Molnen hopar sig för Trump

Ett dimtäcke låg över Zürichs flygplats i Schweiz när Air Force One rullade fram på landningsbanan, tidigt på morgonen den 21 januari. President Trump vinkade mot en fotograf när han steg fram i dörröppningen och fortsatte nedför trappan. Journalisterna som reste i presskabinen längst bak i planet hade inte sett till honom efter avresan från Washington. Inte heller utanför planet fick de möjlighet att kasta ur sig några frågor.

Trump gick direkt mot helikoptern Marine One, som skulle ta honom vidare mot Davos.

Utanför fönstren syntes snöklädda bergstoppar bryta igenom molnen och när helikoptern efter 45 minuter anlände till skidorten stod människor på marken och pekade uppåt, eller förevigade spektaklet med sina mobiltelefoner.

Det skulle bli president Trumps andra besök i Davos, som i decennier varit känt som samlingsplats för förmögna företagsledare och mäktiga politiker under World economic forum.

Resan till Schweiz var ett välkommet avbrott från det politiska kaoset på hemmaplan.

2019 hade slutat i stor dramatik när en majoritet i det demokratstyrda representanthuset röstade för att ställa presidenten inför riksrätt. Donald Trump var ils­ken över försöket att avsätta honom, något han  kal­lade för ett försök till statskupp.

Trots riksrättsmålet uppgavs han vara på gott humör efter ankomsten till skidortens kongresscentrum. Presidenten minglade med såväl Bank of Americas Brian Moynihan som Alphabets Sundar Pichai och skojade om att han, om reglerna hade tillåtit, borde ha köpt aktier i bolagen innan börskurserna satte fart uppåt.

Under det första dygnet i Alperna undvek presidenten och hans följe att uttala sig om den annalkande rättegången.

När Trump inledde en presskonferens inför internationella medier var han i stället mån om att framhäva vad många menade var hans trumfkort inför presidentvalet.

»Alla talar om den amerikanska ekonomiska framgången som saknar motstycke. Det är verkligen ›the talk of the town‹, så att säga«, förklarade president Trump belåtet framför tv-kamerorna.

Då, i början av året, fanns lite som talade för att den amerikanska ekonomin skulle bromsa in. Ledande ekonomier i USA trodde på ökad tillväxt, konsumenternas förtroende såg starkt ut och arbetslöshetssiffrorna hade mot slutet av året landat på den lägsta nivån sedan 1969. Arbetsmarknadsdepartementet slog dessutom fast att det fanns fler arbetstillfällen än lediga jobb.

Det var ett drömläge för en sittande president. Ekonomisk tillväxt har i decennier varit en indikator för att chansen är god att bli återvald för ännu en period i Vita huset.

Washington Post konstaterade i januari att presidenten inlett återvalsåret med en starkare position än tidigare, främst på grund av ökat stöd för Trumps hantering av ekonomin. Väljare var också mindre oroade för att deras egna ekonomiska situation skulle bli sämre, en tydlig kontrast mot vad mätningarna visade innan Trump hade vunnit valet 2016.

»Ett rekordantal unga amerikaner har nu jobb. Vi har den högsta siffran någonsin över antalet arbetande människor i vårt land«, fortsatte president Trump under presskonferensen.

Riksrättsrättegången kom också upp under presskonferensen när journalister fick ställa frågor. Trump svarade som han hade gjort flera gånger tidigare och avfärdade de demokratiska fienderna i Washington som korrupta »sleazebags«.

Det få kunde ana då var att den historiska riksrättsprocessen i kongressen inte var det största hotet mot Trumps politiska framtid under valåret 2020.

Ett par dagar tidigare, den 19 januari, satte sig en 35-årig man i väntrummet på en vårdklinik i en förort norr om Seattle i delstaten Washington. För säkerhets skull hade han tagit på sig ett munskydd. Han ville vara försiktig, om det skulle visa sig att han var riktigt sjuk. Mannen hade läst om symtomen för coronaviruset, som verkade stämma in på febern och den retsamma hostan han led av. Dessutom hade han fyra dagar tidigare kommit hem till USA igen efter att ha besökt släktingar i Wuhan i Kina, där det nya viruset hade börjat att sprida sig som en löpeld.

På eftermiddagen nästa dag hade provsvaren kommit tillbaka från smittskyddsmyndigheten CDC:s laboratorium i Atlanta och snart låg mannen under ett tjockt lager av skyddsplast på en bår. Han fördes till en liten sjukhusavdelning som egentligen var avsedd för ebolapatienter.

De kommande dagarna skulle mannens tillstånd försämras. Ett fåtal ur sjukhuspersonalen fick gå in i rummet och läkare kommunicerade med honom via en videoskärm.

Dagen därpå bekräftade myndigheterna att USA hade sitt första konstaterade fall av covid-19.

Innan president Trump lämnade Davos hann han sätta sig ner för en längre intervju i CNBC. Ekonominyhetskanalens ankare Joe Kernen inledde dock inte samtalet med frågor om jobbsiffrorna eller tillväxten. I stället undrade han om det första amerikanska fallet av covid-19 i Seattle gjorde att det fanns oro för pandemin.

»Nej. Inte alls. Och vi, vi har det totalt under kontroll. Det är en person som kommer in från Kina och vi har det helt under kontroll. Det kommer att bli bra«, svarade presidenten.

Uttalandet i Davos har förföljt Trump sedan dess.

Månad efter månad passerades milstolpe efter milstolpe i den ödesdigra virusstatistiken.

Tusentals fall hade snart rapporterats, sedan hundratusentals – och slutligen miljoner.

I mitten av augusti hade drygt fem miljoner fall konstaterats, uppgav Johns Hopkins-universitetet, som sammanställer statistiken.

Men den ännu mörkare siffran gällde amerikanerna som inte blev friska igen.

Omkring 170 000 amerikaner hade då avlidit.

Sedan pandemin bröt ut har opinionsmätningar, oavsett vem som har beställt eller utfört dem, inte varit munter läsning för Donald Trump.

Inte ens presidentens favoritkanal Fox News kunde komma med uppmuntrande besked när den i slutet av juli redogjorde för en av de senaste mätningarna tv-kanalen låtit göra i valets nyckeldelstater:

»Inte goda nyheter för presidenten i de här mätningarna«, konstaterade ankaret Bret Baier.

I Pennsylvania, som Trump vann 2016, hade Joe Biden ett övertag med 50 procent mot Trumps 39 procent. I Michigan, också en delstat Trump kammade hem 2016, låg Biden på 49 procent och Trump på 40 procent.

Tappet i mätningarna kom knappast som en överraskning, eftersom flera andra visat på samma trend i takt med att pandemin slagit hårdare mot den amerikanska ekonomin.

Även Trumps hantering av protesterna mot rasism efter George Floyds död vid ett polisingripande i Minneapolis anses ha påverkat förtroendet för honom.

Först hotade presidenten med att sätta in amerikansk militär mot demonstranterna – vilket väckte kritik till och med i de republikanska leden. Till städer där protesterna fortsatte, som Portland i Oregon, beordrade presidenten federala styrkor.

Trump deklarerade att han var presidenten av lag och ordning.

Demokrater och städernas borgmästare protesterade högljutt.

Genomsnittet för de nationella opinionsmätningarna, enligt Real clear politics sammanställning, visade i början av året att president Trump låg strax efter Joe Biden.

Sedan dess har gapet utökats och under sommaren har kurvorna börjat peka åt olika håll. I mitten av augusti noterades Joe Biden på 49,3 procent – Donald Trump hade halkat ner till 41,6 procent.

Även om opinionsmätningar inte är en garanti för hur valet kommer att sluta har det setts som en tydlig indikation på att väljarna i stort inte har varit nöjda med hur presidenten har hanterat pandemin.

Kritiken mot Trumpadministrationen har främst gällt att det inte funnits en nationell plan för att få bukt med smittspridningen. Ofta har presidenten hänvisat avgörande beslut till delstaternas guvernörer, som i flera fall har varit kritiska till den hjälp Vita huset och den federala regeringen har erbjudit.

Trump har skakat av sig kritiken för att i stället lägga skulden på Kina och betona att han räddade miljontals liv i USA genom att införa tidiga restriktioner för resenärer från Kina.

Vid flera tillfällen har han också hamnat på kollisionskurs med en av landets främsta hälsoexperter, Anthony Fauci, som inte dragit sig för att korrigera Trumps uttalanden.

»Dr Fauci har gjort en del misstag, men jag har en väldigt bra  … …jag talade med honom länge i går. Jag har en väldigt god relation med Dr Fauci. Han är lite av en alarmist, men det är ok«, kontrade Trump i en intervju med Fox News i juli.

Anthony Fauci har hävdat att USA har en lång väg kvar att gå innan krisen är över och antydde i juli att delstater kan tvingas stänga ner sina ekonomier igen.

Presidenten har i stället hävdat att viruset snart kommer att vara historia och säger sig vara nöjd med hur han och administrationen har klarat av pandemin. Förklaringen till att USA räknas till ett av de hårdast drabbade länderna i världen beror på att provtagningen har varit mer omfattande, har Trump förklarat.

Axios-journalisten Jonathan Swan försökte pressa presidenten på vad han menade i en tv-intervju, som fick stor uppmärksamhet. Han undrade hur Trump kunde mena att pandemin var under kontroll när nära 1 000 amerikaner dog – varje dag.

»De dör, det stämmer. Och du har  … det är vad det är. Men det betyder inte att vi inte gör allt vi kan. Det är under kontroll, så mycket det går att ha kontroll över det. Det här är en fruktansvärd farsot«, svarade Trump.

Tidigare under sommaren uppges presidenten dock ha visat en annan sida inför personer i sin närhet. Då ska han ha sagt sig vara medveten om att pandemin är på väg att kosta honom Vita huset, uppgav Politico.

»Med den här kursriktningen står president Trump vid randen av en av de värsta förlusterna av elektorer i presidentval i modern tid och den värsta historiskt sett för en sittande president«, sa den tidigare Trump-rådgivaren Sam Nunberg, som fortfarande är en av presidentens anhängare, till Politico.

Det finns även de som menar att Trump inte ska räknas ut ännu. Kommentatorer i USA påminner om hur det amerikanska valsystemet fungerar och att det inte är avgörande att vinna flest röster. I stället är det avgörande vem som får flest elektorsröster i de mest folkrika delstaterna.

Valet 2016 nämns ofta som ett exempel, då Hillary Clinton ledde i flera opinionsmätningar inför slutspurten. Hon fick nära tre miljoner fler röster än Donald Trump men fick trots det bittert se sig besegrad under morgontimmarna efter valkvällen.

»Det var så han vann 2016 och orsaken är enkel. Tillräckligt mycket av presidentens bas är koncentrerad i nyckelstater som Florida, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. Av den anledningen kan han förlora med så mycket som fem miljoner röster och fortfarande vinna elektorskollegiet«, resonerar kolumnisten Jamelle Bouie i New York Times.

Om Joe Biden skulle lyckas bli USA:s 46:e president i november sker det efter hans tredje försök. Han har gjort två tidigare, 1988 och 2008. Första gången hoppade han av efter att ha plagierat ett tal från den brittiske Labourledaren Neil Kinnock. Andra gången avslutade han kampanjen efter en blygsam inledning under primärvalssäsongen. I stället slutade han senare i valrörelsen som Barack Obamas vicepresidentkandidat.

Oddsen såg bättre ut när han under våren 2019 sjösatte sin tredje nationella kampanj. Han hade då varit storfavorit i flera månader, som den mest kända möjliga kandidaten och den med längst politisk erfarenhet.

Joe Biden valdes som senator för Delaware första gången 1972 och skulle återväljas ytterligare sex gånger. Första gången svors han in i en sjukhussal, strax efter att hans första hustru Neilia och dottern Naomi hade avlidit i en olycka. Bidens drabbades senare av ytterligare en familjetragedi, när sonen Beau dog i hjärncancer 2015. Sonens sista vilja ska ha varit att hans far skulle göra ännu ett försök att bli president.

Under sommaren och hösten 2019 hade Joe Biden en stabil ledning i opinionsmätningarna bland de demokratiska kandidaterna. Han förklarade själv flera gånger att han var den  som kunde ge Donald Trump en match i valet. Men han framstod sällan som en av de klarast lysande stjärnorna i startfältet. I vissa av debatterna var det snarare tvärtom.

Frågan om det verkligen skulle hålla hela vägen för Biden kom först vid de inledande nomineringsmötena i Iowa och primärvalet i New Hampshire, som enligt traditionen är först ut i kampen om nomineringen. Resultaten för storfavoriten var katastrofala i båda delstater. Inte heller vid det efterföljande nomineringsmötet i Nevada lyckades Biden stå som segrare, vilket grusade förhoppningarna ytterligare.

Den riktiga vändningen kom sedan under den viktiga »supertisdagen«, då många delstater röstar under samma dag.

»Joe Biden chockar världen«, skrev CNBC i en av sina rubriker när resultaten trillade in.

Biden vann delstat efter delstat och jublet bland hans supportrar visste inga gränser när han kom ut på scenen i Los Angeles.

»För några få dagar sedan förklarade medier och experter att kampanjen var död. Jag är här för att rapportera att vi är väldigt levande«, slog Biden fast.

Den sista utmanaren i startfältet, vänsterkandidaten Bernie Sanders, hoppade av i april. Joe Biden blev då i praktiken Demokraternas kandidat inför presidentvalet.

Att Donald Trump skulle ställa upp till omval i valet 2020 stod klart redan när han installerades som landets 45:e president. Samma dag lämnade han in dokument som visade att han tänkte ställa upp för omval.

Att Mike Pence skulle stå vid Trumps sida även i november 2020 har ansetts mer eller mindre givet, trots spekulationer om att presidenten har haft tankar på att byta ut honom.

Joe Bidens val av vicepresidentkandidat har dock inte varit lika självklart. Det blev en flera månader utdragen process, där det enda som Biden utlovat var att kandidaten skulle vara en kvinna.

Få detaljer kom ut om hur Biden resonerade. I stället har rapporter gjort gällande att han har bytt spår flera gånger. Biden är känd för att ta den tid som krävs för att fatta viktiga beslut. Och det här var möjligen det viktigaste beslutet han har tagit under sin kampanj.

Strax efter halv sex på eftermiddagen en söndag i början av augusti lyfte ett privatchartrat plan från Capital Region International Airport i Michigans delstatshuvudstad Lansing. Ombord fanns Gretchen Whitmer, delstatens guvernör som gjort sig ett namn nationellt under pandemin. Hon uppgavs vara på väg för ett privat möte med Biden i närheten av hans sommarhus i Rehoboth Beach i Delaware. Uppgifterna, som läckte ut i slutskedet av Bidens urvalsprocess, eldade på spekulationer om att hon kanske var en mer sannolik kandidat än politiska kommentatorer tidigare trott. Det som talade emot var att Biden kände allt hårdare press på att välja en av de svarta kvinnorna på sin lista, efter protestvågen mot rasism och polisbrutalitet mot svarta amerikaner.

Två dagar senare skulle spekulationerna lägga sig när Biden började ringa runt till kandidaterna för att meddela sitt beslut.

Strax före klockan tre på eftermiddagen satt Biden bakom skrivbordet i hemmets arbetsrum i Wilmington och gick rakt på sak när en av kandidaterna dök upp på skärmen framför honom.

»Är du redo att sätta i gång att jobba?« frågade Biden.

»Oh my god! Jag är så redo att börja jobba«, svarade Kamala Harris.

Om det är någon som vet vad som krävs av en vicepresident så borde det vara Joe Biden. Han var under två perioder vicepresident i Barack Obamas administration. De kände inte varandra särskilt väl när de gick till val tillsammans, men under de åtta år som följde utvecklades en vänskap som har kallats en unik »bromance« i presidenthistorien.

Ordföranden för Bidenkampanjen, Cedric Richmond, har förklarat för USA Today hur Bidens tankegångar gick. Det lyckade samarbetet med Obama fanns där som en slags modell.

»Han gjorde en analys av, ett, vem han kunde samarbeta med, två, vem som kunde hjälpa honom att vinna, tre, vem som kunde hjälpa honom att regera. Och vem det klickade med«, sa Richmond.

Även om Kamala Harris ofta setts som det mest självklara namnet fanns det tveksamheter kring att hon slutligen skulle bli hans val.

I juni förra sommaren skulle 20 av de demokratiska presidentkandidaterna mötas i debatt för första gången. Startskottet för den långa primärvalskampanjen skedde i Miami i Florida, som badade i fuktig hetta. Inne i arenan skulle det också hetta till mellan två av motståndarna.

Joe Biden såg plötsligt bekymrad ut när senatorn från Kalifornien fick ordet. Kamala Harris, angelägen om att stjäla uppmärksamheten i det trånga startfältet för att få skjuts i opinionsmätningarna, avfyrade ett angrepp som blev ett av de mest omtalade under primärvalskampanjen.

Hon beskrev hur Biden under 70-talet hade arbetat emot att svarta elever bussades till skolor i områden som dominerades av vita invånare.

»Det fanns en liten flicka i Kalifornien som bussades till skolan varje dag. Den flickan var jag«, sa Harris.

Harris lyckades med sin plan. Intresset för henne ökade och Biden föll tillbaka något i opinionsmätningarna.

I Bidenlägret togs angreppet inte emot väl och Jill Biden beskrev Harris angrepp mot maken som ett slag i magen. Men Harris framgångar skulle bli kortvariga. Intresset för hennes kampanj skulle några månader senare falna alltmer, efter svårigheter att nå ut med ett tydligt budskap och rapporter om inre stridigheter. I slutet av året meddelade Harris att hon gav upp. Då hade dessutom pengarna sinat i kampanjkassan.

Senare ställde hon sig bakom Biden som partiets kandidat.

Under sommaren genomgick Kamala Harris, precis som flera av de andra möjliga vicepresidentkandidaterna, en gedigen bakgrundskontroll.

Hennes tidigare åklagarkarriär i Kalifornien grans­kades, liksom dokument med personlig information samt kopplingar till bidragsgivare i tidigare kampanjer.

Biden uppges i sitt beslut ha lagt vikt vid att hon redan testats under primärvalskampanjen. Men han betonade även att hon och sonen Beau hade samarbetat och känt varandra väl. De var båda delstatsåklagare, en delstats justitieminister, i Kalifornien respektive Delaware.

Dagen efter att Biden meddelat sitt beslut om Kamala Harris visade de sig för första gången tillsammans i en skola, några kilometer från Bidens hem i Wilmington.

Utanför väntade ett hundratal anhängare för att se när de tog sig in i byggnaden via en bakdörr.

I skolans gymnastiksal fanns ett fåtal journalister och kampanjmedarbetare. Det hördes inga applåder när Biden och Harris tog plats vid mikrofonen framför amerikanska flaggor. Den nedskalade inramningen av ett avgörande ögonblick i slutspurten blev en tydlig påminnelse om hur den fortsatta valkampanjen kan komma att se ut.

Båda gick till hårt angrepp mot president Trump.

»Presidenten har ingen verklig plan och uppvisar inget ledarskap för att få pandemin under kontroll«, sa Biden.

Harris tog vid och fortsatte:

»Presidentens vanskötsel av pandemin har kastat oss in i den värsta ekonomiska krisen sedan den stora depressionen.«

Under deras framträdande framgick också vilket duons huvudbudskap blir inför valet: »Battle for the soul of the nation«.

Både president Trump och vicepresidenten Mike Pence var snabba med att kommentera den nya valmotståndaren.

Presidenten kallade Harris för »nasty« och påminde om hennes hårda utfrågning i senaten inför utnämningen av domaren Brett Kavanaugh till Högsta Domstolen.

Pence valde i stället att beskriva Harris som ett bevis på hur Demokraterna och Joe Biden förflyttat sig allt längre åt vänster, en tidigare ofta använd taktik av Republikanerna.

»Som ni alla vet har Joe Biden och Demokraterna tagits över av den radikala vänstern. Så utifrån deras löften om höjda skatter, öppna gränser, socialiserad medicin och aborter på begäran är det inte en överraskning att han valde senator Harris«, sa Pence.

Donald Trump har senare även kommenterat ogrundade påståenden om att Harris inte skulle vara valbar på grund av hennes föräldrars medborgarskaps­status när hon föddes. Harris föddes i Oakland i Kalifornien 1964 med föräldrar som kom till USA från Jamaica respektive Indien.

»Jag hade utgått ifrån att Demokraterna kollat upp det innan hon blivit vald som vicepresidentkandidat. Det är en väldigt allvarligt   … du säger att, man säger att, hon inte är valbar eftersom hon inte föddes i det här landet«, sa presidenten vid en presskonferens i Vita huset.

Påståendena publicerades i en debattartikel i Newsweek. Chefredaktören tvingades be om ursäkt för att man hade missbedömt hur artikeln kunde tolkas och användas i rasistiska syften.

Kamala Harris blir den fjärde kvinnan att ställa upp som kandidat för ett av de största partierna i ett presidentval. Men hon skriver också historia genom att vara den första svarta kvinnan som gör det, liksom den första med indiskt påbrå. När hon tog plats i senaten 2016 var hon den andra svarta kvinnan att vinna ett senatorsval.

I Demokraterna har det välkomnats att hon blir Bidens parhäst, även om den progressiva falangen i partiet hade hoppats på Elizabeth Warren.

»Det faktum att Wall Street-falangen av Demokraterna hyllade Bidens VP-val är sannolikt inte ett gott tecken för de mer progressiva«, sa Warrens tidigare medarbetare Max Berger till NBC News.

Valet av vicepresident har under kampanjen beskrivits som extra viktigt i år, eftersom Joe Biden skulle hinna bli 78 år till installationen i januari. Biden har själv sagt att vicepresidentkandidaten måste vara någon som kan ta över jobbet direkt, kanske under oväntade omständigheter.

»Först och främst är den viktigaste egenskapen att om något skulle hända med mig, ögonblicket efteråt, då måste den personen vara kapabel att ta över som USA:s president«, sa Biden i MSNBC tidigare i år.

I USA dras även slutsatsen att om Biden och Harris lyckas ta sig hela vägen till Vita huset i höst kan Bidens höga ålder göra att det blir Harris som står på tur för att försöka vinna fyra nya år 2024.

Men inte som vicepresident.

Utan som USA:s första kvinnliga president.

I  takt med att valet närmar sig har det blivit tydligare att årets presidentval kommer att påverkas markant av coronapandemin.

De festliga och folkfyllda konventen för Republikanerna och Demokraterna, ofta betraktade som startskott på valspurten, hålls inte på traditionellt sätt.

Två av de tre presidentdebatterna har flyttats från en plats till en annan av oro för smittrisken.

I de båda kampanjernas kalendrar finns heller inte den typ av väljarmöten som annars kännetecknar en amerikansk presidentvalskampanj. I stället har kraft och pengar lagts på att ställa om arbetet till virtuella möten och digitala plattformar.

Men pandemin har också gjort att fler amerikaner sannolikt inte kommer att rösta i  vallokaler. Oron för invånare och valarbetare har gjort att fler delstater vill göra det enklare för medborgare att kunna poströsta.

I vissa delstater sker poströstning redan sedan tidigare.

Enligt en analys från New York Times kan förändringarna i år göra att 76 procent av de amerikanska väljarna har möjlighet att poströsta i höstens val. Det skulle enligt tidningen kunna innebära att omkring 80 miljoner postvalsedlar ska hanteras, vilket är dubbelt så många jämfört med valet 2016.

Men den amerikanska posten USPS har varnat för att det kan bli problem. Postverket har redan gått igenom tuffa besparingar och det skulle krävs extra tid och resurser för att hinna leverera miljontals valsedlar i det nya läge som råder.

President Trump och Republikanerna har länge varit emot utökad poströstning och har hävdat att det leder till större risk för valfusk, trots att experter menar att det inte finns några bevis för det.

Demokrater har i stället sagt att Donald Trump är orolig för att valdeltagandet ska öka och att det kan skada Republikanerna, något presidenten har antytt tidigare. I en intervju med Fox News i våras sa han:

»Om du någonsin skulle gå med på det så skulle inte en republikan bli vald i det här landet igen.«

Bråket om poströstningen i årets val har eskalerat sedan presidenten förklarade varför han motsatte sig Demokraternas krav om extra pengar till posten i det nya stödpaket som ska röstas igenom av kongressen.

»Om vi inte kommer fram till ett avtal betyder det att de inte får pengarna. Det innebär att de inte kan ha generell poströstning. De kan bara inte ha det«, sa president Trump i en intervju med Fox Business.

Demokraterna har svarat med att Donald Trump ägnar sig åt valsabotage och försöker angripa den amerikanska demokratin.

Redan i våras väcktes frågan om valet kunde komma att ställas in på grund av pandemin, men konstitutionella experter lugnade med att det är högst osannolikt.

Tidigt på morgonen den 30 juli kom en av många tweets från president Trump som fick de amerikanska nyhetsredaktionerna att gå i spinn.

»Skjuta upp valet tills folk kan rösta ordentligt och säkert???« skrev presidenten.

Presidentens utspel tystades dock ner snabbt efter att både ledande republikaner och demokrater i kongressen förklarat att valet ska hållas som planerat.

Experter menar att det säkraste sättet att få ett odramatiskt efterspel är att valet resulterar i en seger med god marginal.

Frågorna har dock fortsatt kring presidentens möjliga agerande om det skulle bli ett jämnt valresultat och Trumpkampanjen ser anledning till att bestrida resultatet.

Joe Biden berättade i ett tv-framträdande att han faktiskt hade funderat på vad som skulle ske om Donald Trump helt enkelt vägrar att lämna Vita huset.

Presidenten har i intervjuer inte velat ge några garantier för att han tänker acceptera valresultatet.

Han har dock tidigare målat upp ett mindre dramatiskt scenario. I en tidigare intervju med Fox News förklarade han vad som sker vad han tänkte göra om han förlorar valet.

»Självklart om jag inte vinner, då vinner jag inte. Jag menar, du vet, går vidare och gör andra saker«, sa presidenten.