Dramatiska slutspurten – vem vinner?

Med bara dagar kvar till den 5 november går den amerikanska valkampanjen nu in i en dramatisk slutspurt. Nationellt leder Kamala Harris med någon procentenhet över Donald Trump i presidentvalet, men samtidigt leder Donal Trump knappt i fem av de sju swingstaterna där valet kommer avgöras. Och om dessa siffror står sig i valet blir det Donald Trump som vinner och återintar Vita huset. Detta då alla elektorsröster i en delstat går till den vinnande kandidaten och presidenten utses av ett elektorskollegium, inte av folkmajoriteten. Båda kampanjerna är nu fullt inriktade på Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Tillsammans har dessa 93 elektorsröster (se tabell) och det är här det avgörs vem som först når de 270 elektorer som krävs för en seger.  

Kamala Harris har 226 ”säkra” elektorsröster från delstater där demokraterna är ohotade. Hon behöver alltså ytterligare 44 röster för att nå det magiska antalet 270. Då räcker det inte med Michigan och Wisconsin, där hon nu leder i mätningarna, då dessa två delstater tillsammans har 25 elektorer. Donald Trump har 219 ”säkra” elektorsröster och skulle med nuvarande opinionsläge knipa 68 elektorsröster i swingstaterna och därmed hamna på totalt 287. Det är på grund av detta som Pennsylvania pekas ut som den stat som fäller avgörandet (se nr 40/24). Delstaten har nämligen 19 elektorer vilket är precis vad Harris behöver för att komma upp i totalt 270 elektorer, under förutsättning att hon tar hem Michigan och Wisconsin. Opinionsläget i Pennsylvania är oerhört jämnt och i en delstat med nästan 9 miljoner registrerade väljare kan det i slutänden komma att handla om något eller några tiotusental röster till den ena sidans fördel. Statistiknördar brukar också påpeka att ingen demokrat sedan 1948 har intagit Vita huset utan att vinna i Pennsylvania. 

Sedan Kamala Harris tog över demokraternas kandidatur efter Joe Biden i somras hade hon medvind i opinionen. Den nådde sin topp ungefär i höjd med debatten mot Donald Trump i september, som Harris enligt samstämmiga bedömningar vann. Därefter har dock Trump arbetat sig tillbaka med stöd av gynnsamma opinionsundersökningar i nyckelfrågor och eftersom hans budskap om ekonomisk återhämtning och nationell säkerhet fått genklang hos många osäkra väljare. Det har gett honom en knapp ledning i både Nevada och Pennsylvania, där Harris tidigare hade ett försprång. 

Sedan dess har han också förstärkt sin position i Arizona med budskapet om att stoppa såväl brottsligheten som immigrationen, och nu leder han där med nästan två procentenheter. Georgia uppvisar nästan ett identiskt förlopp och sedan en dryg månad har Trump ett litet övertag på en dryg procentenhet i denna viktiga delstat, som han förlorade till Joe Biden 2020. Georgia har en stor afroamerikansk befolkning och är symboliskt viktigt för demokraterna, och i förra veckan kampanjade Barack Obama i Atlanta för att hjälpa Harris att nå de manliga väljare som hon har så svårt att attrahera. Trump har också utökat sin ledning i North Carolina, något som förklaras med ett demografiskt skifte i väljarbasen som verkar ha blivit mer mottaglig för konservativa budskap om ekonomi, jobb och nationell säkerhet. 

När detta skrivs leder Harris alltså endast i Michigan och Wisconsin och hon har dessutom tappat en tidigare betryggande ledning i Michigan, den delstat med USA:s största muslimska väljarbas. Hennes popularitet har sviktat på grund av Biden-administrationens stöd till Israel i den pågående konflikten med Hamas och Hizbollah. Michigan är också hjärtat för USA:s bilindustri, och här förmodas Trump sätta in en extra stöt och kampanja hårt med budskap kopplade till ekonomi och industrijobb. Detsamma gäller i industri- och jordbruksdelstaten Wisconsin, där Harris har gått från ett relativt stort försprång på två procentenheter till att nu leda så knappt att många just nu ser det som dött lopp 

I upphetsningen kring presidentvalet är det lätt att glömma bort att USA parallellt ska välja 435 ledamöter till representanthuset samt en tredjedel av de hundra ledamöterna i senaten nu på tisdag den 5 november. Eftersom det är kongressen som stiftar lagar och godkänner den federala budgeten så är det av stor vikt för den sittande presidenten hur sammansättningen ser ut. En president som har en eller båda kamrarna emot sig är rejält vingklippt när det kommer till handlingsutrymme och måste ofta kohandla med de politiska motståndarna för att få igenom sin politik.  

En färsk undersökning från opinionsinstitutet Five-Three-Eight visar att demokraternas marginal i kongressen på nationell nivå har sjunkit – från ett överläge på 2,6 procent i början av september – ner till 0,5 procent i dagsläget. De senaste mätningarna visar att det blir en mycket hård kamp om rösterna till representanthuset i bland annat Arizona, Georgia och Pennsylvania. För närvarande har republikanerna en knapp majoritet i representanthuset med 222 platser mot demokraternas 213. The Grand Old Party har traditionellt haft lättare att vinna majoritet i representanthuset och har därmed statistiken på sin sida. 

I senaten är situationen den omvända. Här har demokraterna för närvarande en liten majoritet med 51 platser mot republikanernas 49. Demokraterna har sedan Obamas tid som president haft lättare att vinna en majoritet här, och mätningar just nu pekar på ett litet övertag för dem i senatsvalet. Men siffror från bland annat Arizona, Georgia och Nevada tyder på att det blir en stenhård kamp även om senatsplatserna i dessa swing-stater.  

Vadslagningsfirmornas odds pekar på en liten seger för republikanerna i representanthuset och en knapp seger för demokraterna i senatsvalet. När det gäller själva presidentvalet har samma vadslagningsfirmor Trump som favorit. Sajten Realclearpolitics genomsnittliga odds ger Donald Trump strax över 60 procents chans att vinna presidentposten, mot strax under 40 procent för Kamala Harris.

***

Läs även: Därför håller Melania Trump och Douglas Emhoff låg profil i valkampanjen

Läs även: Amerikas födelseplats avgör valet