Anna Breman om Trumps sakpolitiska förslag:

Donald Trump gick till val på att sänka skatter för allt från företag till låginkomsttagare. Han har även hotat med att riva upp handelsavtal och införa hårdare tullar. Frågan är vilka effekter hans politik skulle få på USA och resten av världen. Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, spår en ekonomi med djupa underskott.

Sänkt bolagsskatt till 15 procent 

– Det är ganska sannolikt att han genomför det här. Han har ju med sig senaten och representanthuset, och det här går hem hos republikanerna. USA har en ganska hög bolagsskatt fast med mycket undantag, vilket har öppnat för skatteplanering bland bolagen.

35 procent i skatt på företag som skär ner på jobb i USA, och flyttar produktionen utomlands för att sedan skicka tillbaka varorna

– Det här blir mycket svårare att genomföra i praktiken. Det påverkar stora företag som är globala per definition så det kommer att bli svåra problem med gränsdragningen. Dessutom tenderar republikaner att vara företagsvänliga så vi lär se kraftiga lobbykampanjer från näringslivet för att motverka den här typen av förslag.

Avskaffa gåvo- och fastighetsskatten

– Jag tror att han kommer att kunna genomföra en del av detta, men han kommer inte kunna ta det hela vägen. Gåvoskatten är lättare praktiskt att få igenom. Fastighetsskatten är däremot ofta grunden för finansiering av skolor lokalt och det gör det svårt att minska skatten utan att det får stora negativa effekter för utbildningsväsendet.

 Sänkt marginalskatt från 39,6 till 25 procent

– Även detta har han ganska stor möjlighet att få igenom. Marginalskatten i USA är redan väldigt låg så det här kommer att gynna välbärgade hushåll. Det kommer att leda till större budgetunderskott och en viss stimulans för tillväxten. Men stimulansen skulle bli större om han sänkte skatterna för låginkomsthushåll.

Alla som tjänar mindre än 29 000 dollar per år ska slippa skatt

– Kan ge en skjuts i tillväxten. Den här typen av hushåll har sett sänkningar eller stillastående disponibla inkomster under många år och sannolikheten att de kommer att spendera pengarna är hög. Samtidigt finns en risk att underskotten kommer att bli väldigt stora om skattesänkningarna görs tillsammans med marginalskattesänkningarna.

Införa tullar på 35 procent på mexikansk import och 45 procent på kinesiska varor

– Det skulle göra det mycket dyrare med importvaror från de här länderna. Det skulle också ge högre inflation vilket skulle slå mot fattiga hushåll. Tullarna hade också lett till att företag hade flyttat från Mexiko, och även om en del skulle flytta hem till USA så skulle det skapa en minskad investeringsvilja som slår mot tillväxten.

Omförhandla handelsavtal som Nafta och TPP så att »USA vinner«.

– Det skulle möta motstånd bland republikaner och starka lobbyintressen. Det skulle innebära att man återinför tullar och då blir det dyrare att importera och exportera varor. Företagen skulle behöva ändra prissättningen och det skulle kunna påverka jobb och sysselsättning. Donald Trump vill ha fler jobb till USA, men med den här politiken riskerar jobben i stället att hamna i Asien, Europa eller någon annanstans.

Göra USA självförsörjande på energi

– Han är positiv till oljeutvinning, så det kan bli så att han försöker driva åt det hållet. Det kommer i så fall att försvåra omställningen på en global nivå. En omställning mot förnybar energi var en potentiellt god faktor för svensk ekonomi som nu riskerar att försvinna.

Bygga en mur som finansieras av Mexiko

– Jag har inte sett några beräkningar på vad det kan kosta och hur genomförbart det är i praktiken. Mest troligt är att han påbörjar ett bygge av någon slags symbolisk mur, men han kommer inte att få Mexiko att betala en enda peso för den.

Effekt på svensk ekonomi

– Kortsiktigt blir det stökigt och oroligt på finansmarknaderna. Den stora risken för Sverige är om det får en negativ effekt på global ekonomi, framför allt på handeln som slår över på svenska exportföretag. Samtidigt har Sverige starka statsfinanser och goda möjligheter att stimulera svensk ekonomi via finanspolitiken.