Därför går Orbáns Ungern emot EU – tar in vaccin från Ryssland och Kina

När Ungerns medicin- och livsmedelsmyndighet fredagen den 19 februari sa ja till det kinesiska läkemedelsbolaget Sinopharms coronavaccin innebar det att Ungern än en gång hamnade på kant med EU:s officiella vaccinationsplan. I förra veckan godkände ungrarna också det ryska Sputnik V-vaccinet. Besluten går i linje med premiärminister Viktor Orbáns önskan om att ha goda relationer med Peking och Moskva.

I Bryssel har EU inte sagt ja till något av de två vaccinalternativen och anser att Ungerns agerande i frågan är ”olämpligt”. Det handlar dock inte om något brott mot EU:s regler.

I Sverige och övriga EU har hittills tre vacciner godkänts mot covid-19, tillverkade av Pfizer/Biontech, Moderna och Astra Zeneca. De två förstnämnda är så kallade mRNA-vacciner med en något annan verkningsmekanism än vaccinet från Astra Zeneca.

Alla vaccinerna har visat god säkerhet, berättar Folkhälsomyndigheten.  Samtliga är också effektiva mot covid-19-sjukdom. Eftersom vaccinerna inte har jämförts med varandra i kliniska prövningar går det inte att jämföra dem sinsemellan.

Det är dokumenterat att mRNA-vaccinerna skyddar mot sjukdom långt upp i åldrarna. Motsvarande data om skyddseffekten i högre åldrar saknas fortfarande för Astra Zenecas vaccin, och det är orsaken till att Folkhälsomyndigheten för närvarande rekommenderar det vaccinet till personer under 65 år.

Upp till 65 års ålder har vaccinet från Astra Zeneca visat sig ge ett gott immunsvar i kliniska prövningar. Mer information väntas när den stora fas 3-prövningen i USA blir klar om några veckor, i slutet av mars. Då kan rekommendationerna för användning av Astra Zenecas vaccin i Sverige komma att omprövas.

Hittills har cirka 427 800 personer i Sverige vaccinerat sig mot covid-19. Färre doser har hittills levererats än vad som var vaccinbolagens första prognoser, och de som har störst behov av skydd erbjuds vaccin först. Men många som skulle ha blivit vaccinerade har inte blivit det än.

Framöver väntas leveranserna öka, uppger Folkhälsomyndigheten,  och hoppas att vaccinationerna inte bara ska skydda liv och hälsa utan också bidra till minskad smittspridning i samhället.

– Vi både hoppas och tror att vaccinationerna ska kunna leda till minskad smittsamhet och smittspridning. Därför är det klokt att inte vänta med att tacka ja till vaccination, när man blir erbjuden den. Om man väntar så saknar man skydd nu under en period då vi har stor spridning, säger Anders Tegnell.

Samtliga vaccinationer som genomförs i Sverige registreras i Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister. Det gör att effekterna av vaccinationerna och av de olika vaccinerna går att följa i olika grupper av befolkningen över tid.

– I dag finns det sammantaget inget som talar för att något av vaccinerna skulle skilja ut sig jämfört med de andra på ett påtagligt sätt, och vi kommer att få mer kunskap om detta med tiden, säger Tegnell.