Ulf Bernitz: »En spik i systembolagets kista«

Spriten flyter fritt på nätet efter EG-domstolens dom i veckan. Sverige måste tillåta privatimport av alkohol, slog domstolen överraskande fast. Därmed är en lång rättsprocess där Sveriges särregler stått mot EU-fördragets principer om fri rörlighet för varor avgjord. Men också Sveriges ledande EG-rättsexpert, professorn i europeisk integrationsrätt Ulf Bernitz, är förvånad.

Varför då?

– Det är smått sensationellt. Jag hade trott att utslaget skulle bli det motsatta, signalerna har ju varit låtit så.

Ja, EU:s generaladvokat kom ju tvärtom fram till att Sverige hade rätt att förbjuda privatimport av alkohol. Hur hänger det ihop med domen?

– Generaladvokaten tar fram ett underlag till domstolen. Det förekommer ofta att domarna går emot det. Men det lustiga är att generaladvokaten i en tidigare strid om de svenska alkoholreglerna ville förbjuda Systembolagets monopol på detaljhandeln, alltså i praktiken slå undan benen för hela Systembolaget. Men då var det domstolen som försvarade Systembolaget.

Om vi tittar närmare på veckans dom, vilka resonemang för EG-domstolen fram?

– Domstolen frågar sig först: Vad är det som omfattas av Systembolagets monopol och som Sverige har rätt att behålla? Deras svar är att det är detaljhandeln som Systembolaget har monopol på, inte importen.

Ska det inte finnas några begränsningar på importen?

–  Det enda är att det ska finnas en proportionalitet mellan importreglerna och folkhälsan. Och EG-domstolen anser att det finns en sådan.

Så i framtiden gäller Systembolagets monopol bara rätten att sälja alkohol i butiker?

– Ja.

Men hur försvagat bli Systembolagets kvarvarande monopol av beslutet?

– Det undergräver ju detaljhandelsmonopolet också. Om det blir en omfattande internethandel med privatimport så har Systembolaget inte kvar sitt monopol på alkoholsortimentet. Nya leverantörer kommer in och svenskarnas trohet till Systembolaget torde minska.
Samtidigt ska ju privatimportörerna betala samma skatt som vi gör på varor på Systembolaget.

Därmed blir det lika dyrt att importera själv. Stärker inte det Systembolaget?

– Jag har svårt att uttala mig om priseffekterna eftersom det är oklart hur staten ska kontrollera att skatten verkligen betalas vid internethandeln. Men jag tror att internethandeln ändå kan komma att pressa priserna. Och definitivt får ju Systembolaget nu svårare att styra vad vi dricker.

Så det är en spik i Systembolagets likkista?

– Ja, det blir en viss uppmjukning som kan liknas vid en spik i Systembolagets kista.

Klas Rosengren, en av privatpersonerna som drivit målet, kallade domen för »en pånyttfödelse för EU-fördraget«. Hur mycket ligger det i det?

– Nja, det är väl kanske att ta i. Men folk tar ju gärna till lite överord när det går bra för dem.

I det större perspektivet har det förts en debatt om att EU håller på att försvagas efter bland annat problemen att få stöd för en ny konstitution. I vilken grad kan man se den här domen som en stärkning av överstatligheten?

– Jag tycker inte att man ska koppla ihop det med konstitutionsdiskussionen, där jag för övrigt anser att det här med EU:s kris är starkt överdrivet. Det EG-domstolen gjort nu är att hålla fast vid de grundläggande principerna om fri rörlighet och importrätt för varor. Sverige försökte med hälsoargument och förde fram att vi har en åldersgräns för alkoholköp på 20 år och att detta är svårt att kontrollera på internet. Men då sa domstolen att det är si och så med kontrollen av åldersgränsen även på Systembolaget. Bakom sitt beslut gjorde domstolen alltså en noggrann genomgång om hur det egentligen förhåller sig med den svenska alkoholpolitiken.