»Transatlantiska länken är viktig«

Vilken blir årets viktigaste utrikespolitiska fråga för Sverige?

– Afghanistan och vårt fortsatta engagemang i landet. Det som händer i öst är också enormt viktigt ur en svensk synvinkel, med utvecklingen i länder som Ryssland, Ukraina och Vitryssland.

Sverige leder EU:s snabbinsatsstyrkor första halvåret 2011. Skulle Sverige klara av att leda insatser i Sudan eller Somalia parallellt med insatsen i Afghanistan?

– Att Sverige under detta halvår har huvudansvaret för snabbinsatsstyrkorna innebär inte att vi står ensamma. Om det skulle bli aktuellt så är det möjligt att genomföra. Det handlar om två olika strukturer som inte krockar med varandra. Men visst skulle det innebära en ökad ansträngning både ekonomiskt och ur personalsynpunkt.

Hur är din bild av läget i Afghanistan just nu?

– Säkerhetsläget har försämrats där de svenska styrkorna befinner sig. Det beror delvis på att vi aktivt sökt upp de områden med störst problem och ökat trycket där. Men jag är mer optimistisk i dag än vad jag var för två år sedan när det kommer till Afghanistans framtid.

Många är ju av en motsatt uppfattning, att utvecklingen i landet förvärras och att talibanerna vinner mark.

– Jag håller inte med om det. Självklart är det svårt att vända utvecklingen i ett land som haft krig i trettio år. Afghanistan kommer inte omedelbart att bli ett land av västerländsk modell, det kommer att ta sin tid.

Gör Sverige tillräckligt – borde vi i själva verket skicka fler soldater?

– Det kan man alltid diskutera. Men nu har vi ett beslut fattat med brett stöd i riksdagen, det största svenska åtagandet någonsin. Jag tror att vi har en bra balans mellan stöd till det civila samhället och militära insatser.

Fokus berättade i förra numret om elitsoldaten Pontus Hübinette, som invalidiserats i Afghanistan och nu riktar kritik mot veteranhanteringen. Vad kände du, som själv är officer, när du läste reportaget?

– Jag blev väldigt ledsen och berörd. Både över den personliga tragedin och det sätt som han behandlats på. Ingen svensk soldat ska behöva kämpa i sådan motvind för att få hjälp. Den som åker i väg på ett utlandsuppdrag måste kunna känna förtroende. Framför allt måste vi bli bättre på att följa upp hur våra soldater mår på lite längre sikt, inte enbart direkt vid hemkomst. Vi har tagit ett samlat grepp med en ny veteranpolitik, vilket kommer att förbättra förutsättningarna framöver.

Har EU gjort tillräckligt för att fördöma valet i Vitryssland? Din partikollega Gunnar Hökmark föreslog nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet att EU bör isolera Vitryssland totalt. Håller du med?

– Det är en svår balansgång, att kritisera regimen utan att befolkningen blir lidande, och visst kan man diskutera formerna för deras deltagande i det östliga partnerskapet. Jag tror på att isolera regimen, exempelvis genom reserestriktioner, samtidigt som vi underlättar för enskilda medborgare att få visum till Europa. Utvecklingen i Vitryssland går åt helt fel håll och EU kan definitivt göra mer än i dag för att påverka.

Hur är sannolikheten för inbördeskrig i Sudan vid en delning av landet?

– Jag vill inte föregripa valresultatet men det är klart att mycket hänger på hur president Omar al-Bashir väljer att reagera. Han verkar vara en nyckfull person och kanske är det naivt att tro att det kommer gå fredligt till.

Wikileaksdokumenten avslöjade ju ett intimt samarbete mellan Sverige och USA. Är Sverige fortfarande alliansfritt?

– Läckorna har inte avslöjat något nytt om svensk säkerhetspolitik. Sverige är fortsatt militärt alliansfritt men den transatlantiska länken är oerhört viktig för den svenska säkerhetspolitiken.

Vad tycker du om den hårda kritiken mot FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon?

– Han är inte felfri men det är att göra det för enkelt för sig att skylla FN:s tillkortakommanden enbart på honom. Det är medlemsstaterna som utgör FN, inte en enskild person.

Detta har hänt

[[Karin Enström]] (m) är sedan valet 2010 ordförande i riksdagens utrikesutskott. Hon har suttit i riksdagen sedan 1998, är yrkesofficer och kapten i amfibiekåren. Hon kommer att delta i rikskonferensen Folk och Försvar som pågår den 16–18 januari, för att bland annat debattera framtidens säkerhetspolitiska utmaningar.