Janne Sundling: Elektorn och Lilla huset på prärien
Toppbild: TT
Är man nyfiken på USA:s valsystem hamnar man i att vilja veta mer om Roger MacBride och evighetsrepriserade tv-serien Lilla huset på prärien. För det är detta med faithless electors, alltså elektorer som inte röstar på den president de sagt sig stödja. Roger var en sådan.
Att folket inte direktväljer president, utan att 538 elektorer gör det och ska göra det den 14 december, visste vi.
Roger Mac Bride hade verkat åt Republikanerna i Virginia och var elektor när Richard Nixon blev omvald 1972 genom att vinna 49 av 50 delstater. Nixon fick 520 elektorsröster och George McGovern 17. En fattas väl? Just det: Roger – en faithless elector.
Han röstade i stället på Libertarianernas kandidat John Hospers och vicepresidentkandidat Tonie Nathan (första kvinnan att få en elektorsröst!).
Sedan unga år hade han imponerats av Rose Wilder Lane, vän till familjen, och Rose var i sin tur vän med Ayn Rand, vars tjocka böcker om friheten alla från högerhöger till Stureplanscentern läst och begrundat.
Det lilla blev det stora, vid nästa val var Roger MacBride själv Libertarianernas presidentkandidat och fick 172 553 röster, fast inga från elektorer.
Rose Wilder Lane fick aldrig se sin politiske lärjunge som kandidat, men lät honom bli exekutor och arvtagare i sitt testamente. Däri ingick rättigheterna till de böcker hennes mor, Laura Ingalls Wilder, skrivit: Lilla huset på prärien.
NBC var inte svårövertalade, Mac Bride blev producent och med »Little Joe« från Bröderna Cartwright/Bonanza, Michael Landon, i huvudrollen som Charles Ingalls var succén given.
Tv-serien gick åren 1974–1983 och tuffar på än som billigt bulkinköp på reklamkanalerna.
Den 14 december får vi se om alla elektorer röstar som de sagt eller om några faller av och hur det i så fall påverkar repris-tv i framtiden.
LÄS OCKSÅ: Upplagt för en ny amerikansk valrysare – Bidens makt kan bli kringskuren
