Abortfrågan sliter sönder Amerika

Det är inte bara abort som står på spel i Roe v. Wade, utan hela USA:s politiska struktur. Konflikten riskerar att trasa sönder det lilla samförstånd som finns kvar i landet.

Text:

Bild: Alex Brandon / AP

I början av maj inträffade förskalvet till en jordbävning inom amerikansk politik. För första gången i modern historia läckte någon ut ett helt utkast till ett domslut från Amerikas högsta domstol, och det rörde sig inte om vilket domslut som helst. Det framkom att domstolen förberedde ett avskaffande av prejudikatet i domen Roe versus Wade, vilket etablerade en konstitutionell aborträtt i USA 1973.

För att förstå varför detta är viktigt måste man förstå aborträttens tämligen unika historia i USA. Före 1973 såg USA ut ungefär som Europa vid samma tidpunkt – många delstater tillät inte abort, en del tillät abort med restriktioner, och ett fåtal hade relativt fri aborträtt. 

I och med Roe v. Wade gjordes fri aborträtt till en konstitutionellt garanterad rättighet, vilket gjorde den till en fråga som lagstiftaren inte fick säga till om och som i princip inte gick att ändra via demokratiska val. Detta har lett till en situation där svenska abortlagar – som vi i Sverige i regel tror utgör någon sorts internationellt föredöme i generositet – i dag är mer restriktiva än lagarna i majoriteten av konservativa delstater i USA. Fri aborträtt – det vill säga abort där det inte behöver föreligga några särskilda skäl alls – i USA är mycket sällan kortare än 21 veckor, jämfört med våra 18 veckor. Vissa delstater har fri aborträtt upp till vecka 40, vilket vore politiskt omöjligt i Sverige.

Detta är dock reglerna på papperet. Konservativa delstater i USA har, efter att möjligheterna att faktiskt reglera aborter inskränkts mycket starkt, över tid valt ungefär samma strategi som det svenska Systembolaget, en butikskedja som hela tiden påpekar att den helst inte vill att du ska handla av dem. Begränsningar av resurser och öppettider, och lagstadgat tvång på att den som söker abort måste genomgå terapisamtal eller se ultraljudsbilder, är ett par exempel på de försök som har gjorts i delar av USA att skära ner på antalet aborter.

Under ytan har problemen med Roe v. Wade varit många. Både beslutets vänner och fiender erkänner att domen bygger på krystade juridiska resonemang, vars rent praktiska effekt blivit att inskränka rätten att fatta demokratiskt förankrade beslut i en fråga där landet verkligen är splittrat på hälften, och där det finns mycket stora regionala skillnader i folks attityder. Rättigheter som garanteras av livstidstillsatta domare snarare än demokratiskt förankrad lagstifting är sköra, och om de är kontroversiella riskerar de dessutom att orsaka en drös andra politiska problem på sikt.

Roe v. Wade är i praktiken likt vapenstilleståndet mellan Nord- och Sydkorea: en kompromiss som ingen sida egentligen velat ha, men som efterlevts i brist på bättre alternativ. Den amerikanska högern har alltid avskytt att frågan löstes genom fråntagandet av delstaternas egna rättigheter i frågan, och den amerikanska vänstern har alltid varit missnöjd med att det i praktiken inte funnits någon garanti för att domstolen inte bara ska kunna ändra sig en vacker dag, vilket nu också har skett i praktiken.

Vad man behöver förstå här är att det inte nödvändigtvis är antalet utförda aborter som står på spel i USA just nu. Den brittiska tidningen The Guardian uppskattade att de abortförbud som kommer att genomföras i vissa delstater om Roe v. Wade faller, leder till 20 procent färre aborter för kvinnor i dessa delstater. Den absoluta majoriteten kvinnor kommer fortfarande att ha tillgång till fri abort i närliggande delstater, där avskaffandet av Roe v. Wade inte innebär några som helst förändringar i vilka regler som gäller. Problemet är större än själva sakfrågan, och har att göra med grundreglerna för det politiska systemet som sådant.

Precis som före inbördeskriget är USA i dag mycket polariserat mellan olika politiska läger, och en fråga som gäckade i bakgrunden till debatten om slaveri återfinns även i dag i bakgrunden till debatten om abort: Är USA egentligen ett land där delstaterna är till för att implementera order från Washington, eller är det en sammanslutning av delstater som självmant valt att samarbeta med varandra? 

Poliser möter demonstranter i Los Angeles efter att utkastet till HD-dom läckt ut. Foto: Ringo H.W. Chiu / AP

Så länge Roe v. Wade fortfarande gällde var denna konflikt i någon mån fryst, men när detta prejudikat avskaffas kommer varken de som är för fri aborträtt eller de som vill förbjuda abort av moraliska eller religiösa skäl att kunna tvinga alla delstater att följa med. USA:s kongress befinner sig sedan länge i ett låst läge, och federal lagstiftning i frågan framstår i dag som rent praktiskt omöjlig att få igenom. Därmed kommer USA att befinna sig i en situation där det är helt upp till väljare och politiker i de enskilda delstaterna att fatta beslut i denna fråga. Befolkningen i Texas har inte möjligheten att få befolkningen i Kalifornien att leva enligt reglerna i Texas, och vice versa.

På ett plan är detta kanske en bra sak, men i praktiken innebär detta en extremt explosiv krock mellan två helt olika rättighetsperspektiv. För den ena sidan är universella rättigheter – såsom att alla kvinnor ska ha tillgång till fri aborträtt i delstaten de bor i – viktigare än något annat. För den andra sidan är rätten till lokalt självbestämmande den mest avgörande rättigheten. Dessa två perspektiv går inte att förena, utan för att en sida ska vinna måste den andra sidan förlora.

Abortfrågan är en fråga där striden i USA handlar om principer snarare än praktik. Utan inskränkningar av aborträtten på ett nationellt plan kommer åtgärderna i konservativa delstater inte att påverka det totala antalet utförda aborter i USA särskilt mycket. Och om republikanerna mot precis all förmodan skulle lyckas baxa sådana inskränkningar genom kongressen (inget tyder på att särskilt många republikanska politiker över huvud taget skulle vilja försöka) vore det oundvikliga resultatet bara att de liberala delstaterna skulle strunta i sådana lagar.

De olika delarna av USA håller således på att glida allt längre ifrån varandra, vilket är en mycket farlig utveckling. Detta gick att se redan gällande åtgärderna mot Covid-19, där politiker i olika delstater öppet började trotsa order och lagar från Washington, ofta med den egna befolkningens fulla stöd. Men nu när abortfrågan plötsligt verkligen har blivit en levande fråga för lagstiftare igen, efter 50 år i en sorts juridisk törnrosasömn, är risken att denna långsamma process av polarisering nu fortsätter i raketfart. I abortfrågan är USA verkligen splittrat på hälften, och båda sidorna försvarar heliga principer de inte är villiga att kompromissa om.

Risken är att de olika striderna efter Roe v. Wade kommer att göra sitt för att trasa sönder det lilla av samförstånd och gemenskap som finns kvar i landet.

***