USA-valet: Presidentvaldebatten som satte stopp för traditionen – i 16 år

Kan en debatt avgöra ett presidentval där skyttegravarna är bråddjupa? I valet år 1800 varnade president John Adams för att en seger för hans motståndare Thomas Jefferson skulle leda till ”mord, råd, våldtäkter och övergrepp på barn” Och att den amerikanska luften skulle ”skulle spricka av skriken från de stressade och jorden fyllas av blod och nationen av mörk brottslighet”. Jeffersson svarade med att basunera ut att hela Adams presidenttid hade präglats av ”förbittrad vrede i syfte att smäda och förstöra varje människa som tycker annorlunda än honom”.

Adams och Jeffersson hade som vänner gjort revolution och skrivit den amerikanska konstitutionen tillsammans, och var redan i sin livstid ”larger than life”-personer för en bred allmänhet. Deras fiendskap var bottenlös. Jefferssons demokratisk-republikanska pari stödde den franska revolutionen. Det gjorde inte John Adams och hans federalister.  Adams beskyllde Jefferson för att vilja inför diktatur och skräckvälde. Jefferson Adams för att stödja England i kriget mot Frankrike och återinföra enväldet. I det mest hatiska av amerikanska presidentval vann Thomas Jefferson.

[caption id="attachment_646069" align="alignnone" width="991"] John F Kennedy under presidentvalet 1960. FOTO: TT[/caption]

LÄS OCKSÅ: USA-valet 1996: Det mest betydelselösa valet någonsin?

Knappt 60 år senare höll Abraham Lincoln och Stephen A. Douglas en rad debatter om slaveriet som Lincoln var principiellt och besjälat emot men som Douglas inte såg några starka skäl för att med tvång avveckla där det var etablerat. Den djupt splittrade nationen tog del av argumenten via de många tidningar som fanns vid denna tid. Lincoln vann, och genomförde sitt löfte om att upphäva slaveriet, varpå sydstaterna bröt sig ur unionen och nordstaterna förklarade krig mot utbrytarna och 600 000 personer miste livet.

Hundra år senare hölls den första sända presidentkandidatdebatten. Den brukar användas som ett exempel på ett val som avgjordes av just –  debatten. Men inte på grund av vad kandidaterna sa –  utan av hur de tog sig det nya mediet. Demokraternas kandidat John F. Kennedy verkade lugn och samlad i tv-rutan, stilig, hade en lagom behaglig ögonkontakt med kameran, en tilltalande, professionell stil, smink i ansiktet. Den republikanske kandidaten däremot, vicepresident Richard Nixon, började svettas, såg orakad ut, blicken flackade mellan kameran, utfrågarna och klockan på ett nervöst sätt. Kennedy vann valet knappt.

Erfarenheterna av tv-mediet i politiken ledde till en misstro mot tv-debatter som sådana. Bägge partier tyckte att det förändrade det politiska samtalet, från idealbilden av konstruktiva ”dialoger om politik” i Lincoln-Douglasanda, till en tävling i rappa fraser och intetsägande slogans, fördummade. Intresset för att delta i sådana hos i synnerhet de presidenter som det dryga decenniet efter att Kennedy mördats var litet.

Det hölls inga tv-sända debatter i presentvalet 1964, 1968 eller 1972. Det fanns heller inga planer för en nystart 1976. Men när sittande presidenten Gerald Ford en bit in i kampanjen 1976 såg han låg efter demokraternas presidentkandidat Jimmy Carter med 33 procent bestämde han sig för att ställa upp, och blev därmed den första president som ställde upp i en tv-sänd debatt. Det gick bra. Ford skötte sig utmärkt i den första av tre debatter. Ford knappade snabbt in på Carters försprång.

Det hjälpte inte den demokratiske kandidaten, som var djupt troende, i samma veva i en intervju i  Playboy medgav att han hade ”lust i sitt hjärta” till andra kvinnor än sin fru, och han använde ordet ”screw”. Carters stöd bland kvinnor och evangeliska kristna störtdök. Ford var på väg att fullborda en remarkabel comeback när han den 6 oktober 1976 fick frågan av programledaren i den andra debatten om inte ett nyligen undertecknade avtal med ryssarna var lite väl eftergivet, eftersom det innebar ett erkännande av den sovjetiska dominansen i Östeuropa. Ford svarade kraftfullt: ”Det har aldrig förekommit någon sovjetisk dominans i Östeuropa, och under en Fordadministration kommer det inte att bli någon”

Programledaren var dock specialist på just Östeuropafrågor och häpnade, och sa: “I’m sorry, what? … förstod jag nyss att du, sir, att ryssarna inte använder Östeuropa som sin egen intressesfär genom att ockupera de flesta länder där, och genom att med sina trupper se till att det är en kommunistisk zon”.

Varpå Ford grävde sig djupare ner i den politiska graven när han med emfas inte bara svarade, utan insisterade att såväl Polen som Rumänien och Jugoslavien var fria och inte styrda av Sovjet. Kommentaren jagade presidenten under resten av valrörelsen och han förlorade valet.

År 2000 ansågs vicepresidenten Al Gore ha spelat bort ett knappt övertag genom ett besserwisseraktigt framträdande i en debatt med republikanernas kandidat George W Bush.

Så presidentvalsdebatter kan förvisso avgöra presidentval.

Klockan 03.00 natten till onsdag kan du följa presidentvaldebatten här!