Därför kollapsade den afghanska armén
Talibanernas maktövertagande gick mycket fortare än många förväntat sig. Därför bjöd den afghanska armén på så lite motstånd.
Bild: Rahmat Gul/AP
I rapporteringen kring det talibanska maktövertagandet har stort fokus lagts vid tomma siffror. Man har kunnat läsa saker som "regeringssidan hade 300 000 man, medan talibanerna bara hade 70 000", och så vidare. Men det är meningslösa uppgifter.
Den afghanska armén (ANA), var till stor del ett projekt för att hålla folk sysselsatta. De enheter som de facto var i strid kom nästan uteslutande från ANA:s kommandokår, bestående av 21 000 man, vilka var inblandade i över 80 procent av samtliga insatser. Kommandokåren stred in i det sista - eller i varje fall nästan in i det sista.
Kommandokårens effektivitet berodde på dess beväpning och träning i modern doktrin. Amerikaner (och britter) utbildade kåren i vad vi kan kalla "combined arms warfare". Denna går ut på att mindre välbeväpnade enheter på marken ansvarar för operationer i nära samarbete med luftstridskrafter. En kompani- eller plutonchef kan när som helst ringa in flygunderstöd. Det kan handla om spaning inför infiltration av ett specifikt område; attackflyg och helikoptrar under pågående strid; förstärkning via transporthelikoptrar, ammunitionsförsörjning och medicinsk evakuering av skadade, et cetera.
Alla insatser utgör en fullständig integrering av mark- och luftstridskrafter och det blir utomordentligt effektivt så länge allt fungerar. Det är på detta vis som också den svenska försvarsmakten kommer att bedriva krigföring om det någonsin kommer till vapenskifte i vår närhet. När Biden lät stänga ned flygbasen i Bagram den 5 juli försvann alltså luftkomponenten i ett slag tillsammans med 8.000 amerikanska soldater och rådgivare. ANA försökte till en början använda sitt eget (lilla) flygvapen och bad då om att åtminstone en del av de närmare 30.000 amerikanska civilanställda tekniker ("contractors") skulle kunna vara kvar för att serva flygplan, helikoptrar och annan högteknologisk militär utrustning - men detta förvägrades dem.
Hemkallade "contractors" försökte in i det sista hjälpa det afghanska flygvapnet med rådgivning via Zoomlänk från USA, men detta kunde givetvis inte fungera i längden. Samtidigt utförde talibanerna riktade lönnmord på piloter och annan nyckelpersonal inom ANA. Med flygstridskrafterna ute ur leken var kommandokåren som en boxare som tvingas gå upp i ringen med högerarmen bakbunden. Det gick inte. Och man lade ned vapnen. Med flygstridskrafter kvar på Bagram, så anser jag att den lilla kommandokåren hade kunnat förhindra det talibanska maktövertagandet.
Kommandokåren förlorade aldrig en enda strid mot talibanerna under hela sin existens.