Här är åtta löften Joe Biden infriat under sina första 100 dagar

En bitande kall vind svepte över den västra sidan av Kapitolium, där gästerna hade intagit sina platser. Det var färre än vanligt som hade bjudits in för att bevittna en av de mest ovanliga installationsceremonierna i amerikansk historia. Pandemin tvingade gästerna att bära munskydd och sitta utspridda på stolar. Folkmassan, som ett vanligt år skulle ha samlats i gräset på National Mall, hade uppmanats att inte komma dit.

I stället var de som hade samlats omringade av höga staket, taggtråd och patrullerande soldater från Nationalgardet.

Inramningen av den högtidliga ceremonin den 20 januari blev en stark påminnelse om att landets nye president svors in i en annorlunda tid – mitt under flera pågående kriser.

Smittspridningen var fortfarande utom kontroll i flera delstater. Kvällen före installationen hade siffran över antalet avlidna i covid-19 nått 400 000.

Ytterligare fem personer hade dödats i samband med att kongressen stormats två veckor tidigare.

Spåren av de tumultartade scenerna var bortsopade när Joseph R Biden klockan 12.01 svors in som landets 46:e president.

I sitt installationstal framför ett ekande tomt National Mall gjorde han ingen hemlighet av att landet han tog över var i gungning. Den nye presidenten koncentrerade sig dock på ett hoppfullt budskap:

»Det här är vårt historiska ögonblick av kris och utmaningar. Och enighet är vägen framåt«, sa Biden.

Senare samma dag var Biden på plats i ovala rummet för att styra landet i en ny riktning. Han inledde med att riva upp flera beslut som hade fattats av president Donald Trump, som samma morgon hade lämnat huvudstaden.

När Franklin D Roosevelt tillträdde som president den 4 mars 1933 stod USA också inför flera utmaningar. Landet hade inte hämtat sig från krisen efter börskraschen på Wall Street 1929 och över en fjärdedel av invånarna var arbetslösa.

Presidentens svar på den djupa krisen blev att snabbt utfärda en rad ordrar för att få igenom reformprogrammet »New Deal«. Med en rad åtgärder ville Roosevelt bland annat skapa jobb, reglera Wall Street och lägga grunden för ekonomisk återhämtning.

På sina första 100 dagar hade han, med draghjälp av majoriteter i kongressens båda kammare, fått igenom 15 betydande lagändringar.

Roosevelt talade själv om tidsspannet i ett radiotal till nationen.

Sedan dess har presidenter återkommande bedömts för vad de hinner uträtta under sina knappt tre första månader vid makten.

Vissa bedömare har menat att startsträckan faktiskt har betydelse, eftersom det är då en president har mest politiskt kapital och störst möjlighet att få igenom förändringar.

Andra menar att de 100 dagarna mest är ett sätt för medier att skapa rubriker.

Efter Joe Bidens tillträde har flera historiker pekat på att det här maktskiftet är annorlunda, eftersom den nye presidentens förutsättningar har varit extraordinära.

En okontrollerbar pandemi, uppförsbacke i ekonomin och lite som först talade för att ett stödpaket var på väg att godkännas i kongressen. Efterspelet till presidentvalet hade dessutom slutat i kaos, med anklagelser om valfusk och Trump­supportrar som ville stoppa omröstningen om valet genom att storma kongressen.

Experterna menar att Joe Bidens framgångar under de första 100 dagarna, den här gången faktiskt kan bli avgörande.

Presidenthistorikern Sidney Milkis vid University of Virginia beskriver Bidens utgångsläge för Foreign Policy:

»Det skulle vara svårt att hitta en president sedan Roosevelt som hade viktigare hundra första dagar.«

Att den nya administrationen tänkte rivstarta sitt arbete var inget oväntat. Planen inför de första 100 dagarna var ambitiös.

»Med läget i nationen så är i dag inte en dag att kasta bort. Sätt i gång med arbetet omedelbart!« sa Biden inför tv-kamerorna efter att ha installerat sig i ovala rummet.

Presidenten betade sedan av dokument efter dokument i mörka pärmar.

Genom totalt 17 presidentorder, eller presidentdekret, rev han upp flera av Donald Trumps beslut.

Andra direktiv var nya, som att munskydd skulle bäras i kollektivtrafik och federala byggnader, något Biden hade utlovat tidigare. Det var en i raden av hans första åtgärder för att få stopp på pandemins framfart.

Bland helomvändningarna fanns beslut om att återansluta USA till både Parisavtalet och WHO samt ett slopande av Trumps omdiskuterade inreseförbud från muslimska länder.

Enligt en sammanställning från University of Californias »The American presidency project« har Biden varit flitigare med att riva upp beslut från sin företrädare än vad Donald Trump, Barack Obama och George W Bush var när de tillträdde.

Biden blev snart också den som hade utfärdat flest presidentorder av de fyra presidenterna under sin första tid i Vita huset, enligt sammanställningen.

Efter de inledande presidentorderna  har Biden fått mest uppmärksamhet för hur han har infriat sina löften kring bekämpningen av pandemin och dess effekter.

Vaccineringen av amerikanska invånare hade redan inletts under Donald Trumps sista tid vid makten, men Bidenadministrationen lovade att skruva upp takten rejält.

Målet var att 100 miljoner vaccinationer skulle ha genomförts under de 100 första dagarna, vilket uppnåddes med sex veckors marginal. I stället höjdes ribban till 200 miljoner, vilket också ser ut att uppnås i förtid.

Kongressens godkännande av ett enormt stödpaket, värt 1 900 miljarder dollar, ses dock som presidentens första stora seger. Det är ett av de största ekonomiska paketen i USA:s historia och ska direkt hjälpa amerikanska hushåll samt få ekonomin att återhämta sig igen. Invånare som inte är höginkomsttagare får direktutbetalningar och även småföretagare och delstater utlovas hjälp.

Paketet tog sig igenom senaten med minsta möjliga marginal. I representanthuset vände sig samtliga republikaner mot förslaget. Partiet har bland annat protesterat mot att det är för dyrt och omfattande.

Bland Bidens uppfyllda löften lyfts också att han har tillsatt en regering som speglar hur USA ser ut. Nära 55 procent på hans administrations tyngsta poster är icke-vita och 45 procent är kvinnor.

Men trots flera uppfyllda vallöften har Biden även ställts inför prövningar.

Biden utlovade reformer av migrationspolitiken, som att barn som kom till USA skulle erbjudas en möjlighet att få medborgarskap.

Under början av året har situationen längs USA:s södra gräns mot Mexiko blivit alarmerande, med en stadigt växande ström av migranter. Bara under februari stoppades över 100 000 personer vid gränsen, varav omkring 9 500 var ensamkommande barn. I mars klättrade den totala siffran upp till 172 000.

Flera av barnen sattes i förvar med undermåliga faciliteter, och så små ytor att barn fick turas om att sova på golvet. Journalister släpptes först inte in för att bevittna förhållandena, vilket väckte hård kritik mot administrationen.

Presidenten har i takt med att krisen vuxit uppmanat migranter att inte lämna sina hem i andra länder för att försöka ta sig in i USA.

»Kom inte hit!« sa Biden i en intervju med tv-kanalen ABC.

Republikanerna har redan signalerat att det här kan komma att bli ett av deras valteman inför de viktiga mellanårsvalen 2022.

Lagom till Bidens hundrade dag i Vita huset, den 30 april, kommer presidenten återigen att ta sig till kongressbyggnaden på Capitol Hill. Den här gången för att tala till kongressens båda kammare, vilket blir första gången. Det rör sig dock inte om ett State of The Union-tal, eftersom en ny president håller ett sådant först under det andra året vid makten.

Talmannen Nancy Pelosi, också demokrat, skrev i sin inbjudan:

»För nästan hundra dagar sedan, när du svor ämbetseden, lovade du med en känsla av stort hopp att hjälp är på väg. Nu, på grund av ditt historiska och transformerande ledarskap, är hjälpen här!«

Exakt vad Biden kommer att tala om är inte känt.

Vita husets pressekreterare Jen Psaki sa under en av sina dagliga presskonferenser att Biden har varit ivrig att få tala till kongressen sedan installationen:

»Ni kan vänta er att han kommer att tala om prioriteringar och sin vilja att bygga upp en bättre ekonomi, få pandemin under kontroll och att bemöta de utmaningar vi står inför runt om i världen«.

***

FAKTA: Åtta av Bidens uppfyllda löften

Gigantiskt stödpaket

Stödpaketet, värt 1 900 miljarder dollar, gick till slut igenom kongressen. I »räddningsplanen« finns direktutbetalningar, arbetslöshetsunderstöd samt skattelättnader för barnfamiljer.

Påbud om munskydd

En av presidentens första åtgärder för att få stopp på pandemin var ett direktiv om att munskydd skulle bäras i federala byggnader, samt på bussar, tunnelbana, tåg och flygplan.

Återuppta Parisavtalet

President Biden hade tidigare lovat att USA återigen skulle ansluta sig till övriga länder i överenskommelsen. Donald Trumps beslut väckte stark kritik från omvärlden.

Återansluta till WHO

Ett av de första besluten var att USA återigen ska bidra till Världshälsoorganisationen. Trump stoppade stödet efter att ha anklagat WHO för att inte vara oberoende gentemot Kina.

Stopp för oljeledning

Keystone XL skulle transportera olja mellan Kanada och USA. Bidens beslut föregicks av flera domstolsbeslut som har bromsat projektet på grund av miljöregler.

100 milj vaccinationer

Bidenadministrationen lovade först att 100 miljoner doser vaccin mot covid-19 skulle ha administrerats på hans dag 100. Målet har sedan skruvats upp till 200 miljoner doser.

Hårdare vapenlagar

Biden vidtog en rad inledande åtgärder för att skärpa regler för så kallade spökpistoler samt armstöd för pistoler. Han gav också mer stöd till organisationer som motarbetar våld i samhället.

Lämna Afghanistan

Bidenadministrationen har meddelat att USA ska dra tillbaka de kvarvarande trupperna i Afghanistan före den 11 september, 20-årsdagen av terror­attackerna 2001.