Valstress som trasar sönder

En opinionsundersökning som New York Times och Siena College genomförde inför det senaste mellanårsvalet 2022 visade att den allt starkare ideologiska skiljelinjen mellan de politiska partierna redan då hade krupit in under det amerikanska folkets skinn, och påverkade deras nära relationer. Var femte amerikan uppgav att den politiska polariseringen hade försämrat och i många fall förstört deras förhållande till såväl vänner som familjemedlemmar. I ett reportage i anslutning till nyheten fanns röster som kastade ett intressant ljus på siffrorna, och visade hur komplicerat och djupt det polariserade klimatet förändrar samhällslivet.  

En vänstersinnad 73-årig egenvårdsföretagare i Sacramento i Kalifornien, med sympatierna hos demokraterna, berättade om sin alltmer ansträngda relation till sin republikanske son. En byggnadsingenjör i Des Plains i Illinois, som i en i övrigt gediget demokratisk familj hade sina sympatier hos republikanerna, vittnade om hur detta avsteg verkligen kostat på i relationen till sin far. ”Så fort jag sa att jag skulle rösta på Trump, utan att ens höra varför, var det 'jag är rasist', 'jag är nazist'.” 

En pensionerad kundservicechef i Texas beskrev hur hon, en registrerad demokrat, i en familj där alla var republikaner, under Trumps tid som president hade lagt ut en del politiska budskap på Facebook med följden att hon blivit blockad av sin svåger. ”Några av mina vänner blockade mig också, det är inte så att vi skriker och gapar till varandra, det är bara ingen kontakt.” 

En 73-årig ädelstenshandlare i North Carolina berättade att han de senaste två åren brutit kontakten med två vänner. En av dem, som framhärdat i att Trump vann valet 2020, tyckte han att det var rimligt att sluta umgås med, men den andre, en kollega i ädelstensbranschen, en person han beskrev som en 'god konservativ republikan' hade sagt upp bekantskapen för att han inte stod ut med att branschkollegan stöttade ett parti som blivit hade Make America Great Again som slogan.   

Ädelstenshandlaren sa att han var säker på att det skulle bli bättre igen, så fort mellanårsvalet var överstökat, men tillade:  
 
”Men sen är ju presidentval 2024 igen.” 

Där befinner sig USA nu. I en oförsonlig slutspurt på en presidentvalkampanj som redan innehållit ett mordförsök, en utbytt presidentkandidat, storgräl kring debatter och en rad domstolsprocesser.  

I veckan, den 22 oktober, kunde man i tidskriften Monitor of Psychology ta del av en undersökning som i siffror visar hur mycket stress, oro och ångest det kommande valet framkallar. Jämfört med de två närmast föregående är stressen något högre 2024 än den var 2020, och betydligt högre än 2016. Nervositeten drivs på av de möjliga följder många befarar att valresultatet kan leda till. Oron för dessa direkta konsekvenser är stark, enligt undersökningen. Sju av tio vuxna befarar att valresultatet kommer att leda till våld. Mer än varannan amerikan, 56 procent, oroas över att det pågående presidentvalet kan bli slutet på demokratin i USA. 

Möjligheten att göra vår röst hörd i världen, skriver författarna, en av våra grundläggande rättigheter, skulle i teorin kunna tänkas få oss att känna oss bra till mods, engagerade och fyllda av självförtroende. Men oavsett vem som kommer att få det amerikanska folkets röst är det inte välbefinnande som präglar väljarna. 

Oavsett om det är fruktan för hur valresultatet kommer att påverka ens liv och välbefinnande, eller något annat, tycks politiken leda till att amerikaner drar på sig symtom som har negativ inverkan på deras välmående. När dessa passerar en viss gräns kan symtomen utvecklas till något som psykologer har döpt till ”election stress disorder”. 

En så stor andel som 77 procent av den amerikanska befolkningen svarar i undersökningen Stress in America, (American Psychological Association 2024) att de känner sig allt mer stressade av politiken.  

“Vi vet att kronisk stress skadar vårt psykologiska hälsa och vår fysiska hälsa. Den tar hårt på våra kroppar”, säger Brett Ford, psykologiprofessor University of Toronto, som studerar sambandet mellan känslor och politiskt engagemang. “Det finns goda skäl att hävda politik är en form av kronisk stress” 

Bland deltagare som i en undersökning, publicerad I Plos One 2022 svarade att politik stressade dem, beskrev närapå varannan problem som sömnbrist, kort stubin och tvångstankar. I dagboksstudier har forskare läst hur politiska händelser kan förvärra självrapporterade känslomässiga reaktioner och försämra det fysiska välbefinnandet. Enligt statsvetarprofessorn Kevin B. Smith, vid University of Nebraska, citerad i Monitor och Psychology-artikeln, finns ett allt tydligare vetenskapligt stöd för slutsatsen att politik har en negativ effekt när det gäller en rad hälsoeffekter. Smith hänvisar till olika forskningsdiscipliner, en mångfald av data, metodik och mätmetoder, som samtliga pekar mot samma slutsats: politik är inte särskilt bra för oss. 

Att termen politisk stress överhuvudtaget har börjar intressera samhällsforskare går att härleda till presidentvalet 2016. Det ledde i första hand till ett intresse för att försöka förstå begreppet ”politisk ångest”, och dess eventuellt unika egenskaper i jämförelse med allmän ångest. Befintliga forskningsresultat tycks luta åt att de två begreppen inte överlappar varandra, utan är distinkt unika. Folk som uppger att de känner sig oroliga över det politiska läget är inte samma personer som har generellt höga ångestnivåer.  

Enligt statsvetarprofessorn Jayme Renfro vid universitet Northen Iowa, är skälet till att politisk stress inte går att jämställa med allmän stress det faktum att politik kan väcka en mångfald av känslor, från oro, nedstämdhet och uppgivenhet, till känslor av att vara kränkt, skymfad, äcklad och frustrerad. Och eftersom politik oftast inbegriper konflikter mellan grupper får den politiska stressen förgreningar i verkliga livet.  

***

Läs även: Dramatiska slutspurten – vem vinner?

Läs även: Därför vinner Trump valet