Bomber i stället för bröd

Egyptens president Abdul Fatah al-Sisi ligger inte på latsidan. Han driver nu aktivt igenom sin ekonomiska reformpolitik som syftar till ökade utländska investeringar. I veckan hölls kronan på verket, en stor ekonomisk konferens titulerad »Egypten är framtiden« i den påkostade egyptiska turiststaden Sharm el-Sheikh.

Konferensen riktade sig till utländska investerare och premiärminister Ibrahim Mehleb hoppas att den ska resultera i miljardinvesteringar i landet de närmaste åren. Ett par tusen företagare och politiker var inbjudna för att ta del av Egyptens storslagna planer och projekt för framtiden.

Men det oroliga säkerhetsläget gör investerare osäkra, menar ekonomiprofessorn Hasem Hozny vid Cairo University.

– Osäkerheten gör att utländska investeringar endast görs med omfattande garantier om lönsamhet för dem som investerar. De garantierna sammanfaller troligtvis inte med vad som är bäst för den fattiga majoriteten av Egyptens befolkning, säger han kritiskt.

Sedan militärkuppen 2013 och den skoningslösa behandlingen av den förre presidentens sympatisörer i Muslimska brödraskapet har Egyptens jihadistgrupper blivit allt starkare, i takt med IS ökade inflytande i regionen. Den mest aktiva jihadistgruppen, Ansar beit al-Maqdis, som ligger bakom mängder av bomber, polisskjutningar och raketangrepp mot poliser och militärer, samarbetar nu med IS som nyligen halshögg 21 egyptier i Libyen. Något som ledde till egyptiska flygangrepp mot IS-kontrollerade områden i grannlandet.

Säkerhetssituationen gör att Egypten försöker knyta band till andra stormakter än USA, som tidigare kritiserat mördandet av Muslimska brödraskapets anhängare genom att tillfälligt frysa överenskomna vapenleveranser. Flygangreppet i Libyen genomfördes exempelvis samtidigt som Egypten beslutade att köpa stridsplan av Frankrike. Och under ryske presidenten Vladimir Putins besök i Kairo nyligen fortsatte han och president al-Sisi sina samtal om ett omfattande vapenhandelsavtal mellan länderna.

Inget avtal om vapenhandel nåddes under Kairomötet men presidenterna skakade hand om andra betydelsefulla samarbeten, som att Ryssland ska upprätta en industrizon intill Suezkanalen och att de ska stötta byggandet av Egyptens första kärnkraftverk.

Både mötet med Putin och Sharm el-Sheikh-konferensen är del i president al-Sisis så kallade ekonomiska reformpaket. En annan del i paketet var att i somras ta bort stora delar av de statliga subventioner av bränsle, bröd och visst jordbruk som infördes av president Nasser på 1950-talet. Avlägsnandet av subventionerna fick smärtsamma konsekvenser för landets välkända bomullsindustri och kostnaderna för bränsle ökade från 40 till 80 procent, något som blir extra kännbart när de rekordlåga oljepriserna åter börjar stiga.

Slopandet av subventionerna har gynnat samarbetet med Internationella valutafonden, IMF, som precis som de flesta ekonomer länge sett det som en nödvändig åtgärd för att komma till rätta med budgetunderskottet. Professor Hazem Hosny håller med om att det var nödvändigt men är skeptisk till tillvägagångssättet. Den växande fattigdomen riskerar att leda till nya sociala problem, som i sin tur kan leda till fler investeringar i vapen.

– Man kan inte höja kostnaderna för något så livsviktigt som bröd och bränsle i ett land med så stor del fattiga och sedan kalla det ekonomisk reform. Det är ingen reform så länge kompensationer för höjda levnadsomkostnader uteblir, säger han.

Fakta | Kuppmakaren al-Sisi

Presidentvalet 2012 vanns av brödraskapets Muhammad Mursi. Han hamnade i konflikt med det tidigare styrande militärrådet och med delar av domstolsväsendet. Efter massprotester ledde befälhavaren och försvarsministern al-Sisi en militärkupp mot president Muhammad Mursi den 3 juli 2013. Året därpå vann al-Sisi presidentvalet i Egypten.