Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande

EG-domstolen fastslog i veckan att blockaden av skolbygget i Vaxholm var omotiverad. Den innebar ett hinder för friheten för tjänster inom EU. Därmed sattes punkt för den tre och ett halvt år långa konflikten. Förlorare: Byggnads och Elektrikerförbundet. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin ger sin syn på läget.

Det här verkar kretsa mycket kring principer. Vad handlar frågan om, egentligen?

– Vi trodde att det skulle handla om Byggnads rätt att sätta bygget i blockad. Och det vi fick tillbaka från domstolen var i en första mening positivt. Man ska, precis som Byggnads gjorde, först försöka få till ett avtal genom förhandlingar eller medling. Men sen kom domstolen också med ett annat yttrande. Det var ett helt överraskande och väldigt detaljerat yttrande om den svenska utstationeringslagen (lagen som säger att värdlandets arbets- och anställningsvillkor ska tillämpas också av utländska företag). Domstolen hade granskat vilken rätt blockaden hade i förhållande till den lagen.

Och vad säger du om yttrandet i den delen?

– EG-domstolen tolkar vår svenska lag så att Byggnads enbart har rätt att ställa krav på kollektivavtalet när det gäller löner. Vad gäller övriga anställningsvillkor hänvisar domstolen till vår arbetsrättslagstiftning. Det är det som nu har målats ut som den stora förlusten för facket.

Är det inte det?

– I Sverige har vi rätt att ställa krav på kollektivavtal som ju är det som reglerar villkoren på svensk arbetsmarknad. Men nu har EG-domstolen visat att det inte alltid är så. Därför är inte det här en förlust för facket, det är en förlust för den modell som vi i Sverige tillsammans har valt.

Domstolen tycker att det nästan är omöjligt att ta reda på vilka minimilöner som gäller i olika svenska kollektivavtal. Vad säger det om vår svenska modell?

– Det säger inget annat än att våra kollektivavtal är skrivna för den svenska arbetsmarknaden. Det är kanske inte lätt för en utländsk arbetsgivare att se direkt vad som gäller, däremot är det lätt att ta kontakt med en arbetsgivarorganisation som vi har färdiga avtal med. Laval har tidigare haft avtal i Sverige så de visste precis vad som gäller här. Men det är klart att vi måste titta på våra avtal och se om de kan bli tydligare.

Vilken beredskap hade ni för det här ­utfallet i EU:s domstol?

– Vi hade en dålig beredskap, det fanns inte ens en antydan om det i generaladvokatens yttrande tidigare i år.

Nu kräver ni att den svenska lagen ändras. Hur då?

– För att försäkra oss om jämlika villkor på den svenska arbetsmarknaden måste vi skriva om den svenska lag som kommer från det EU-direktiv som styr de här frågorna. Den svenska lagen måste ge facken rätt att alltid kräva kollektivavtal.

Men arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) har inga planer på att ändra lagen. Hur ska ni tackla honom?

– Våra jurister fortsätter att analysera domen. Sven Otto Littorin var alldeles för snabbt ute med en konstig förklaring till varför det inte skulle gå att skriva om lagen, han hann nog inte göra någon politisk bedömning. Han måste hejda sig lite, han har uppenbarligen fel rådgivare, de har gått för snabbt fram. Jag blev förvånad över hans uttalande, särskilt eftersom han i nästa stund skickade ett sms och bjöd in ett samråd i januari och skrev att han redan börjat göra om lagen.

Brukar du och ministern kommunicera via sms?

– Det var första gången jag fick ett sms av Sven Otto Littorin. Vet inte varför han gjorde så den här gången. Kanske ville han ursäkta att han var så snabb att kommentera domen.

Hur stor är den här frågan för LO?

– Det här berör initialt ett fåtal löntagare som inte är medlemmar hos oss. Vi vill inte ha en diskriminering på svensk arbetsmarknad. Tillåts det kan det få som effekt att det blir en press på lönerna nedåt överallt.

Lars Ohly (v) menar att utslaget i domstolen är så allvarligt att Sverige måste lämna EU. Hur reagerar du på det?

– Han tar utslaget som ursäkt för att vi ska lämna EU. Han griper efter ett halmstrå här, det visar hur oseriös han är. Det är inte EU:s lagstiftning det är fel på, det är den svenska anpassningen.

Detta har hänt:

Sommaren 2004 tog Byggnads kontakt med det lettiska företaget Laval, vars dotterföretag byggde en skola i Vaxholm utanför Stockholm. Byggnads ville att företaget skulle sluta svenskt kollektivavtal. I november samma år försattes bygget i blockad. Arbetsdomstolen (AD) konstaterade i april 2005 att blockaden inte strider mot svensk lag, men frågade först EU:s domstol. I tisdags slog EU fast att blockaden stred mot EG-rätten. AD ska i vår fatta det formella beslutet.

Läs mer om Wanja Lundby-Wedin och Sven Otto Littorin på makthavare.se