Danmark tuffast i migrationsklassen

Noll asylsökande, är den danska regeringens mål, förklarade statsminister Mette Frederiksen i början av året i folketinget. Det danska beslutet i förra veckan om asylcenter i andra länder ledde till hård kritik från EU, FN och FN:s flyktingorganisation UNHCR. Men till ganska lite kritik i Danmark.

Den danska migrationspolitiken har steg för steg blivit allt stramare och ytterligare en skärpning kom genom beslutet i folketinget. Åtminstone på det principiella planet. För vilken betydelse den får återstår att se.

Folketinget ställde sig med bred majoritet bakom en lagstiftning som gör att asylsökande ska vända sig till eller få transport till asylcenter utomlands – i tredje land – i stället för att söka asyl i Danmark.

Den socialdemokratiska regeringen fick stöd av de borgerliga partierna, inklusive Dansk Folkeparti, och den hårdföra tidigare migrationsministern Inger Støjberg, numera partilös efter att ha lämnat borgerliga Venstre. Regeringens samarbetspartier, Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre, röstade mot i likhet med yttersta vänsterpartiet Enhedslistan och några partilösa (de är sju totalt).

Migrationsminister Mattias Tesfaye (S) sa inför avgörandet att danska regeringen för diskussioner med fem till tio länder om upprättande av asylcenter. Känt är att han och biståndsministern varit i Rwanda och skrivit avtal med landet om ett tätare asyl- och migrationssamarbete.

Men människorättsexperter avvisar ett sådant samarbete.

– Danmark kan inte exportera sitt människorättsliga ansvar för de som är på flykt och söker skydd. Det vore ett fundamentalt avsteg från asylrätten, säger Nikolas Feith Tan, seniorforskare på danska Institut for menneskerettigheder.

Inget land har lyckats få till en rättsligt försvarbar asylbehandling i ett annat land, säger han. USA försökte under Donald Trump etablera ett asylcenter i Guatemala. Men hela landets asylsystem hade sju anställda, och ingen sökande fick asyl under den tid avtalet var i bruk. Det har upphävts av Joe Biden. Men vicepresident Kamala Harris var så sent som i veckan i Guatemala och vädjade om att flyktingar inte ska söka sig till gränsen mot USA.

Nikolas Feith Tan kommer själv från Australien och menar att deras asyllösning med mottagande i annat land medför stora problem.

– Under en rad år har man sänt asylsökande till öarna Nauru och Papua Nya Guinea där kränkningarna av mänskliga rättigheter varit väldokumenterade. Asylsökande har levt i flera år i tält och inte fått den mest nödvändiga läkarhjälpen.

– Kopierar Danmark den australiensiska modellen skulle landet sannolikt fällas vid Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg. Det handlar inte bara om en fungerande asylprövning utan också om att flyktingarna ska kunna få skydd i tredje land, säger han.

Innan en dansk asylprövning kan ske i ett annat land måste regeringen komma tillbaka till folktinget för att få sådana avtal godkända. Och även om de danska ministrarna som varit i Rwanda talar om samsyn finns starka invändningar.

Simon Turner, lektor vid Center för migrationsstudier vid Köpenhamns universitet, har själv varit forskare i Rwanda:

»Man kan inte säga att Rwanda är ett land som har fokus på att främja mänskliga rättigheter. Det är ett obehagligt land, med ytterst begränsad yttrandefrihet och det görs otaliga fängslanden utan rättegång«, säger han till Berlingske.

Människorättsorganisationen Human Watch skriver i sin årsrapport om landet 2020 att det »sker godtyckliga gripanden, med misshandel och tortyr i officiella och inofficiella fängelser«.

Åtstramingarna i dansk migrationspolitik har pågått sedan en borgerlig regering under Venstres Anders Fogh Rasmussen tog över 2001. Dansk Folkeparti gav regeringen sitt indirekta stöd mot påverkan i det som på danska kallas utlänningspolitiken.

Så sent som i folketingsvalet 2015 fick Dansk Folkeparti (DF) 21 procent. Men i valet 2019 sjönk stödet dramatiskt till 8,7 procent. De gamla borgerliga partierna och Socialdemokratiet har närmat sig DF:s hållning i migrationspolitiken och samtidigt har DF fått en konkurrent i Nye Borgerlige, som kom in i folketinget 2019 och står för en stundtals ännu stramare migrationspolitik än DF, och i dag är större i mätningarna.

Under den förra borgerliga regeringen var Inger Støjberg från högerliberala Venstre migrationsminister. När hon i mars 2017 lade det 50:e förslaget för en stramare migrationspolitik firade hon det med tårta. Fram till regeringsskiftet 2019 blev det totalt 114 åtstramningar, vilket Venstre inför valet beskrev som det utlänningspolitiska paradigmskiftet. Med bland annat medborgarskapsprov med språktest och samhällsfrågor.

Hennes efterträdare på posten, Mattias Tesfaye (S), har inte förändrat bilden. Hans far kommer från Etiopien och han själv började sin politiska karriär i ett litet marxist-leniniskt parti, som numera ingår i Enhedslisten. En fortsatt hård hållning markerade S redan i sitt migrationspolitiska valprogram 2019: »Rättfärdig och realistisk«.

En stor del av dem som har kommit  som flyktingar till Danmark kommer från Syrien. I dag är den danska bedömningen att det är säkert med återvändande till Damaskusområdet. Runt 500 syriska flyktingar från området kan få indragna uppehållstillstånd eller bli nekade förlängning och uppmanas återvända.

Redan hösten 2019 förklarade Mattias Tesfaye att ett utresecenter skulle öppnas och staten köpte in en fastighet på ön Langeland söder om Fyn. Där skulle utvisningsdömda placeras liksom flyktingar som dömts för brott. Men de boende på Langeland har protesterat kraftigt och etableringen tycks nu stoppad.

Regeringen stretade emot i det längsta också när det handlade om att återföra de barn som i dag befinner sig i fångläger i Syrien. Hållningen var länge att ta hem barnen, men inte deras mödrar. Den har nu reviderats och regeringen planerar återvändande för fjorton barn och deras tre mödrar som har dansk medborgarskap.

Beslutet om asylcenter utomlands ingår i den danska S-strategi som starkt påminner om vad svenska SD står för.

– Vi måste skapa andra möjligheter att prioritera de pengar vi i dag använder för ett litet antal människor. Varje gång vi hjälper 10 000 människor i Danmark skulle vi kunnat finansiera hela FN:s flyktingprogram i Kenya för 600 000 människor, sa Rasmus Stoklund, företrädare för S i migr­ationsfrågor, i danska folketinget.

Danska beslutet om asylcenter utomlands har väckt uppseende. Forskaren Nikolas Feith Tan blev själv intervjuad av New York Times om beslutet.

– Asylbeslutet har väckt kritik och uppseende i internationella media, men inte så mycket i danska. Och heller inte så mycket reaktioner i folkliga opinionen, säger han.

Men en som reagerat är kända skådespelaren Pilou Asbæk, som passande nog spelar spinndoktorn Kasper Juul i danska politiska dramaserien Borgen och inte minst medverkar i Game of thrones: »Läger i utlandet dit man deporterar männi­skor som är oönskade i vårt land  …!!!?? Åh, vad fanken är det nu det heter«, skrev han på Twitter.

Han utvecklade saken i en omtalad krönika i Berlingske:

»Min kritik handlar om en negativ dom och oss-retorik som skapar motsättningar mellan det danska samhället och våra muslimska medborgare. Det handlar om en människofientlig flyktingpolitik. Och det handlar om hur stora delar av det politiska landskapet, under ledning av regeringen, inte bara vägrar att ta ansvar för att de skapar en splittring i samhället utan om och om igen upprepar en främlingsfientlig och hatisk retorik.«

»Vi är som land i gång med att låsa om oss själva. Vad värre är, vi är i färd med att skapa ett samhälle som mer än någonsin definieras negativt av vem vi inte vill hjälpa.«

19-åriga Aya Abu-Daher har under våren blivit en mänsklig symbol för den strama migrationspolitiken. Hon skulle ta studenten på Nyborgs gymnasium i sommar men har under våren fått beskedet att hon inte får förlängt uppehållstillstånd, vilket lett till protester med skolans rektor i spetsen.

»Det sista året har nästan 100 000 flyktingar från närområdet återvänt hem till Syrien. Deras landsmän som fått skydd i Europa ska självklart också resa hem när förhållandena tillåter det«, kommenterade Mattias Tesfaye.

I Sverige kom en radikal förändring av migrationspolitiken i november 2015, mot slutet av det år då Sverige tog emot 162 000 asylsökande. Den tillfälliga lagstiftning som gällt sedan dess ska nu ersättas av en permanent utlänningslag.

Tisdag den 22 juni i midsommarveckan tar riksdagen beslut om en ny lag. i enskilda frågor, främst uttryckt i att tillfälliga uppehållstillstånd nu blir normen. Exakt hur och om partierna jämkat sig samman visar sig först i utskottsbetänkandet veckan innan beslutet tas.

Men några förändringar som väckt uppseende i Danmark har de facto även skett i Sverige. Migrationsverket ger numera avslag på förstaansökningar om asyl från syrier från Damaskusområdet. Man gör samma bedömning: att förhållandena där har förbättrats. Andra länder, som Norge och Belgien, gör samma bedömning.