens börser få indikationer på att det påverkar före­tagens vinster på bredare front kan det bli mer oroligt. Men då handlar det om betydligt längre tid än ett par veckor.

Riksbankschefen Stefan Ingves fastnade i Europa på grund av askmolnet. Vilken betydelse kan det ha haft för tisdagens räntebesked?

– Man hade nog fattat samma beslut ändå, och han kan fortfarande förklara sin ståndpunkt i samband med protokollet som skrivs i efterhand.

Vilken nivå tror du att Riksbanken kommer att höja till under den här konjunkturcykeln?

– Under sommaren och hösten kommer räntan att höjas successivt – mot slutet av året ligger den troligen på 1,25 procent och mot slutet av 2011 på 2 procent. Vi ligger lite under Riksbankens egna prognoser eftersom vi tror att effekterna av ekonomiska åtstramningar kommer att påverka konjunkturen och därför bör inte räntan hamna för högt. Vi kommer inte att kunna räkna in en stadig BNP-tillväxt på 1 procent per kvartal som Riksbanken utgår ifrån.

Var ligger de svenska hushållens smärtgräns?

– Det är intressant. Senast hushållen hade det tungt var 2008 då reporäntan låg på 4,75 procent. Skulle vi hamna i närheten av de nivåerna framöver kommer det bli mer kännbart eftersom hushållens skuldkvot, det vill säga skulder genom disponibel inkomst, ligger på över 160 procent och fortsätter att stiga. Dessutom kan nya regler på finansmarknaden öka avståndet mellan styrräntan och räntorna för bostadslån.

Ja, hur ser du på de svenska hushållens belåningsgrad?

– Kredittillväxten har stigit i ungefär samma takt som huspriserna, det vill säga närmare 10 procent per år, och det är mycket. Främst många unga familjer skuldsätter sig alltmer och de blir sårbara när lånen är höga och de inte väljer att amortera. Före 90-talets början hade vi en inflation som åt upp en del av skulden, men inte nu.

Innebär det att vi har en fastighetsbubbla?

– Jag brukar säga att det är omöjligt att säga om det är en bubbla innan den har spruckit. Det är mer intressant att tala om den den spänning som tilltar när hushållens skuldkvoter stiger uppåt 200 procent och de drabbas av räntehöjning eller arbetslöshet. Den borde man göra något åt. Att höja räntan vore ett sätt. Ett annat att sporra folk att amortera av lånen i större utsträckning. Sedan ska vi inte glömma att vi har ett skatte­system som har uppmuntrat den här utvecklingen. Men att göra något åt ränte­avdragen och den slopade fastighetsskatten kräver ett politiskt mod som jag inte sett än.

Hur ser din privatekonomi ut – har du egna bostadslån?

– Ja, min belåning ligger på 20 procent. Och jag har rörlig ränta. Sedan har jag en del långsiktigt sparande i fonder, mest i tillväxtekonomier och Sverige.

Hur bedömer du risken för att EMU ska spricka?

– Efter den grekiska krisen finns två skolor. Enligt den ena leder krisen till ett starkare samarbete med bättre regelverk och viss finanspolitisk samordning. Enligt den andra drar sig Tyskland ur för att de tröttnar på att finansiera Sydeuropas ekonomier. Jag tror på den första – man har helt enkelt investerat så mycket i det här projektet att det politiska priset blir för högt.

Kommer Sverige gå med i EMU?

– Inte i det osäkra läge som råder just nu i alla fall. Men på sikt vore det bra för svenska företag.

Detta har hänt

Veckans nyhetsrapportering dominerades av den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls askspridning över Europa, med totalstopp i stora delar av det europeiska flygrummet. Riksbanken fattade beslut om att låta styrräntan ligga kvar på 0,25 procent men förvarnade om kommande höjningar. Förhandlingarna fortsatte i Aten om EU:s och IMF:s ekonomiska stöd till den grekiska staten.