»Torstensson var en katastrof«

Ännu en vinter med tågkaos, har du varit med om något liknande?

– Jag minns snövintern 1965-66. Jag bor strax utanför Örnsköldsvik och jag och min pappa skottade snö. Vi hade snödrivor som var två meter höga. Man fick skotta framför fönstren för att det skulle komma in dagsljus. Så mycket snö var det. Det var fruktansvärt. Men tågen gick.

Så det fungerade bättre då än nu?

– Ja, SJ såg till att det kom ut folk som jobbade. Bönder fick tjäna extrapengar. Alla skottade och sopade. Det funkade ganska bra. All tåg gick i stort sett. Det är klart, det höll inte tiderna, men det var inte samma kaos som nu. Tågen kom fram.

Vad är orsaken till att det fungerar sämre nu?

– Jag tror att det har att göra med avregleringen. Man har inte den kompetens som finns och man har inte resurser som krävs för att kunna lösa det här på ett effektivt sätt. Banverket har ju också delats upp i smådelar. Det kan vara ett av problemen, att det är för många kockar, helt enkelt.

Är det inget som blivit bättre sedan avregleringen?

– Att man ska utsätta infrastrukturen för konkurrens tror jag inte att det är många som applåderar, utom dem som får tjäna pengar på det. Avregleringen skulle ge bättre konkurrens och bättre tillgänglighet. Men det blev ju inte det. Det funkade riktigt bra förut.

Har du själv drabbats av tågproblemen i vinter?

– Jag åkte X2000 i söndags från Stockholm till Sundsvall. Tåget var som en isklump nertill. Det verkar som att motorvagnstågen, som X2000, har svårare att klara väldigt mycket snö.

Finns det någon gräns för hur mycket snö och kyla de svenska tågen klarar?

– Egentligen finns det inte det. Tågen har ju gått ända upp till Narvik. Malmtågen i Norrbotten står ju inte stilla om inte rälsen går sönder på grund av kylan. Det har jag varit med om på Norra stambanan, men då var det 30 – 40 grader kallt och väldigt tungt belastat. Då kan det hända sådana saker. Men det är ju inte det vi läser om i dag, att tågen måste stanna för att rälsen har gått sönder.

Vad tycker du om att resenärer har blivit fast på tåg i över fem timmar utan fungerande toaletter eller tillgång till mat?

– Det här skulle jag vilja ta upp ett resonemang med SJ om. Det måste man kunna lösa. Jag vet att man inte får släppa ut folk på rälsen, men visst skulle folk få kunna gå ut och göra sina behov eller ta lite luft. Men nu är de rädda att regelverket ska äta upp dem efteråt.

Vem anser du bär ansvaret får tågkaoset?

– Den tidigare infrastrukturministern Åsa Torstensson tycker jag har varit en katastrof, och det är jag inte ensam om att tycka. Det tror jag hela branschen tycker. Egentligen borde det vara samhället som har det totala ansvaret och ser till att järnvägar, vägar och sjöfarten, det som är så viktigt för människor och företag, att det fungerar.

Hur ska man då lösa problemen?

– Politiken måste se till att det finns mera resurser, att man bygger ut banorna, att man effektiviserar. Politikerna över huvud taget måste skaffa sig bättre koll. Ett effektivt transportsystem är oerhört viktigt för vårt land.

Finns det några tekniska lösningar eller bättre tåg?
– Jag vet inte om det finns några tåg som kan hantera snön bättre. De franska snabbtågen har samma problem med att snön fastnar. Magnetdrivna tåg skulle möjligen klara sig från snön. Men på alla tåg som går på hjul och räls finns det ett utrymme där snö och is kan packas. Det är svårt att lösa det här problemet överhuvudtaget med de medel som är kända. Det är samma sak med flyget och sjöfarten. Väder och vind är svårt att hantera.

Detta har hänt

I tisdags rådde totalstopp för tågtrafiken genom Östergötland sedan en kontaktledning mellan Norrköping och Mjölby skadats. Tre fjärrtåg blev stående på spåret och inom loppet av ett dygn evakuerades ett tusental X2000-resenärer. I en promemoria som Trafikverket skickat till regeringen varnas för fler tågförseningar, risk för kaos vid oväder, mer godstransporter på vägarna och nedläggningar av järnvägssträckor. Men mer pengar till underhåll blir det inte.