Bekymren hopar sig för Erdogan

Text:

Bild: KAYHAN OZER/TURKISH PRESIDENTIAL PRESS SERVICE/AFP/TT

Efter en resa till Jerusalem skulle 27-åriga Ebru Özkan i mitten på juni flyga hem till Turkiet. På flygplatsen i Tel Aviv greps hon av israelisk polis, misstänkt för samröre med terrorgruppen Hamas.

En diplomatisk kris mellan Israel och Turkiet blossade upp och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vände sig till USA:s president Donald Trump för understöd. Drygt en månad efter gripandet släpptes turkiskan, men relationen mellan de bägge länderna har sedan dess härsknat rejält.

– Jag trodde vi hade en deal, sa Trump nyligen i en intervju.

Uppgörelsen, enligt Donald Trump, var att Turkiet å sin sida skulle släppa den amerikanska pastorn Andrew Brunson, som anklagats för spioneri och varit fängslad i två år. Han sitter numera i husarrest.

Enligt uppgift till Wall Street Journal har Turkiet erbjudit sig att släppa pastor Andrew Brunson om USA stoppar utredningen av turkiska Halkbank, som misstänks för att ha brutit mot USA:s sanktioner mot Iran. Erbjudandet har tillbakavisats och Vita husets talesperson Sarah Sanders uppgav att USA:s tullar mot Turkiet kommer att ligga fast, men att sanktionerna mot två turkiska ministrar kan komma att lyftas om pastor Brunson släpps.

De bägge ländernas kohandel med gripna medborgare kan läggas till en längre lista med dispyter. Trots att bägge är ­Natoländer har de en splittrad syn på hur Syrien ska hanteras. USA har också försenat vapenleveranser och riktat sanktioner mot turkiska ministrar samt hotat med fördubblade tullavgifter på turkiskt stål och aluminium. Turkiet har svarat med kraftigt höjda tullar på bilar, alkohol, tobak, kosmetika, ris och kol.

Det uppskruvade tonläget är bara toppen av Turkiets isberg av bekymmer. Landets ekonomi har vuxit kraftigt det senaste decenniet, vilket gynnat medelklassen, men i liten utsträckning låginkomsttagare. Det har skapat stora motsättningar. Spänningarna har inte mildrats med de senaste två årens jakt på Gulenrörelsens anhängare. Fler än 50 000 personer har fängslats och över 150 000 statsanställda förlorat sina jobb – ett bortfall som urholkat viktiga samhällsinstitutioner.

Efter att Recep Tayyip Erdogan svors in i juli för ytterligare en period som landets president, denna gång med ännu mer makt, har valutan pressats ytterligare. Investerare skyr den turkiska valutan och stora tillgångar har redan sålts av.

Bedömare har länge kritiserat att Erdogan omger sig med ja-sägare, vilket blev än mer uppenbart när han vid regeringsbildningen utsåg sin till stor del oprövade svärson Berat Albayrak till finansminister – medier döpte honom genast till »brudgummen«.

Landets kreditbetyg har av flera internationella kreditinstitut sänkts till skräpstatus, och är nu på samma nivå som Argentina och Grekland. Den turkiske presidenten har förklarat att lirans utveckling och de ekonomiska problemen är en konsekvens av USA:s politik och dess försök att pressa landet. En del turkar har reagerat genom att på sociala medier visa upp hur de bränner dollar och sina Iphonemobiler. Men det har inte hjälpt lirans fallande värde.