Blev skotten i Butler slutet för Bidens kampanj?

Sedan skotten mot Donald Trump föll i Butler i Pennsylvania i helgen har spekulationerna kring Joe Bidens vara eller icke vara som Demokraternas presidentkandidat 2024 nått nya höjder. Visserligen gav mordförsöket Biden en liten respit eftersom frågan om hans hälsotillstånd nu hamnar lite i medieskugga i den dagliga nyhetsrapporteringen. Men på sociala medier har tyckare redan dryftat frågan om vad skotten mot Trump kan få för effekter på opinionen och debatten om Bidens hälsa kommer åter att blomma upp inom kort.  

Donald Trumps reaktioner och rörelser direkt efter själva mordförsöket - då han trotsigt höjde en näve i vädret och ropade Fight! Fight! Fight! - har ytterligare stärkt bilden av honom som stark och vital; en urkraft som inte ens kulor kan stoppa. Det står i bjärt kontrast till Biden som ibland pratar osammanhängande och tar sig fram med vaggande gång och stela rörelser. Biden har dock en möjlighet att framstå som enande i denna svåra stund för den amerikanska demokratin, vilket han också försökte genom att i ett tal säga att det var för mycket splittring i amerikansk politik och att det är allas uppgift att nu tona ned retoriken och lugna känslorna. Samtidigt kommer det att bli svårt för demokraterna att använda samma hårda retorik som tidigare mot Trump. Nu blir det ett spårbyte i debatten. 

Joe Biden själv verkar stärkt i övertygelsen om att han behövs mer än någonsin i rollen som erfaren statsman som kan ena nationen. Men när de första opinionssiffrorna efter skotten i Pennsylvania börjar rulla in, är det inte osannolikt att de kraven från partikamrater, finansiärer och Hollywood-kändisar på Bidens avgång åter börjar rulla in igen. 

Så vad händer nu? De flesta bedömare tror att Trump kommer gå stärkt ur denna smått unika situation, samtidigt som Biden försvagas ytterligare. Och här finns några tänkbara scenarier. Ett sådant är förstås att Biden sitter kvar och möter Trump den 5 november, med risk att åka på ett svidande nederlag. Ett annat är att vicepresident Kamala Harris kliver fram och med stöd av tongivande demokrater får Biden att avsäga sig sin kandidatur (men sitter kvar som president mandatperioden ut). Därefter kan Bidens delegater rösta på den kandidat de önskar under partikonventet, vilket troligen blir Kamala Harris. Ett annat alternativ är att Joe Biden lämnar presidentposten i förtid. Då träder Kamala Harris in som president och kommer inte att utmanas av någon inom det demokratiska partiet. En fjärde möjlighet är att Biden envist sitter kvar men att demokraterna håller ett öppet konvent där delegaterna får välja den presidentkandidat de helst vill ha, inte den de förbundit sig till. Det skulle kunna bli ett uppslitande konvent, något som partiet till varje pris vill undvika. Därför är det mest troligt med alternativ ett, två eller tre. 

För även om Joe Bidens drömscenario verkar vara att vinna valet 2024 för att sedan – om hälsan sviktar – lämna över till Kamala Harris, så ser det nu allt mer troligt att hon blir demokraternas presidentkandidat 2024. Många har varit tveksamma till hennes förmåga att både vinna val och att styra, men det finns några faktorer som i nuläget talar för henne. Även om Trump kommer att gå starkt i mätningarna framöver så har hon en möjlighet att göra ett omtag för partiet; skapa ny energi , föryngra kampanjen, men också aktivera swing-röster samt de demokrater som inte lockas av att rösta på Biden på grund av hans höga ålder. Viktigast av allt är att Harris också får tillgång till Bidens kampanjpengar, vilket också gör att hon får anses sitta ganska säkert som demokraternas presidentkandidat om han lämnar in före valet.  

Det är alltså mer troligt att det inom demokratiska partiet blir en kamp om vem som blir Kamala Harris vicepresidentkandidat, än att någon utmanar henne om president-kandidatposten. Hennes kandidat blir förmodligen en sittande guvernör med högt förtroende inom partiet, liksom höga förtroendesiffror i sin hemstat. Ett stort plus är om guvernören också kommer från en swing state. Analytiker har påpekat att för Harris – den första färgade kvinnan som blir presidentkandidat – är det extra viktigt att ha en vit man bakom sig som kan appellera till konservativt benägna väljare. Här nämns framför allt tre män, tillika sittande guvernörer: Roy Cooper från North Carolina, Andy Beshear från Kentucky och Josh Shapiro från Pennsylvania, som dessutom representerar en viktig swing state.   

Andra kandidater som nämnts – men som inte anses nå hela vägen – är Kaliforniens guvernör Gavin Newsom (inte från en swing state och för ideologiskt lik Harris), Michigans dito Gretchen Whitmer (visserligen från en swing state, men också kvinna). Även Colorados guvernör Jared Polis och Illinois guvernör JB Pritzkers namn har hörts, men båda två kommer från icke-swing states. Så kallade wild cards är senator Raphael Warnock från Georgia (ej vit), Robert F. Kennedy Jr. (viss stjärnstatus från sin familj, men kontroversiell) samt Anthony Blinken (grå eminens med koll på utrikespolitiken, men möjligen för Israelvänlig och med svag förankring i partiet). 

De kommande dagarna och veckorna med tillhörande mätningar blir avgörande för Bidens politiska framtid. Än så länge visar han inga tecken på att vika ner sig, men om han kliver av sin kampanj lär det ske före eller i samband med demokraternas partikonvent i Chicago som börjar den 17 augusti. 

***

Läs även: Demokratins dödgrävare

Läs även: Kan "den bråkiga buffeln" bli Frankrikes nya premiärminister?