AFD-topp lämnar partiet i protest
Bild: Markus Schreiber AFP/TT
Redan på måndagsmorgonen, på AFD:s första presskonferens efter succévalet, lämnade partiordföranden Frauke Petry partigruppen i Bundesdag, i protest mot mer hårdföra kollegor.
– Jag har efter noggranna övervägningar bestämt mig för att inte vara med i partigruppen i parlamentet, säger Petry enligt AFP.
Läs mer: Jan Lewenhagen: »AFD kan driva den tyska politiken högerut«
Hon hänvisade till att hennes mål var att göra AFD till ett regeringsparti 2021 och att extrema uttalanden gjorde det omöjligt.
– Petry är en av två ordföranden, hon fick ett direktmandat i Sachsen och kommer nu att delta i parlamentets arbete som politisk vilde, säger Jan Lewenhagen, tidigare DN-korrespondent i Berlin, till Fokus.
Alternativ för Tyskland (AFD) fick 12.6 procent av rösterna i det tyska valet.
Läs mer om det tyska valet:
Jan Lewenhagen: »AFD kan driva den tyska politiken högerut«
Johan Hakelius: Hur stabilt är förtroendet för Merkel?
Merkels bekymmer kan sluta i nyval
Angela Merkel och undret i Prora
Fakta | Sex tyska partier
CDU (Kristligt demokratiska unionen) bildades efter kriget för att samla katolikerna och protestanterna under ett tak. CDU är regeringspartiet nummer ett: Konrad Adenauer styrde landet i 14 år, Helmut Kohl i 16 år och Angela Merkel är på väg att tangera det rekordet. CDU blickar tillbaka på tolv framgångsrika år med Merkel och vill fortsätta så. Målet är full sysselsättning under den kommande mandatperiodens fyra år. Vid sin sida i valet har CDU det bayerska systerpartiet CSU (Kristligt sociala unionen).
SPD är världens äldsta socialdemokratiska parti och går till val under parollen »det är dags för mer rättvisa«. SPD ledde en rödgrön regering under åren 1998 till 2005 och har sedan dess regerat tillsammans med CDU under två mandatperioder (åtta år). Kritiken mot rådande förhållanden slår därför lätt tillbaka. Om SPD ska fortsätta att regera med CDU avgör medlemmarna i en allmän omröstning.
FDP bildades efter kriget och det lilla liberala partiet var länge tungan på vågen som avgjorde om CDU eller SPD skulle få kanslerposten. 2013 åkte FDP ur förbundsdagen med dunder och brak. Partiet gör nu comeback med krav på utbildningssatsningar och skattesänkningar. Kandidat att regera med CDU.
De gröna är ett barn av 70-talet och föddes i protesterna mot kärnkraften och upprustningen. Efter 34 år i förbundsdagen är partiet nu berett att regera med CDU. De gröna går till val med krav på att såväl förbränningsmotorn som kolförbränningen ska vara avskaffade senast 2030.
Die Linke (Vänstern) har sina rötter i DDR:s kommunistparti och fick luft under vingarna när SPD drev igenom kontroversiella arbetsmarknadsreformer under sin regeringstid i början av 2000-talet. SPD tappade hundratusentals väljare till Die Linke. Vänsterpartiet är isolerat, bland annat för att partiet är emot ett tyskt Nato-medlemskap.
Alternativ för Tyskland (AFD) bildades 2013 som en protest mot krediterna till Grekland och försöken att rädda euron. Två år senare splittrades partiet och AFD fick bara några få procent i opinionsmätningarna. Allting vände med flyktingkrisen. Kritiken mot flyktingpolitiken är kittet som binder samman det högerpopulistiska som också rymmer extrema strömningar. Inget annat parti vill ha med AFD att göra.
