Blir det en duell i repris mellan Biden och Trump?

USA:s väljare gillar varken Biden eller Trump särskilt. Ändå talar mycket för ett returmöte i nästa års presidentval.

Text:

Bild: AP

Sju av tio amerikaner tycker att Joe Biden borde avstå från att ställa upp i presidentvalet nästa år, enligt en opinionsmätning från tv-bolaget NBC. Den presenterades förra veckan, bara några dagar innan presidenten lämnade beskedet att han ställer upp för omval. Hälften av dem som tyckte kandidaturen var en dålig idé angav den 80-årige presidentens ålder som skäl. Samma mätning visade att 60 procent inte heller vill se den 76-årige Donald Trump på valsedeln till USA:s högsta ämbete en gång till. 

Som om inte dessa statistiska besked om USA:s två mest kända politiker var tillräckliga, visade en undersökning från opinionsinstitutet Marist att endast fyra av tio amerikaner tycker att Biden gör ett bra jobb som president. Det är lika lågt förtroende som Donald Trump hade bland väljarna i slutet av 2019, strax innan han tillkännagav att han skulle söka ännu en fyraårsperiod i Vita huset.  

Amerikanska statsvetare och annan politisk expertis påminner nu alla som vill höra om att det brukar sluta illa för en sittande president som går in i återvalskampanj med popularitetssiffror lägre är 45 procent. Så var det för Jimmy Carter 1976, George H.W. Busch 1992 och Trump 2020.  

"Ingen vill ha en returmatch"

Det var i form av en tre minuter lång videofilm som Joe Biden annonserade sin kandidatur. Beskedet kom inte oväntat. Det gjorde inte heller innehållet i filmen, som började med de dramatiska, kaotiska scenerna från stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 och gav en tydlig fingervisning om hur den 80-presidenten tänker sig att han ska vinna valet. I filmen ber Biden väljarna att ge honom chansen "att slutföra jobbet" med att rädda den amerikanska demokratin.  

En majoritet av republikanerna säger för närvarande att de skulle rösta på Donald Trump även om han döms för något av de brott han utreds för av åklagare på lite olika ställen i landet. Bland annat ett våldtäktsmål i New York, och en utredning om huruvida han bröt mot vallagarna i Georgia när han i december 2020 utan framgång uppmanade delstatens guvernör att hitta de röster som behövdes för att ge honom segern. Trumps roll i samband med att elektorsrösterna skulle certifieras i Kapitolium den 6 januari 2021 väntar också på sin process.  

Den förre presidenten har lågt väljarstöd utanför sin egen bas, men ligger ändå långt före de andra utmanarna i det republikanska partiet, även Floridaguvernören Ron de Santis. Precis som Joe Biden i alla mätningar ser ohotad ut inom det demokratiska partiet. 

Den republikanska strategen Doug Heye sa i en talkshow i veckan att en eventuell "sequel" mellan Biden och Trump är dåliga nyheter, för alla.  

"Ingen vill ha en returmatch". 

Men i dagsläget pekar mycket ändå mot en sådan.  

Revanschlust

Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap, USA-expert och senior forskningsledare på Utrikespolitiska institutet ser flera skäl till Joe Bidens beslut att ställa upp igen. 

– Han anser att han inte har fått tillräckligt uppskattning för det han åstadkommit. Joe Biden ser sig själv som en av USA:s ledande politiker under de senaste femtio åren. Han har tre gånger försökt att bli president, och han lyckades i en situation där han ansåg att demokratin stod på spel. Nu ser han samma fara igen och anser att han är den som står emellan kaos och fortsatt amerikansk demokrati.  

Varför har en 80-åring ingen utmanare inom partiet? 

– Många demokrater tycker att Biden trots allt har varit ganska framgångsrik. Stora lagstiftande paket har gått igenom kongressen. Infrastrukturen, stödet till tech-industrin, inflationsbekämpningen, den grönaste politiken någonsin. Att man då efter så stora framgångar skulle avstå från att kandidera igen är svårt att tänka sig.  

– Att väldigt få av väljarna verkar ha insett hur framgångsrik han varit beror delvis på att propagandan mot Biden har varit kraftfull, delvis på det bara är kärnväljare som väljer att uppskatta sådant, och på att alla alltid förväntar sig mer. 

Hur ser Bidens strategi ut? Hur tänker han vinna trots sina låga popularitetssiffror? 

– Bidens kalkyl hänger mycket på att det blir Trump som blir motkandidaten. Därför var det talande att se filmen Biden har spelat in. Det börjar med 6:e januariupploppet, och visar upp en president som ska kämpa för demokratin. Biden säger ingenting däremot om de här tre stora lagpaketen. Trots att det är ett projekt i varje delstat, varje litet samhälle som under en stor andel år kommer att pågå med byggen av broar och tåg och bussar. USA kommer att moderniseras. Det är den sakmässiga framgången. Den kommer de nog att hamra på enormt framöver.  

Är Trump lika beroende av att Biden ser ut att bli hans motkandidat? 

– Ja, och jag tror att han innerst inne är övertygad om att det var fusk som hindrade honom från att vinna förra gången. Han vill ha revansch och han vill helst ha revansch på Biden. Så den ene drivs av revanschlust, och den andre av en vilja att platta till sin motståndare en gång till. 

Reprisduell

Det brukar sällan vara en god idé att sia om amerikanska presidentval innan primärvalen ens har börjat. Men i amerikanska medier och på de politiska sajterna har framtidsbilden av en repris mellan Biden och Trump dammat av elektorskartan. Den visar att en sådan envig kommer att koncentreras till sex vågmästardelstater. Och inget av partiernas kampanjer i dessa delstater – som blir massiva – kommer att rikta sig mot de stora städerna, som anses vara vikta åt demokraterna, eller mot landsbygden, som lär förbli republikansk. I stället står slaget om städernas vidsträckta förorter i industristaterna Pennsylvania, Michigan och Wisconsin, i bibelbältets North Carolina och Georgia samt i Arizona i sydväst.  

Trots väljarnas leda inför såväl Trump som Biden tror Jan Hallenberg att en sådan reprisduell innebär att valdeltagande blir högt.  

– Bägge tycks vara magneter för att mobilisera röstskaror. Många människors avsky mot Trump fick ut demokrater i de senaste valen, säger han. 

– Avståndstagandet från systemet har Trump matat ut till sina anhängare, där grunden är avskyn för Irakkriget, och vita människor som känner sig åsidosatta och tycker att federala regeringens insatser bara ges till de svarta och de mindre utbildade.

***

Läs även: Utmanande att utmana