Om Charles Lindbergh blev USA:s president

Kort efter att judiske Bernie Sanders klev upp på scenen under sitt massiva valmöte i Phoenix förra torsdagen – i kampen mot Joe Biden om att utses till Demokraternas presidentkandidat – förbyttes folkmassans jubel till burop. På en läktare snett bakom den 78-årige Vermontsenatorn, vajade en flagga som särskilde sig från havet av Bernie-skyltar om evig solidaritet och sjukvård för alla. En röd flagga med ett högervänt svart hakkors i en vit cirkel, som snabbt rycktes från mannen som höll i den, varefter han fördes ut av säkerhetsvakter.

Att en nynazist helt ogenerat viftar med en nazistsymbol på ett valrally för en judisk demokratisk socialist som ämnar bli USA:s president, säger mycket om var landet befinner sig i dag i det politiska spektrumet. Det vittnar om det självförtroende hos den amerikanska antisemitiska extremhögern som inte fanns där innan Trump blev president 2016 – och som vi sedan dess har sett många and­ra exempel på; från händelser som den våldsamma »Förena högern«-demonstrationen i Charlottesville 2017, till masskjutningen i en synagoga i Pittsburgh 2018.

En politisk utveckling som gör att tv-auteuren David Simons nya HBO-miniserie »The plot against America« – baserad på Philip Roths roman »Konspirationen mot Amerika« – inte kunde komma mer lägligt. Liksom boken skildrar serien ett alternativt USA under andra världskriget, utifrån en judisk arbetarklassfamilj och dess närmsta krets i New Jersey – med huvudrollerna spelade av John Turturro, Winona Ryder, Morgan Spector, Zoe Kazan och Anthony Boyle. Ett USA där den (verklige) svenskättade flygaren, författaren och antisemiten Charles Lindbergh vinner valet (fiktivt) mot demokratiske Franklin D Roosevelt, och blir USA:s första fascistiska, republikanske president. En titel som ofta har tilldelats Donald Trump; en politisk verklighet som David Simon säger att han aldrig kunde ha förutspått.

– Jag kan ärligt berätta om när jag först fick förslaget om att göra Philip Roths bok till en miniserie, vilket var ganska kort efter att Obama blev omvald. Jag sa att jag tycker om boken, att den alternativa historia den berättar är fascinerande, men att den inte kändes tillräckligt relevant för vår politiska situation i USA.  Hur otroligt fel hade jag?

Fokus träffar David Simon i Los Angeles i januari, mitt under den amerikanska valrörelsen. Jag har intervjuat Simon två gånger tidigare över telefon, och i egen hög person är han precis lika puttrigt charmvresig som han då lät. Simon har kallats »tv-mediets Shakespeare« och är utan tvekan USA:s mest kritikerrosade tv-serieskapare. Alla hans verk – senast tv-serien »The deuce«, om sex- och porrindustrin i USA på 1970-talet – har ett påtagligt socialrealistiskt och samhällskritiskt perspektiv.

Det är ett grepp sprunget ur Simons tidigare karriär som journalist på den största dagstidningen i Baltimore, där Simon ännu bor och där hans mest kända (och enligt många kritiker tv-historiens bästa) tv-serie, »The wire«, utspelar sig. En kriminalserie om stadens droghandel, med sin beskärda del gangsterdramatik, men som i sin kärna är en uppgörelse med de socioekonomiska ojämlikheter och den strukturella rasism som afroamerikaner ställs inför i dagens USA, och som upprätthåller landets rasmässiga klasskillnader.

[caption id="attachment_627437" align="alignnone" width="991"] Ben Cole som Charles Lindberg och John Turturro som rabbi Lionel Bengelsdorf i »The plot against America«.[/caption]

I »The plot against America« är det i stället USA:s judiska befolkning som står i förgrunden. Visserligen på 1940-talet, men där David Simon – som själv är judisk amerikan – menar att parallellerna till Trumps USA är många och obestridliga.

– Det är ganska uppenbart att den politiska paradigm av populism, nationalism och xenofobi som inte bara råder i USA och hos vår ledning här, utan även globalt, är anledningen till att serien blev gjord. Den är oerhört relevant på grund av de politiska krafter som nu är i gång.

En betydande skillnad mellan Donald Trump och Charles Lindbergh – belyst i tv-seriens fiktiva narrativ – är hur det amerikanska folket på bred front ansåg att Lindbergh var en hjälte. Detta efter att Lindbergh 1927 gjorde den första ensamflygningen över Atlanten mellan New York och Paris. Att Lindberghs knappt 2-årige son sedan blev kidnappad och mördad 1932, grundlade även en djup sympati för Lindbergh. Lägg där till hans karisma och utseende, och hans retoriska skarpsinne som aktivist och talare. Omständigheter och karaktärsdrag som resulterade i ett stort dilemma för många amerikaner, när Lindbergh började uttrycka antisemitiska åsikter, och romantiserade aspekter av Nazityskland.

Ett dilemma som David Simons egen far upplevde.

– Min far var sju år när Lindbergh gjorde sin flygning. Ett av min fars första minnen var när han satt på min farfars axlar och såg Lindbergh spatsera nedför Broadway i en parad tillägnad honom. Tio år senare lärde sig min far att avsky Lindbergh för hans politiska transformering.

Till det mest slående i jämförelsen mellan Trump och det fiktiva Lindbergh-narrativet (om än med dennes verkliga egenskaper), hör just Trumps brist på hjältestatus, enligt David Simon.

– Det amerikanska folket behövde i dag inte ens en Lindbergh, en stor amerikansk hjälte, för att helt ge efter för flera av sina allra värsta rädslor, fördomar och bitterheter, och så totalt omkullkasta sina politiska övertygelser, och vårt politiska fundament. Det är skrämmande.

Kan då inte faktumet att verklighetens Lindbergh inte var en fa­scistisk president som införde systematisk antisemitism i USA, få historiker att se »The plot against America« som något av ett övergrepp på en historisk person? Det är inte en fråga som bekommer David Simon.

– Det är i sådant fall något som hade varit en fråga för romanen. Och som tidigare journalist är mitt svar att historiska figurer som inte längre lever, i synnerhet offentliga sådana, inte kan sägas ha någon juridisk ställning eller rätt på det sättet. Därtill kvarstår att Lindberghs syn på judar är odiskutabel, om man läser hans dagböcker och uttalanden. Och det fanns definitivt en genuin rädsla för att Lindbergh faktiskt skulle ställa upp i presidentvalet mot Roosevelt, 1940.

Innan Philip Roth gick bort 2018 hann David Simon diskutera tv-serien med honom, då Roth uttryckte en insikt om likheter mellan »om boken han skrivit och dagens politiska klimat«. Även New York Times-skribenten Charles McGrath diskuterade detta med Roth månader innan hans död. Roth sa då att han inte skrivit »Konspirationen mot Amerika« som politisk allegori, men att han »med Trump-administrationen i full gång, höll med om att parallellerna mellan den värld han hittat på och det som pågick i dagens USA, var svåra att ignorera. En demagogisk president som öppet beundrar en utländsk diktator; en våg av högernationalism och isolationism; polarisering; falska narrativ; xenofobi, och demoniseringen av den andre«.

Men även om »The plot against America« skildrar judeförtryck i ett fiktivt USA på 1940-talet, menar David Simon att temat inte är tänkt att tolkas för avgränsat i fråga om jämförelser med i dag. »Förena högern«-demonstrationer, masskjutningar i synagogor och nazistflaggor på Bernie-valmöten, till trots. För allegorin är ännu mer omfattande, menar David Simon.

– Philip Roth skrev en bok som är politiskt träffande för vår tid, oavsett om man diskuterar dess skildring av antisemitism eller inte. Och visst pågår det ett tydligt återupplivande av antisemitism i dagens USA. Men det har skett inom en kontext av ökad rädsla inför alla marginaliserade grupper. Det är en fientlighet gentemot invandrare, muslimer och icke-vita. Det görs väldiga kraftansträngningar för att definiera människor som mindre amerikanska på grund av deras tillhörighet. Och det är en katastrof för vad USA egentligen är tänkt att vara.

»The plot against America« har premiär på HBO Nordic den 17 mars.

***

Fyra David Simon-serier

»UPPDRAG: MORD«
(1996–1999) David Simons ­reportagebok ­»Homicide: A year on the killing streets« från 1991 – om ett års rapportering från Baltimore­­polisens mordrotel – ligger till grund för denna hyllade,  klassiska kriminalserie, producerad av Simon.

»GENERATION KILL« (2008)

David Simons drabbande miniserie om en grupp marinkårssoldaters första 40 dagar under USA:s invasion av Irak, 2003 – baserad på Evan Wrights bok med samma namn.

»THE WIRE« (2002–2008)

Baltimores droghandel och korruption granskas från en mängd perspektiv i fem säsonger – med stadens marginaliserade svarta i fokus. Det moderna tv-dramats bibel, som bara konkurrerar med »Sopranos« i fråga om inflytande.

»TREME« (2010–2013)

Dramaserie som på samma gång är en kärleksförklaring till New Orleans – dess musikscen, matkultur, unika atmosfär – och en uppgörelse med de ansvariga för en svag återhämtning efter orkanen Katrina.