#10

»En bluff mot folket«

November 2020: Strax före halv tre på valnatten stod det klart att Donald Trump hade vunnit i Florida. Joe Biden klev upp på en scen i en lokal i Delaware.

– Jag är här för att säga att jag tror att vi är på väg att vinna det här valet.

Han sa att rösträkningen ännu pågick och alla röster skulle räknas. Han skrattade till, knöt en hastig segernäve och gick ner från scenen. Han hade knappt hunnit lämna rummet innan Donald Trump fått ut sitt Twittermeddelande.

»Vi leder STORT, men de försöker STJÄLA valet. Vi kommer inte att låta dem göra det.« Twitter flaggade för att meddelandet kunde innehålla vilseledande information. En halvtimma senare kom presidenten, ackompanjerad av fanfarmusik, upp för en trappa i Vita huset, gick in i ett rum där hans närmaste krets redan tagit plats och sa att hans övertag var ointagligt i delstater som Michigan och Pennsylvania. Han utropade sig själv som segrare i North Carolina och Georgia, och ifrågasatte att Arizona av några tv-bolag just förklarats vunnen av Biden.

Trump sa att det inte spelade någon roll. För han hade redan vunnit valet.

– Arizona är fortsatt i spel. Det finns en sannolikhet och kanske till och med en hög sannolikhet att vi vinner delstaten. Men det som är viktigast är att vi vann Pennsylvania med en stor marginal.

Han fick stora applåder från sin krets.

– Vi vann faktiskt det här valet. Vårt mål är nu att säkerställa integriteten i valet. Vi kommer gå till Högsta domstolen och begära att de slutar räkna röster som kommit in fyra på natten.

Ackompanjerad av jubel lämnade Donald Trump rummet i Vita huset.  På CNN och Fox News sa experter att valet fortfarande var jämnt, och kritiserade presidenten för att ha utropat sig till vinnare alltför tidigt. Trumps partikamrat Chris Christie sa att det »finns helt enkelt ingen grund för att komma med det argumentet i kväll. Jag står inte bakom det han gjorde i natt«.

Trump var på väg att vinna, eller såg kanske att den förnedrande förlusten lurade i högen av ännu icke räknade poströster.

Att skapa kaos var hans omedelbara motdrag.

#9

Svängningen i Sydkarolina

Februari 2020: Vid det demokratiska partiets nomineringsmöte i Iowa den 3 februari blev Joe Biden fyra, kännbart distanserad av Bernie Sanders, Pete Buttigeg och Elisabeth Warren. Det var en första vink om att han var en svagare presidentkandidat än vad det Demokratiska partiet hoppats på. Under slutspurten av primärvalet i New Hampshire veckan därpå insåg Biden att det skulle gå ännu sämre där. Bidens kampanjkassa var dessutom tom. Han hade inte ens råd att bekosta tv-annonser inför primärvalens tredje etappstopp i Nevada.

Rykten om att han skulle lämna New Hampshire innan det förnedrande valresultatet tillkännagavs började spridas, ofta ett förebådande om att en kandidat är på väg att dra sig ur.

Biden förnekade att han skulle lämna New Hampshire. Men gjorde precis det. Begav sig till South Carolina. Där fick han av sina rådgivare höra att han borde prata om att minoritetsväljarna ännu inte fått säga sitt. I synnerhet inte de svarta. Biden, ännu dyster och lågmäld, kampanjade i delstaten, och märkte att i synnerhet afro-amerikaner dök upp i en omfattning som han inte stött på tidigare, speciellt i Charlestown och Orangeburg. Dessa möten fick uppmärksamhet. Biden vann stort i South Carolina och fick den medvind inför Supertisdagen veckan därpå, som i praktiken kom att säkra hans nominering. Entusiasm väckte Biden fortfarande inte, men hans spektakulära comeback väckte ett hopp om att han skulle kunna ha en chans mot Trump.

[caption id="attachment_647806" align="alignnone" width="991"] Räddad. Katoliken Joe Biden möter uppskattning i en baptistförsamling i Charleston i South Carolina. Att Biden fick nytt liv just den delstaten var precis det som behövdes för att han sedan ens skulle bli presidentkandidat.[/caption]

#8

»Jag har gjort ett mycket bra jobb«

Februari 2020: När presidentvalskampanjen formellt drog i gång med nomineringsmöten och primärval i början av feb­ruari talade de flesta politiska bedömare om hur osedvanligt gynnsamt läget såg ut för Donald Trump. Han var president. Vanligtvis blir de omvalda. I synnerhet om ekonomin går bra. Och i USA i början av 2020 gick den bättre än så. Arbetslösheten var i stort sett utrotad, tre procent. Börsåret 2019 hade varit lysande.

Efter de första anhalterna i Iowa och New Hampshire pekade mycket mot att presidenten dessutom skulle ställas mot en demokratisk motståndare som låg vid sidan av mainstream.

Bäst till bland presidentens presumtiva motståndarkandidater låg en uttalat bekännande socialist, Bernie Sanders, endast hotad av en stolt homosexuell man, Pete Buttigeg.

Få spekulerade i att presidenten skulle kunna förlora i november. Men med coronaviruset som drabbade USA hårt kort därpå förändrades alla förutsättningar.

Den amerikanska verkligheten var inte längre en blomstrande ekonomi.

Den var en dödsbringande pandemi.

Den var en ekonomi som tvärbromsade och på kort tid kastade ut var femte amerikan i arbetslöshet.

Den var en president som twittrade: »Jag tog alltid väldigt allvarligt på det kinesiska viruset. Och har gjort ett mycket bra jobb från början, inklusive mitt mycket tidiga beslut att stänga ›gränserna‹ från Kina – tvärtemot vad alla önskade. Många liv räddades. Fake News medias nya narrativ är falskt och oanständigt.«

Den var en president som under hela valåret tonade ner virusets allvar. Som höll valmöten ändå.

Den var en presidentkandidat som höll tal från en källare i sitt hem.

#7

George Floyd dödas

Maj 2020: »Snälla, snälla, jag kan inte andas«, kved George Floyd i en video som visade hur poliser tryckte sitt knä mot hans hals i nio minuter. Tills Floyd var död.

Videon fick snabb spridning och händelsen återuppväckte afroamerikaners vrede över polisbrutalitet, och påminde hela USA om de svartas långa kamp för rasrättvisa. Joe Bidens första kommentar ådagalade hur djupt den rasistiska tankefiguren var förankrad.

I en intervju sa den demokratiske kandidaten: »Om du har problem med vem du ska rösta på i presidentvalet, mig eller Trump, då är du inte svart.«

För Trump kom händelsen i ett läge när han försökte komma undan diskussionen  om hur han hanterat coronapandemin, som i oproportionerlig utsträckning drabbat svarta hårdare. Protesterna blev på flera ställen våldsamma och Trump påpekade att lag och ordning måste råda. Det mobiliserade vita väljargrupper. Och Biden fick, på grund av sitt uttalande, ompröva en idé han hade haft om vem han skulle ha vid sin sida i valrörelsen.

#6

Kamala Harris får förtroende

Augusti 2020: En av de första kontakter Biden tog när han skulle utse vicepresidentkandidat var med Michigans guvernör Gretchen Whitmer. Biden  var imponerad av hur resolut hon hanterade coronautbrottet, och av hennes självklara sätt att bemöta Trumps Twitteruppmaningar om att »BEFRIA MICHIGAN«. Biden var medveten om att han som 77-årig vit man hade en del att vinna på att välja en kvinna som vicepresidentkandidat. Whitmer blev smickrad av erbjudandet men rekommenderade Biden att välja en svart kvinna. Kamala Harris var populär i det Demokratiska partiet, en slagfärdig debattör och ett fenomen när det gällde att samla in pengar. För Biden handlade vicepresidentvalet om att få sin kandidatur att framstå som något mer än bara en röst »mot Trump«. I Kamala Harris fick han inte bara den första mörkhyade kvinnan utan också den första från södra Asien att hamna på en amerikansk valsedeli ett presidentval.

#5

Avbrott lönar sig – inte

September 2020: Donald Trump avbröt konstant såväl Joe Biden som tv-kanalen FOX moderator Chris Wallace. Joe Biden började avbryta han också. Presidentkandidaterna drabbade samman om coronakrisen, protesterna mot rasorättvisor, ekonomin och Trumps skatter. Presidenten upprepade falska påståenden om corona och svarade svävande på om han skulle acceptera valresultatet. Biden hasplade ur sig märkligt oprecisa påståenden om hur Trump hanterat pandemin. Mätningar pekade på att debatten var ett större misslyckande för Trump än för Biden. Mer än hälften av tittarna tyckte att Trumps insats var »mycket svag«. Dessutom tycktes presidenten vägra att ta tydligt avstånd från vita kravallmakare som hotat att störa ordningen på valdagen. Debattens omedelbara effekt på opinionen blev att presidenten, som redan låg efter, tappade ytterligare mark. Men han lät sig inte förtröttas. Efter ett par dagar på sjukhus där han fick mediciner mot covid-19 skruvade han åter upp tempot, trotsade alla pandemirekommendationer, höll stora valmöten i alla vågmästarstater och mobiliserade sina trofasta väljare. I samma veva inleddes förtidsröstningen. 101 miljoner amerikaner röstade före valdagen, av dessa var 65 miljoner poströster.

#4

9 miljoner i Texas förtidsröstar

Oktober 2020: Med tre dagar kvar till valet slog antalet röstande i delstaten Texas rekord med 9 miljoner. Totalt under förra presidentvalet var siffran 8,9 miljoner. I tidningarna förklarades det delvis med att tiden för förtidsröstande hade varit längre än vanligt, men också med att det var betydligt fler som registrerat sig för att rösta.

De politiska tyckarna febrade, pratade om ett val som handlade om »turnout«, alltså valdeltagandet. Presidentval handlar sällan så mycket om sakfrågor i USA, de är mer av en livsstilsmarkör. Och i det här valet benämndes väljarna inte som supportrar av sina respektive kandidater, utan som anti-Biden eller anti-Trump. För »Black lives matter«-rörelsen eller emot. För munskydd på offentliga platser eller emot.

Texas blev en symbol för en politisk strid där folk i rekordantal var ute efter att platta till sin motståndare.

#3

Brevlådor försvinner

Augusti 2020: På sociala medier spreds bilder som visade hur brevlådor tas bort i flera delstater. Demokrater rasade, och pekade mot postverkets United States postal service högste chef Louis DeJoy.

Han står Donald Trump nära och har donerat över en miljon dollar till presidentens och Republikanernas valkampanjer. Under DeJoys ledning har posten fått allt mindre anslag och anställda förbjudits att jobba övertid. Allt för att sätta käppar i hjulen för poströstandet, hävdar kritikerna. Donald Trump, pressad av coronavirusets framfart, har målat ut poströstande som en faktor för ökat valfusk. Sa helt öppet att han för att få ner antalet poströster inte ville ge Postverket en utökad budget. Det uttalandet tvingades han backa på senare, men inte alla de där han underminerat poströstandet.

Presidenten hade hittat en väg runt sina tillkortakommanden.

#2

... men det går inte helt enligt plan

November 2020: I vågmästarstaten Wisconsin skulle valsedlar som kommit in med brev räknas om de inkom upp till sex dagar efter valdagen, var det sagt. Men en federal appellationsdomstol blockerade beslutet, och fick stöd i Högsta domstolen.

Det innebar att massvis med Demokratväljares poströster skulle rivas upp. En viktig vinst för Donald Trump, som under hösten skruvat upp kritiken mot röster via brev.

Han hade hoppats att samma sak skulle ske i andra viktiga stater, som Pennsylvania och North Carolina. Men där fick han inte med sig domstolen.

Det gjorde presidenten rasande.  »Vi ska ha ett resultat på kvällen den 3:e, det är så det har varit och det är så det ska vara. Jag tycker att det är hemskt när valsedlar kan samlas in efter att ett val är slut«, sa Donald Trump och fortsatte: »Så snart valet är avslutat går vi in med våra advokater.«

#1

William Marbury snuvas på sitt jobb

Februari 1803: Allt började med att president John Adams, precis innan han skulle lämna över makten till Thomas Jefferson, utsåg en rad domare. En av dem William Marbury. Jefferson tillträdde och vägrade dela ut de dokument som gjorde utnämningarna officiella. Då ilsknade Marbury till. Och gick till doms.

Men Högsta domstolen kom fram till att den inte hade rätt att tvinga presidenten att lämna ut dokumenten. Tvärt om ansåg den sig ha ett ansvar att åsidosätta lagstiftning som inte var förenlig med konstitutionen.

Det var ett slag mot kongressen, som höjde domstolen till nivå med såväl kongress som den verkställande makten.

Utfallet i HD är synligt än i dag i det amerikanska samhället.

Tillsammans med ideologin om ekonomisk liberalism, där individen förväntas lösa sin egna problem (ofta med hjälp av jurister), har det bidragit till att ett legalistiskt samhälle växt fram.

I USA lär det finnas över 700 000 domare och advokater. Och Högsta domstolen har lagt sig i allt från svartas möjlighet att rösta till utfall i presidentval, som då en konservativ majoritet i domstolen år 2000 stoppade omräkningen av röster i Florida, vilket gav George W Bush makten.

Valnatten 2020 blev en rysare. När Donald Trump kallade valet för en bluff, sa att rösträkningen skulle stoppas, och att han skulle ta fallet till HD, var det anmärkningsvärt. Rent av odemokratiskt, enligt journalisterna på CNN.

– Grundlagsfäderna skulle vrida sig i sina gravar, sa en chockad studioreporter.

Men att juridiken avgör politiken är en urgammal amerikansk tradition. Återstår att se är om den löser ett kaos av lika historiska mått.

Allt om USA-valet 2020: Blir Trump eller Biden vald som president?