Besvikelse på högsta nivå

När 370 av Kinas mäktigaste politiker i veckan möttes i Beijing för att staka ut landets ekonomiska framtid skedde det knappast genom någon öppen debatt, utan bakom stängda dörrar vid hotellet Jingxi, som ägs och sköts av militären. Hotellet är en sovjetlik koloss som byggdes just före kulturrevolutionen, innanför vars betongväggar många avgörande beslut fattats i största hemlighet.

Inramningen till trots, var förväntningarna på reform stora inför detta »tredje plenum«. Det var just vid tredje plenumet 1978 som Deng Xiaoping sägs ha öppnat det då isolerade Kina mot omvärlden. Efter samma möte 1993 skrotades tusentals statliga företag, och 40 miljoner kineser förlorade sina jobb, i en smärtsam men nödvändig åtgärd för att effektivisera landets ekonomi.

Veckorna före årets tredje plenum talade landets högsta ledare om »reformer utan motstycke«. En inflytelserik statlig tankesmedja läckte även en för Kina extremt marknadsliberal rapport kallad »383«, som pekade ut åtta områden för reform och tre generella strategier för att säkra Kinas långsiktiga tillväxt.

Återigen stod de statliga företagen i fokus. Dessa subventionerade jättar upplevde en nyfödelse i och med ekonomiska stimulanser efter finanskrisen 2008. Företagen är dock ofta förlustbringande, samtidigt som de kväver innovation och entreprenörskap genom monopolställningar inom områden som telekom och maskinteknik. Deras storlek och makt banar vägen för korruption – chefer vid Sinopec eller China Mobile har större politisk makt än många av Kinas viceministrar.

För att göra statliga företag mer marknadsorienterade, ville »383« ställa högre krav på ekonomisk effektivitet, och minimera chefernas politiska inflytande. Vidare föreslogs att lokala myndigheter bör fråntas beslutsrätten över tusentals ekonomiska projekt som bara ligger och väntar på godkännande, en åtgärd som skulle minska såväl byråkrati som korruption.

»383« understryker främst nödvändigheten av att minska statens roll i Kinas ekonomi. Det skulle även kunna ske genom marknadsmässiga utlåningsräntor, indragna subventioner till industrier med överproduktion, samt en reformering av skattesystemet så att lokala myndigheter själva måste täcka sina utgifter. De senaste årtiondena har lokalpolitiker förlitat sig på förmånliga lån från de statliga bankerna.

Rapporten innehöll även en rad banbrytande förslag vad gäller sociala frågor. Exempelvis ett socialförsäkringskort som ger samtliga invånare rätt till viss subventionerad utbildning, pension och sjukförsäkring. Man ville även ge bönderna rätt att äga och därmed kunna sälja sin mark. Det skulle motverka orättvisor och korruption, men snabba på den för Kina så viktiga urbaniseringen.

»Vanliga« gäster har aldrig tillåtits bo på hotellet Jingxi. Under mötet fick även närliggande restauranger stänga, då området svämmade över av polisfordon och svarta Audis med tonade rutor. Det var som vanligt heller inte aktuellt med någon presskonferens vid plenumets slut, utan mötets resultat presenterades i stället genom ett kryptiskt dokument förmedlat via statliga medier.

Enligt slutdokumentet är högsta prioritet nu att låta marknaden spela en större roll, och privata företag beskrivs som »viktiga komponenter« i Kinas ekonomi. Men samtidigt understryks vikten av de statliga företagen, och faktumet att den allmänna sektorn även i fortsättningen ska utgöra landets ekonomiska bas. Inga konkreta reformplaner presenterades, det sas bara att »förhållandet mellan marknaden och staten ska redas ut«.

Inget konkret nämndes heller angående utlåningsräntor eller bankreformer. Bara att »generella reformer« kommer äga rum inom finans- och skattemarknaden. Säkerligen innebär detta att landets privatföretagare och entreprenörer också fortsättningsvis får svårt att låna pengar eller expandera sin verksamhet.

Under plenumet tillsattes en kommitté för att »utöka reformarbetet«, utan vidare detaljer eller tydlig tidsplan. Detta ses av exempelvis ekonomen Barry Naughton vid University of California som ett tecken på att Kinas ledare har svårt att nå konsensus. Mäktiga familjer och lokala politiker har stora ekonomiska intressen i de företag och det finanssystem som skulle behöva reformeras.

Om plenumet ville »öka marknadens betydelse« så kunde man fått en bättre start. Kinas breda börsindex CSI 300 föll med 2,2 procent i onsdags, dagen efter att plenumets luddiga resultat offentliggjordes.

Då Deng Xiaoping vid tredje plenumet 1978 på Jingxi hotell beslutade om en rad vågade ekonomiska reformer, myntades termen »vänsterpolitik, högerekonomi« (»zhengzuo jingyou«). Uttrycket beskrev ambitionen att frigöra ekonomin men samtidigt slå vakt om maktmonopolet. En liknande utveckling märks även i år, då plenumet beslutade att inrätta ett nytt »nationellt säkerhetsråd«, vars namn är densamma som en tidig kinesisk betäckning av ryska KGB.

Enligt dokumentet ska detta råd slå vakt om landets inre säkerhet genom att »effektivisera den nationella säkerhetsstrategin«. Detta i skenet av det senaste årets inhemska oroligheter, som kulminerade i och med fem döda efter ett våldsdåd på Himmelska fridens torg tidigare i november.

Uppgifterna fick ett svalt mottagande på Kinas mikrobloggar, där säkerhetsrådet genast döptes till »Kinas eget NSA«. Någon anmärkte på att plenumets dokument nämnde ordet »socialism« 28 gånger, men »lag« och »konstitution« endast en gång vardera. En annan menar att inga förändringar av betydelse kan ske så länge domstolarna kontrolleras av staten.

Och vad gäller rättssystemet, så påpekar Beijingbaserade professor Russell Leigh Moses att ledarna enligt dokumentet vill »snabba på etableringen av ett rättvist, effektivt och auktoritärt rättssystem«. Man vill alltså inte förändra rättssystemet i grunden, utan »snabba på« utvecklingen i dess nuvarande form.

Retoriken är signifikant för dokumentet; det handlar på många punkter om att »snabba på etableringen« eller »utöka reformer« inom olika områden. Det saknas klara ideologiska riktlinjer för de lokala politiker eller tjänstemän som, enligt kinesisk politisk tradition, kommer försöka kryptera innehållet för politisk guidning. Därmed, menar bland andra Russell Leigh Moses, kan de som önskade reformer sägas ha dragit det kortaste strået under tredje plenumets kohandel.

Fakta | 18:e centralkommitténs tredje plenum

•Den nya centralkommittén, under president Xi Jinping, bildades i november i fjol och är landets 18:e i ordningen.

•Kommittén har tidigare hållit två plenum, och totalt kommer sju plenum hållas under de fem år som centralkommittén är vald på. 

•Vanligtvis går en nyvald centralkommittés två första plenum ut på att presentera sig och konsolidera makten, först under det tredje kan makroekonomiska beslut fattas.

•Vid plenumet deltog centralkommitténs 205 fullvärdiga och dess 167 alternativa medlemmar, samt en okänt antal rådgivare. Bland de fullvärdiga medlemmarna ingår hela politbyrån.